Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

President Niinistö: Artikel fem ger oss säkerhet, men vi får inte glömma bort vårt eget ansvar

Uppdaterad 23.08.2022 14:28.
Niinistö: Utomstående förstår aldrig helt krigets grymhet - Spela upp på Arenan

Senast nu står det klart att det viktigaste med vår utrikespolitik är att ta hand om Finlands säkerhet. Det sa president Sauli Niinistö i sitt tal på Ambassadörsdagarna.

Trots att det råder fred i Finland har vi i Europa levt i krigstid i ett halvår nu. Det är svårt att överdriva konsekvenserna av kriget och det finns ingen återvändo till det gamla normala, vare sig för Finland, Europa eller för världen, sa Niinistö.

Niinistö konstaterar ändå att både Ryssland och västvärlden överraskats av det hårda ukrainska försvaret.

– Ukraina har visat vad som är möjligt när försvarsvilja och militär kunskap möts.

Ukraina har ändå behövt utländsk hjälp och det har landet fått, konstaterar Niinistö. Finland har bistått med politiskt, ekonomiskt och humanitärt stöd samt försvarsmateriel.

Niinistö ska i dag delta i Krimplattformstoppmötet som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj står värd för.

– Mitt budskap där är klart: Finland glömmer inte att Ukraina strider för både sin egen frihet samt för europeiska värderingar och principer. Stödet till Ukraina fortsätter så länge det behövs.

"Viktigt veta när man ska skynda och när man ska ha tålamod"

Niinistö säger att det allt starkare ryska intressesfärstänkandet kom fram i slutet av fjolåret, då Ryssland framförde att Finlands och Sveriges Natomedlemskap inte längre har att göra med ländernas egen vilja.

– Jag konstaterade i mitt nyårstal att vi måste veta när man ska skynda och när man ska ha tålamod. Nu har det gått sex månader sedan Ryssland anföll Ukraina. Under den tiden har Finland och Sverige ansökt om Natomedlemskap och 23 av 30 länder har ratificerat vårt medlemskap. Vi använde oss av Natooptionen, och vi skyndade.

Men också tålamod behövdes, konstaterar Niinistö, som sa att Finland inte kan bygga upp sin försvarspolitik på känslor.

– Jag tycker det är viktigt att vi noggrant övervägde Natobeslutet. Det måste förankras i det finländska samhället så att beslutet inte bara håller över de första veckornas känslosvall, utan också över kommande valperioder.

Processen med att ansöka om medlemskap i Nato gick väl tack vare grundligt gjort arbete på internationell nivå, säger Niinistö, och tackade ambassadörerna för det viktiga arbete de gjort.

– Vi klarade oss ändå inte utan överraskningar då de krav Turkiet ställde höll på att sätta stopp för hela Natoprocessen, men i Madrid kom vi till en lösning som möjliggjorde fortsättningen.

Niinistö säger att diskussioner kring ett närmare säkerhetssamarbete med Sverige och Turkiet fortsätter ännu i augusti.

– Tiden utvisar när Turkiet är redo att ratificera. Vi behöver fortfarande tålamod.

"Artikel fem ger oss säkerhet"

Då Finland slutligen blir medlem i Nato ger det oss säkerhet som vi inte har då vi står utanför Nato, särskilt när det gäller säkerhetsgarantin som artikel fem ger, säger Niinistö.

– Men om det går så att det förebyggande verkan inte räcker har Nato givetvis en stor betydelse också då. Finland deltar i att planera det gemensamma försvaret.

Om Finland blir Natomedlem fördubblas Natos gräns mot Ryssland. Därför är det viktigt att det egna nationella försvaret också tas omhand, säger Niinistö.

– Natomedlemskapet betyder inte heller att vi kan flytta över ansvaret till andra sidan Atlanten. Det finns orsak att tro att USA i framtiden kräver att Europa och EU i allt större grad tar hand om sitt försvar, så att Europa står starkt också i en global kris.

Natomedlemskapet är en betydande händelse i Finlands politiska historia, men ska ändå inte överdrivas, säger Niinistö.

– Finlands Natopolitik är en del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Varken mer eller mindre. Det finländska Natomedlemskapet är inte bort från någon. Säkerhet är inte ett nollsummespel och Finland blir inte större än Finland trots att vi blir medlemmar i försvarsalliansen, sa Niinistö.

Relationen mellan Finland och Ryssland "kallare än under kalla kriget"

Ryssland har alltid funnits öster om Finland, men så som det ser ut nu finns det inte mycket kvar att de tidigare Rysslandsrelationerna, säger Niinistö.

– Tilliten är borta och nu är inte rätt tid för att knyta relationer. Tvärtom: allt som kan användas mot oss måste synas noga, säger Niinistö.

Under sin presskonferens efter talet beskrev Niinistö relationen mellan Finland och Ryssland som "kallare än under kalla kriget".

Det är ändå skäl att hålla diskussionskanalerna öppna, även om de inte just nu är i aktiv användning.

– