Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

2 500 nyanställda behövs: "Man tror man kan ta grannpojken i jobb, men vi behöver flera utlänningar i jobb"

Uppdaterad 22.08.2022 11:41.
En man i stickad tröja står framför några grönväxter i ett stort rum
Bildtext Företagen byter personal med varandra och det driver upp lönerna, så vi behöver mer folk från utlandet, säger Johan Fredlund på bemanningsbolaget Dobra Finland.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

De kommande två åren behövs kring 2 500 nyanställda personer i Jakobstadsregionen. Den rektyteringsbasen finns inte lokalt. Nu söker sig företagen allt längre bort efter anställda. Men byråkratin försvårar processen att anställa icke-EU-medborgare

Både de lokala företagen och den offentliga sektorn kämpar med att hinna nyanställa i tillräcklig takt. De flesta större företag i regionen har personalbehov och söker ständigt mera personal. Flera av traktens storbolag står inför nyinvesteringar och etableringar. Och med växande verksamhet, behövs allt flera händer och hjärnor.

På Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia har man kartlagt behoven av nyrekryterad personal, och kommit fram till att behovet är utbrett och stort. Inom näringslivet fördelas behovet till hälften på produktionspersonal och hälften klassas som experter. Färska siffror ger vid handen att omkring 2 500 nyanställda kommer att behövas inom loppet av två år. Det handlar om praktiskt taget alla sektorer, både inom den privata och den offentliga sektorn.

– Bristen på arbetskraft är stor inom de flesta områden. De som kan sysselsättas här har jobb. Så vi byter arbetare med varandra och höjer lönerna på så sätt, så vi behöver arbetare utifrån för att fylla det behov vi har här i regionen, säger Johan Fredlund, som är vd på bemanningsföretaget Dobra Finland.

Stor skillnad mellan företagen

Kommunerna i regionen har kört aktiva kampanjer med att både locka inflyttade från andra delar av landet, men också attrahera återflyttare som lämnat Österbotten för studier och jobb. Även om man sett en viss tendens att flytta in till regionen, täcker inte nytillskotten behoven. Därför ser man nu invandring som den enda möjliga lösningen för att lägga pusslet och trygga sysselsättningen.

En kvinna med glasögon och ett kors runt halsen tittar in i kameran,
Bildtext Var femte anställd på Snellmans är född utomlands. Utan utlänningar vore det omöjligt att klara nyrektyeringar, säger personaldirektören Lena Holmberg.
Bild: SNELLMAN

Inom livsmedelskoncernen Snellman har man i årtionden anställt utlandsfödd personal. Den annars otillräckliga tillgången på lokal arbetskraft bäddar för nyfinländare att ta värvning. Koncernens personaldirektör har länge jobbat med att underlätta integrationen av invandrare som kunnat ta värvning inom bolaget. Och utan deras insats skulle verksamheten inte vara möjlig i samma omfattning som i dag.

– Vi har närmare 300 anställda som är födda utomlands, så det är just under 20 procent av hela personalen, men det har inte varit en målsättning, utan en naturlig väg, säger Lena Holmberg.

På Snellmans ser man också att nyrekrytering i dag är mycket beroende av invandrad arbetskraft. För specialistuppgifter har man aktivt rekryterat personal utomlands. Till produktionen har man också fått ett viktigt tillskott av utlänningar som först kommit till Finland för att studera och sedan fått getts arbetstillstånd. Flyktingar får automatiskt lov att jobba.

Mansperson av vietnamesiskt ursprung ler in i kameran. I bakgrunden växthusmiljö med synliga tomatplantor.
Bildtext I Sydösterbotten har arbetskraftsinvandringen räddat primärnäringarna. Them Dinh Luu jobbar som arbetsledare i ett växthus i Närpes.
Bild: Moa Mattfolk / Yle

Men alla företag i Österbotten har inte jobbat lika proaktivt med rekrytering utomlands. Beroende på företagens karaktär varierar kraven på språkkunskaper. Och på Dobra upplever man att attityden mot utländsk arbetskraft ännu är aningen stel.

