Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Den åländska vården väcker beundran – Åland vill visa vägen för Samlingspartiet med sin vårdreform

Uppdaterad 18.08.2022 11:37.
Huvudentre med taxi utanför Ålands centralsjukhus,
Bildtext Huvudingången vid sjukhuset i Mariehamn.
Bild: Bengt Östling / Yle

Kan småskalighet ge friskare människor – och mer motiverad vårdpersonal? Eller kan organiserandet av vården hjälpa till? Det var frågor som dök upp när Samlingspartiets ledning gjorde studiebesök på Ålands hälso- och sjukvård.

Det var en liten grupp samlingspartistiska politiker som lite misstroget verkade anse att sjukhuskomplexet såg stort ut för bara 30 000 invånare. Men det är det inte, intygade förvaltningsöverläkaren Jun Nagamori som visade runt.

Det finns åländska specialiteter, till exempel de långa avstånden till många bebodda öar. Därför är helikopterplattan viktig. De akuta sjuktransporterna kan bli dyra, upp till 25 000 euro för en enda helikoptertur med en patient från Brändö i nordöstra Åland till sjukhuset i Mariehamn.

Guidad tur med fem personer utanför Ålands Centralsjukhus.
Bildtext Jun Nagamori visar Samlingspartisterna runt, bland dem tidigare justitieministern Antti Häkkänen.
Bild: Bengt Östling / Yle

Det är de sex skärgårdskommunerna, av totalt 16 åländska kommuner, som försvårar logistiken. Men hela Ålands patienter kan bli tvungna att åka till Åbo, Helsingfors eller Stockholm för specialistvård och behandlingar. Landskapets flygtransporter måste se till också de behoven.

– Ändå förmår vi leverera högkvalitativ vård, säger Jun Nagamori.

En orsak till det kan vara att alla hälso- och sjukvårdstjänster är samlade i en och samma organisation. Detta sedan tre decennier år 1994.

– Vi tycker det fungerar bra, säger den åländska politikern Wille Valve.

Läkare inspireras av Skärgårdsdoktorn

Den åländska demografin är också lite speciell, säger Jun Nagamori, själv inflyttad från Sverige. 60 procent av Ålands befolkning är född på Åland, resten kommer från övrigt håll. Det finns en stor inflyttning främst från riket, det vill säga Finland. Men 20 procent av folket på Åland har fötts i Finland, resten utomlands.

Nagamori är själv rekryterad från Stockholm. Han berättar om många läkare som inspireras av tv-serien Skärgårdsdoktorn. De ser fram emot att åka från ö till ö i snabba båtar, och göra sin läkargärning genom att dricka kaffe med sympatiska äldre människor och sjukskötare som bor fast i skärgårdskommunerna.

Passagerarbilar och husvagnar lämnar Viggen i Torsholma hamn
Bildtext M/S Viggen är en av landskapet Ålands förbindelsefärjor.
Bild: Bengt Östling / Yle

De åländska ålderskurvorna ser ut som i Finland till 20-årsåldern. Sen kommer ett "tapp" till 30 års ålder, det är tiden då många åländska ungdomar flyttar bort för utbildning och tar de första stegen i karriären.

Till de åländska specialiteterna hör också självstyrelselagen, som ger klarsignal för vad som är åländsk behörighet, och var Finlands lagar gäller. Det reglerar maktfördelningen mellan Åland och riket, förklarar Jun Nagamori.

Landskapet har inte lagstiftningsbehörighet när det gäller ingrepp i den personliga friheten, läkemedel, smittsamma sjukdomar och sterilisering eller behörigheten för personal att vara verksamma i hälso- och sjukård. Det kan bli en stor flaskhals för att få personal inom vården – precis som i Finland som helhet.

Åland är helt svenskt, alla i personalen ska kunna svenska. Men de måste vara legitimerade i Finland, vilket kräver kunskaper i finska, och det kan ta lång tid.

