Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Bästa medaljskörden på 38 år – finländsk friidrott har sällan mått bättre: "Den positiva inställningen smittar"

Uppdaterad 31.08.2022 15:09.
Wilma Murto jublar.
Bildtext Wilma Murto var en av många finländska damer som var på hugget i München.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Fyra medaljer, tre finländska rekord och ett nytt lyft. Finländsk friidrott har ett gyllene läge efter framgångarna i München. Bredden är bättre än på länge.

Inför mästerskapen i München hade Finland inte tagit en medalj på sex år. Det var Antti Ruuskanens brons i EM i Amsterdam 2016.

– Som helhet är jag nöjd. Idrottarna har gjort det bra. Vi kunde skicka en stor trupp hit. Vi är med i kampen i Europa, säger friidrottsförbundets toppidrottschef Tuomo Salonen.

Scenförändringen har sin naturliga förklaring säger Yle Sportens expert Mikael Ylöstalo.

– Vi har ganska många idrottare med stor potential. Som är finalidrottare. Det är en märkbar skillnad till läget för fyra år sedan. Det har skett en stadig utveckling.

Ylöstalo har varit grentränare i friidrottsförbundet och hade adepter som deltog i EM-tävlingarna. Han har märkt att idrottarnas attityd har förändrats de senaste åren.

– Den positiva inställningen smittar av sig. Fokus ligger inte längre på att visa till andra att jag kan ta en medalj utan på att utvecklas. Det är det som ger resultat, inte det att man fokuserar kraftigt på att vinna en enskild tävling.

Girl power i landslaget

En liten sifferexercis är kanske på plats. Finlands saldo i München tål att upprepas. Medaljskörden på två guld, ett silver och ett brons är den bästa sedan OS i Los Angeles 1984.

Utöver de fyra medaljerna sattes tre nya finländska rekord och tre personliga rekord under EM-veckan. Totalt 15 finländare tog sig till final eller var bland de tolv bästa i sin gren.

Av dessa femton var elva damer. Det är ingen överraskning för dem som följt med finländsk friidrott.

– Det är en trend som har suttit i ganska länge. Det gjordes en satsning på kvinnoidrott under början 2000-talet och flickornas antal ökade i samband med det.

– Det syns fortfarande. Det är väldigt många flickor i knatte- och juniortävlingar. Betydligt fler än pojkar.

Silja Kosonen kastar slägga.
Bildtext Silja Kosonen är en potentiell medaljör i framtiden.
Bild: Lehtikuva

Friidrottsförbundets toppidrottschef, Tuomo Salonen, är inne på samma linje. Men han påminner om att det kan gå i vågor.

– För elva år sedan i VM i Daegu hade Finland bara tre damer i truppen. Vi måste jobba hårt så vi får med fler pojkar. Jag tror att EM-framgångarna kommer att hjälpa till.

Konkurrensen på global nivå är extrem

Att ta medaljer på EM-nivå är en sak. Att göra det på VM- eller OS-nivå är en annan. Salonen är medveten om realiteterna.

– Nivån på den globala scenen är oerhört hård. Det märkte vi i Eugene. Samtidigt vet vi att Wilma Murto gjorde ett världsklass resultat här. Vi har möjligheter men det är tufft.

Daniel Ståhl kastar diskus.
Bildtext Daniel Ståhl blev utanför pallen i München.
Bild: Getty Images / European Athletics

Ylöstalo påminner om att medaljörerna på den globala scenen är extrema talanger och sådana finns det inte många av.

– Sverige har haft tur då man haft världsstjärnor i diskus och stavhopp. Men som vi sett i år så kan det vända snabbt. Diskuskastarna steg inte längre upp på prispallen. Trots att de är på en hög nivå.

Friidrottsföreningarna har nu sin chans

Finländsk friidrott sitter nu med trumf på hand. Men det gäller att smida medan järnet är varmt.

– De som jobbar i föreningarna måste vara aktiva och visa att det finns möjligheter. Jag tror det finns många som är intresserade att komma med då de sett Kristiina Mäkelä hoppa tresteg, Topi Raitanen löpa hinder och Wilma Murto hoppa stav. I en förening kan man göra det i grupp och det är alltid roligare, påminner Salonen.

Topi Raitanen pekar mot publiken.
Bildtext Kommer Topi Raitanens exempel kan inspirera barn och ungdomar?
Bild: IMAGO/Eibner/ All Over Press

Han hoppas att friidrotten ska kunna locka barn och ungdomar, som håller på med andra idrotter, till föreningarna.

Ex-orienteraren Topi Raitanen är bara ett exempel på en framgångsrik idrottare som sadlat om. Spjutkastaren Toni Kuusela har i sin tur spelat boboll på FM-nivå.

– Forskning visar att mångsidig träning upp till en viss ålder och till och med relativt länge gör gott. Vi måste komma ihåg att man inte måste specialisera sig som elvaåring eller ens som fjortonåring. Det kräver bara att vi samarbetar med andra grenar, säger Salonen.

Finlands bästa placeringar i EM:

1. Wilma Murto, Topi Raitanen
2. Kristiina Mäkelä
3. Lassi Etelätalo
4. –
5. Silja Kosonen, Toni Kuusela
6. Viivi Lehikoinen
7. Senni Salminen
8. Krista Tervo
9. Camilla Richardsson, Urho Kujanpää, Reetta Hurske
10. Richardsson, Saga Vanninen, Elisa Neuvonen
11. Elina Lampela

Finländska rekord: Wilma Murto, Viivi Lehikoinen, Kristiina Mäkelä.

Personliga rekord: Lassi Etelätalo och Camilla Richardsson (5 000 och 10 000 meter)

Diskussion om artikeln