Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Man kan inte kalla det vård att lämna någon i sängen utan att sköta hygienen" – Raseborgs äldre drabbas av personalbristen

Från 2022
Uppdaterad 23.08.2022 08:38.
En kvinna vid ett fönster som håller en kopp i handen.
Bildtext Jelena Ahlblad var förtvivlad då det inte fanns tillräckligt med personal för att ta hand om hennes pappa.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Jelena Ahlblads pappa låg i sängen flera dagar för att det inte fanns personal att hjälpa upp honom. Hans familj åkte till sist själv till boendet med avsikten att tvätta honom.

– Vi blev jätteoroliga och tänkte att vi inte kan ha det så här, beskriver dottern.

Efter att Jelena Ahlblads pappa legat i åtta månader på en vårdavdelning till följd av en rad strokeanfall var familjen lättad då han äntligen fick en plats på äldreboendet Tunahemmet i Snappertuna i början av juni.

När de besökte honom första veckan augusti blev de ändå bestörta.

– Det var eftermiddag och han låg fortfarande i sängen. Han var inte påklädd och hade inte tagits upp ur sängen för dagen, berättar Ahlblad.

Vi fick veta att det är en så akut personalbrist att de inte har möjlighet att hjälpa upp de patienter som behöver extra mycket hjälp. Det tar helt enkelt för lång tid

Jelena Ahlblad

Precis som på många håll i Finland så lider Raseborg av en brist på vårdpersonal som börjar bli ohållbar inom äldreservicen.

– Vi fick veta att det är en så akut personalbrist att de inte har möjlighet att hjälpa upp de patienter som behöver extra mycket hjälp. Det tar helt enkelt för lång tid, berättar Jelena Ahlblad.

Även om det råder brist på vårdpersonal i hela kommunen så har Tunahemmet drabbats extra hårt. Sensommaren var särskilt utmanande då såväl boende som personal insjuknade i corona.

"Situationen har aldrig varit så här dålig"

Tunahemmets boendeenhetschef Sari Starck konstaterar att situationen varit värre än någonsin den senaste tiden.

- En från personalen som jobbat här i tjugo år sade att det aldrig varit så här illa, berättar Starck.

När jag beskriver fallet med Jelena Ahlblads pappa konstaterar hon att det är oerhört sorgligt att något sådant kunnat ske.

Hon berättar att personalen jobbat hårt för att hålla verksamheten flytande.

– De har gjort långa dagar och kommit in från semestern men tyvärr har situationen gjort att klienterna lidit, säger hon.

Personalen uppmanade att kontakta staden

Jelena Ahlblad och hennes mamma och syster ringde Tunahemmet upprepade gånger under de följande dagarna. Gång på gång fick de budet att situationen med pappan fortfarande var den samma. En från personalen uppmanade henne uppgivet att ta kontakt med staden och berätta hur kritiskt läget är.

Äldre lider då det inte finns personal inom vården i Raseborg

8:26

– Jag och min syster tog kontakt med Minna Yli-Tainio för att fråga vad hon tycker och hur staden ska lösa det. Tyvärr fick vi inte så mycket konkret av henne, säger Ahlblad.

Äldreservicechef Minna Yli-Tainio berättar att såväl anhöriga som personal ofta är i kontakt med henne. Det kommer samtal och e-postmeddelanden varje vecka.

– Det är bra. På så sätt får jag också veta de anhörigas och klienternas perspektiv.

Yli-Tainio säger att det finns utmaningar i bemanningen just nu.

Hon försäkrar också att hon reder ut situationen då någon ringer och uttrycker oro.

– Jag tar reda på vad som hänt och ser hur problemet kan lösas.

Yli-Tainio ser även till att vara på plats på de olika enheterna för att följa med och stödja verksamheten.

Hon konstaterar ändå precis som Starck att personalbristen också drabbar de boende.

– Även om jag vet att personalen gör allt de kan så har klienterna säkert märkt att vi har personalbrist. Det tycker jag inte man kan förneka. Det gäller även hemvården – inte bara på boendeenheter.

Oklart hur länge pappan låg i sängen

Jelena Ahlblad och hennes familj blev allt mera förtvivlade då dagarna gick utan att någon hade möjlighet att se till att hennes pappa kom upp ur sängen.

– Jag tycker inte att man kan kalla det vård att lämna någon i sängen utan att sköta hygienen. Vi anhöriga reagerade väldigt starkt på det här och tyckte inte det är något vi kan acceptera, förklarar hon.

Min syster och mamma bestämde sig för att åka till Tunahemmet för att ta upp och duscha honom om han fortfarande ligger i sängen.