– Många tror att man ska kunna ta grannpojken i arbete, men det blir nog svårt att fylla alla företagens behov. Så vi kommer nog att behöva ta in mera kompetent arbetskraft från utlandet, säger Johan Fredlund.

Tyskland och Holland lockar mer än Finland

Dobra är specialiserat på att rekrytera personal till regionens företag. Framför allt letar man arbetskraft för den tillverkande industrin och byggbranschen från Öst- och Centraleuropa. Polen är ett viktigt land som rektyeringsbas, men det har blivit allt svårare att hitta personal också där.

– Lönerna i de här länderna har stigit. Så även om lönerna här ännu är någorlunda konkurrenskraftiga, är det inte längre lika intressant att komma till Finland. Dessutom är lönenivån i Tyskland och Holland högre, och det är också närmare för dem att ta jobb där, så vi har nog många konkurrenter, säger Fredlund.

Att Finland också känns dyrt, avsides och närbeläget Ryssland är faktorer som ytterligare kan skrämma från att ta värvning i Finland. Men än så länge finns det kvalificerad arbetskraft som kommer för kortare eller lägre jobbuppdrag i Finland, bedömer Fredlund.

Arbete med vinkelslip.
Bildtext Många arbetsuppgifter kräver varken specialutbildning eller fullständiga språkkunskaper. Allt fler företag inser också att utländsk arbetskraft kan vara berikande för arbetsgemenskapen.
Bild: Mostphotos

Samtidigt som många österbottniska arbetsgivare nöjer sig med att lokala arbetare ska vara villiga att lära sig nytt och är praktiskt lagd, så kräver man ofta av invandrad arbetskraft att de ska ha tio års erfarenhet av exempelvis svetsning, förundrar sig Johan Fredlund.

Gällande språkkunskaperna är det svårt att generalisera. Vissa företag har snävare krav, medan man på en del arbetsplatser klarar sig även om man bara talar sitt modersmål, utan att behärska svenska, finska eller engelska.

– Vi har ukrainare i jobb som enbart talar ukrainska. Men på den del arbetsplatser, krävs det mera kommunikation med kollegor eller chefer, så språkkunskaperna blir viktigare.

På Dobra har man sett att attityderna till utländsk arbetskraft lättats upp, men att det fortfarande finns en skepsis.

– Men ofta börjar det med att ett företag tar in en arbetare från utlandet och sen ser att det löper bra, och sedan är det inte lika stort steg att ta in flera utlänningar, säger Fredlund.

Trög byråkrati utan ljusning

Både på Snellmans och på Dobra ser man byråkratin som en flaskhals. Att ta in arbetskraft från icke- EU länder, kräver först en rektyteringsrunda i Finland. Om man bevisligen inte finner lokal arbetskraft, kan man efter behovsprövning få lov att anställa icke EU-medborgare.

– Det här har ju länge varit känt och jag tycker det känns onödigt. Tillståndsprocessen kan ta 6–8 månader och det är på tok för länge, säger Lena Holmberg.

På Dobra är man av samma åsikt. En flera månaders process att få igenom alla lov avskräcker arbetsgivarna. Och behovet av tilläggsresurser kan uppstå plötsligt och borde snabbt täckas.

90 procent av ansökningarna som kommer till Dobra görs av asiater, även om man inte riktat sig dit med någon marknadsföring.

– Nu tar vi in personal från Polen, medan man till Polen tar in arbetskraft från Asien. Vi kunde ju lika gärna ta in folk rakt från Asien, säger Fredlund.

Korrigering den 22 augusti klockan 11.38: I det sista citatet av Johan Fredlund stod det felaktigt att Dobra inte skulle ta in personal från Polen, men Dobra tar in personal från Polen och i citatet har ordet "inte" ersatts med "in".