Föreläsningsbild om "en vanlig dag på ÅHS".
Bildtext Nästan ett barn föds på Ålands centralsjukhus – en viktig service som inte kan läggas ner, som på annat håll, säger Jun Nagamori.
Bild: Bengt Östling / Yle

Åland har halva den vårdreform som fastlandet drömmer om

Målsättningen är att ge minst lika bra vård på Åland som i omgivningen. Det innebär cirka 300 förlossningar per år och lika många dagliga besök i primärvården. Det kommer cirka 30 personer till akuten varje dag, nästan 1 000 laboratorieanalyser utförs och 50 röntgenundersökningar och sju operationer blir av på en dag. För tillfället vårdas sju personer på sjukhus för covid-19 just nu.

Värd för besöket på Ålands hälso och sjukvård var Moderaternas ordfröande Wille Valve som också är ordförande för hela organisationen ÅHS.

– Framför allt vill vi visa fördelarna med att ha hela hälso- och sjukvården samlat i en enda organisation. Det har varit föremål för diskussion väldigt länge i riket, noterar Wille Valve.

Hans fastlandsfinländska kolleger skämtar om att Åland tidigt genomförde halva den vårdorganisationsreformen som man nu drömmer om i Finland. Det är bara social- och äldrevården som fortfarande sköts på kommunal nivå.

Ålandspolitikern Wille Valve ser stora fördelar. Han skulle inte vilja gå tillbaka och splittra upp organisationen.

Ville Walve poserar för bild på gata i Mariehamn
Bildtext Wille Valve, moderat åländsk politiker och ordförande för landskapets sjukvårdsorganisation ÅHS.
Bild: Bengt Östling / Yle

Samlingspartiet – inte förtjust i vårdreform

Men gästerna från Samlingspartiet är tveksamma. Partiets vice ordförande Anna-Kaisa Ikonen är också borgmästare i Tammerfors och har varit kritisk till den finländska vårdreformen.

Hon lovar ändå att den inte ska stoppas om Samlingspartiet vinner valet och bildar regering efter valet i april. Nu är reformen här, politikerna är tillsatta och Samlingspartiet hörde till vinnarna. Vi måste göra det bästa av den, verkar vara åsikten.

– Det var intressant att göra hur ålänningarna verkar vara mindre sjuka, och kostnaderna är inte lika höga som på många håll i Finland, säger Anna-Kaisa Ikonen.

– De långa avstånden tvingar fram samarbete och digital service. Det är något som måste hända också i Finland.

Pommerns master i solnedgång i rött och gult i Mariehamn.
Bildtext Akut personalbrist hotar många sjukhus i Finland. Också Åland behöver mer arbetskraft utifrån. Många argument kan tala för att flytta till Åland. En solnedgång till exempel.
Bild: Bengt Östling / Yle

Bristen på personal är svår överallt. Men på Åland kan man locka med naturen runt knuten och korta arbetstider inom vården.

För Finlands del är bland annat vårdpersonalens dimensionering viktig för ökad ork. Lönerna vågar vårdpolitikerna inte rucka på. Politiker ska inte delta i löneförhandlingarna, säger också Anna-Kaisa Ikonen.

Visst är det viktigt att man får tillräckligt med lön, det är ett sätt att visa att man värderar sjukskötarnas jobb. Men det är inte en politisk fråga, utan borde lösas av arbetsmarknadens parter.

– Politiken ska stanna utanför den diskussionen, säger Anna-Kaisa Ikonen.

Frågan kommer säkert upp i den interpellationsdebatt man har utlovat. Men vårdardimensioneringen verkar nu vara vägen framåt efter Socialdemokraternas sommarmöte. Förverkligandet om sju vårdare på tio åldrande patienter ser inte ut att förverkligass enligt ursprunglig plan. Debatten i riksdagen kommer ändå att gå het, kanske nu med också åländska exempel.