Jelena Ahlblad

Eftersom personalen till stor del bestod av vikarier har det aldrig klarnat hur många dagar pappan var tvungen att ligga i sängen.

– Vi vet att det åtminstone var torsdag, fredag och lördag men vi vet inte om det rör sig om flera dagar innan torsdag. Det har inte gått att få information.

Då det gått tre dagar utan att läget ändrat beslöt de sig för att ta saken i egna händer.

– Min syster och mamma bestämde sig för att åka till Tunahemmet för att ta upp och duscha honom om han fortfarande ligger i sängen, men då satt han i sin rullstol och var påklädd. Det var förstås positivt men tar inte bort det faktum att de gick några dygn då han var tvungen att ligga i sängen för att det inte fanns tid att sköta grundvården, konstaterar hon.

Övervägde hjälp från privat vårdbolag

Då läget var som värst kontaktade de även ett privat vårdbolag för att se om de hade personal som kunde komma till Tunahemmet och sköta om pappan.

– Det är egentligen en helt otrolig tanke då pappa är på ett vårdhem, vi betalar en avgift och han ska få vård där han bor. Det är det som är hela idén. Det är ingen förvaringsplats, säger Ahlblad.

Läget har ändå lyckligtvis hunnit ljusna, åtminstone tillfälligt. Boendeenhetschef Sari Starck säger att läget är mycket bättre än det var för ett par veckor sedan.

– Folk har återvänt från semestern och tillfrisknat från corona. Vi har ganska gott om vikarier och även lånat personal från Villa Anemone.

Månne inte situationen löser sig om vårdarna får mera fyrk

Elena Nyman, huvudförtroendeman, Super

Supers huvudförtroendeman i Raseborg, Elena Nyman, är ändå oroad över att dagens lösningar inte är hållbara i längden.

Vårdare som varit i kontakt med henne berättar att det för tillfället finns mycket obehörig personal och att det är svårt att få vikarier.

Kvinna vid blomma och röd trävägg. Hon ser åt sidan och ler.
Bildtext Elena Nyman från vårdfacket Super efterlyser mera pengar åt vårdarna.
Bild: Nicole Hjelt / Yle

Lönetillägget på 40 euro per skift som getts inom enheterna under sommaren har hjälpt men oron är att problemen återvänder under hösten när lönetillägget försvinner.

Hon säger att bristen på personal inom vården är landsomfattande och måste lösas. Till exempel kunde de som förbinder sig att fortsätta jobba till årsskiftet få en löneförhöjning.

– Det krävs en ordentlig summa – 600 euro mer i månaden. Månne inte situationen löser sig om vårdarna får mera fyrk, konstaterar hon.

Jelena Ahlblad är inne på samma linje som Elena Nyman.

– Det är verkligen inget lätt jobb och då ska det betalas för det också.

Äldreservicechef Minna Yli-Tainio ser också att det sist och slutligen är pengarna som avgör.

– I grund och botten behövs det flera kolleger. Man kommer inte ifrån att det handlar om pengar.

Äldreombudsmannen: Äldres rätt till ett människovärdigt liv tillgodoses inte

I onsdags (17.8) slog även äldreombudsman Päivi Topo larm om det kritiska läget inom äldrevården.

I ett pressmeddelande skriver hon att antalet platser som erbjuder dygnet-runt-vård för äldre i Finland redan varit för lågt i flera år och att situationen förvärrats på grund av personalbristen.

Topo menar att det lett till att äldres rätt till ett människovärdigt liv inte kunnat tillgodoses till fullo.

Personalbristen leder till helt orimliga situationer för äldre personer och deras anhöriga

Äldreombudsman Päivi Topo

Hon tar inte ställning till enskilda fall i sitt arbete, men säger till Svenska Yle att personalbristen inom äldreomsorgen är en människorättsfråga som bör åtgärdas omedelbart.

– Personalbristen leder till helt orimliga situationer för äldre personer och deras anhöriga.

Liksom de andra efterlyser Topo mera pengar för att lösa frågan.

– Finansieringsbehovet är så stort att det på riksnivå överskrider en miljard euro. Och inte ens med den tilläggsfinansieringen uppnår vi samma nivå som i de övriga nordiska länderna, säger Topo.

Vem är det som ska skjuta till de här pengarna?

– Framför allt finansministern är central i den här frågan, men också alla de nya beslutsfattarna i välfärdsområdena. Det behövs mera finansiering för äldreservicen i alla områden, säger hon.

Artikeln stängdes för kommentarer 23.8 klockan 8.40.

Diskussion om artikeln