Allt fler får diagnosen spelberoende – men sjukvården är dålig på att känna igen problemen

Under perioden 2011–2020 fick över 2 600 finländare på fastlandet diagnosen spelberoende, eller hasardspelsyndrom som det också kallas. Siffran motsvarar ändå inte verkligheten – betydligt fler spelar om pengar och har problem.

Spelberoendet och diagnoserna för problemet har ökat i alla åldersgrupper förutom bland kvinnor över 60 år, visar en färsk studie av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Allt fler kvinnor och män får diagnosen spelberoende eller hasardspelsyndrom, alltså ett beroende att spela om pengar.

Ökningen i antalet diagnoser är störst bland kvinnor i åldersgruppen 30–44 år, men diagnosen spelberoende är ändå vanligast bland män.

Att få diagnosen är lättare sagt än gjort. Enligt experter kan det bero på att det är svårt att känna igen sjukdomen.

Spelberoendet drabbar alla från 18 år till över 90 år

Under perioden 2011–2020 fick 2 617 personer på fastlandet diagnosen spelberoende. Endast en del av dem som lider av spelberoende får diagnosen, konstaterar forskningsledare Anne Salonen vid THL.

Siffran motsvarar alltså inte verkligheten. Enligt THL:s beräkningar från år 2019 är 1,5 procent av finländarna, eller 52 000 personer, beroende av att spela om pengar.

Finländare i alla åldrar har fått diagnosen spelberoende under de senaste tio åren – allt från 18-åringar till 90-plussare. Diagnosen är vanligast i åldersgruppen 18–44 år.

Medianåldern för en kvinna som får diagnosen spelberoende är 36–52 år och för män 31–34 år.

Enligt HUS biträdande överläkare Jonna Levola, expert inom beroendepsykiatri, kan de förhållandevis få diagnoserna bero på att man inte är tillräckligt bra på att känna igen spelberoende.

"Även om diagnoserna har blivit fler, så är de fortfarande få till antalet. Det verkar som att spelberoende inte erkänns och diagnostiseras tillräckligt bra inom vården", säger Levola.

Läs mer om studien här och här.