Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Hur vet vi att vi har den torraste sommaren på 500 år? Vi har levande vittnen som berättar för oss, svarar Marcus Rosenlund

Marcus Rosenlund
Bildtext Klimatforskningen är ett samarbete mellan flera olika vetenskaper, förklarar Marcus Rosenlund.
Bild: Copyright © 2020 Miikka Pirinen / Sets

Svaren finns i trädens årsringar, i glaciärer och i avlagringar i sjöar och floder. Och en del av dem som levde förr skrev om vädret i en krönika eller i sin dagbok.

Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum varnade i veckan att vi som bäst har Europas torraste sommar på 500 år. Men hur kan forskarna veta det?

Egentligen kan vi inte veta exakt hurudant vädret har varit, men däremot vet vi hur torrt det har varit. Svaren finns i trädens årsringar, i glaciärer och i avlagringar i sjöar och floder.

Vi har också levande vittnen som berättar hur klimatet har varit och en del som levde förr har skrivit om vädret i en krönika eller i sin dagbok, förklarar Svenska Yles vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund.

Vi har träd som levde för 500 år sedan och lever fortfarande. I tropikerna fungerar det inte lika bra, men i de tempererade breddgraderna bildar träden årsringar.

Barrträdsstubbe med årsringar.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Om det har varit ett torrt och hett år och en torr sommar när trädet har haft sin tillväxtperiod, då blir årsringen väldigt smal och då vet man att det inte skett någon särskild tillväxt.

Men man behöver inte begränsa sig bara till levande träd. Man kan också utnyttja ett träd som någon har huggit och byggt ett värdshus av. Då kan man med kol-14-metoden fastställa när trädet har fällts och hur många år det växte före det. Det kan man alltså göra genom att räkna årsringarna.

Att forska i trädens årsringar kallas för dendrokronologi. Det är ett både viktigt och praktiskt sätt att kolla hur klimatet har varit de senaste hundratals åren. Träd kan bli tusen år gamla.

Floden Lesse där vattnet är så lågt att människor kan stå på flodbotten. Ett slott bredvid.
Bildtext Sjöar och floder innehåller också viktig information om klimatet.
Bild: Olivier Hoslet/EPA-EFE/All Over Press

Men vill man gå ännu längre tillbaka i tiden så finns det andra metoder. Då kan man kolla avlagringar i glaciären.

Också glaciärerna innehåller årsringar

Varje vinter snöar det och och då kan man jämföra tjockleken mellan olika års avlagringar. Då kan man analysera hur mycket det har snöat och hur mycket det har smultit. Avlagringarna säger också någonting om hur varmt det har varit.

När man undersöker glaciärens årsringar kan man till och med få reda på hur kallt det har varit olika vintrar. Beroende på temperaturen varierar de kemiska sammansättningarna i snölager. Det blir olika syreisotoper beroende på hur varmt det har varit.

Vesipisara putoaa Solheimajökullin jäätikön jäästä. 23.10.2021
Bild: Jani Saikko / Yle

Om man använder Grönlands glaciärer kan man räkna så långt tillbaka som 250 000 år och faktiskt kolla vädret år för år.

Åker man till Antarktis, kan man kolla hur vädret var för en miljon år sedan.

Sjöar och floder sitter på sanningar om klimatet

Utöver de dendrokronologiska metoderna, kan man också undersöka bottnen på sjöar och floder och undersöka avlagringarna där.

Då får man veta vilka olika slags pollen som spritt sig vilket år och vilka växter som har blommat särskilt ivrigt då. De här avlagringarna berättar också om klimatet.

Även korallerna vittnar om klimatets historia

I tropikerna kan man undersöka korallerna. Också de bildar årsringar och kan avslöja vilka klimatförhållanden som det varit under en viss tid.

– Det finns alltså en massa olika metoder som man kan använda separat eller tillsammans. Man kan också samköra olika resultat för att göra bättre analyser, säger Marcus Rosenlund.

Utöver de här tekniska undersökningarna finns också de skrivna källorna.

Alltid finns det någonstans en munk i något kloster som har suttit och antecknat vädret dag för dag i marginalen medan han illustrerat en bibel.

― Marcus Rosenlund

Krönikor innehåller också material som kan användas för att få tilläggsuppgifter om klimatförhållanden i olika tider.

Även gamla målningar och konstverk innehåller information om betydelsefulla händelser i miljön, som till exempel vulkanutbrott.

Det är en hel vetenskap i sig att analysera konstverk och ta reda på vad som skett i klimatet då tavlorna målats. Vulkanutbrott har alltid haft stort inflytande på klimatet och syns också på olika sätt i tavlor som bildkonstnärer målat.

På Island Sensommaren 1783 trodde mången islänning att världens ände var nära. Ända sedan den 8 juni hade vulkanen Laki, också känd som Lakagígar, spytt ur sig lava och giftiga gaser. Innan det hela var över skulle en fjärdedel av örikets befolkning komma att dö. Och därefter var det Europas tur att drabbas.

1783 års utbrott pågick i åtta månader, långt in på vintern rasade vulkanen, och under den här tiden spottade Laki ur sig nästan 15 kubikkilometer lava och vulkanisk aska, ett världsrekord som står sig än i denna dag.

Lavaflöden från vulkanen Mayon.

Det är nog för att täcka Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla med ett cirka 70 meter tjockt lager av lava, ända upp till stadiontornets topp.

Marcus Rosenlund berättar att Laki utbrottet på Island har påverkat hela världens historia väldigt mycket och att den indirekt ledde till den franska revolutionen.

Vulkanutbrottet ledde till dåligt väder på många håll och skördarna slog fel. Folk led av hunger och blev missnöjda och till slut gjorde de uppror. Och så var den franska revolutionen ett faktum

― Marcus Rosenlund

Det finns alltså många olika sätt att ta reda på hur klimatet har varit förr: Pollen i sediment, trädringar och avlagringar i glaciärer är kanske de viktigaste.

Hur stor armé av olika forskare och specialister behövs för att forska i klimatet på alla de här olika sätten?

– Forskare brukar vara nischade och ha sina egna specialområden. En del forskar i glaciärer och andra i sjöbottnar och några i trädens ringar. Det är ett jobb som kräver väldigt stor precision och koncentration, säger Marcus Rosenlund.

Forskarna gör fältarbetet och sedan samkörs informationen av något institut på ett universitet. Efter det skriver ett forskarteam en vetenskaplig artikel. Vetenskapen är i allra högsta grad ett lagarbete.

Och det här är dessutom ett tvärvetenskapligt lagarbete, eller hur?

– Absolut! Och det blir särskilt spännande när du blandar kulturforskare och folklorister som är specialiserade på gamla isländska sagor med naturvetarna och andra forskare som gjort noggranna mätningar. Sagorna är fulla med påhittade historier, men de innehåller också ett mått av sanning som man kan försöka tolka fram.

Varför är det viktigt att veta hur klimatet har varit för hundratals och tusentals år sedan?

– Det är otroligt viktigt och kan faktiskt vara fråga om liv och död för vår civilisation. Vi måste ta en titt i backspegeln för att veta varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Det förflutna kan berätta mycket om vartåt utvecklingen går i framtiden.

Det här är viktigt för att vi ska kunna förbereda oss inför kommande utmaningar. Det handlar om att anpassa våra odlingsväxter och vidta nödvändiga åtgärder för att kommande generation ska kunna ha förutsättningar att fortsätta leva vidare här också i framtiden.

Klimatforskningen är ett detektivarbete som kommande generation kommer att ha stor nytta av.

― Marcus Rosenlund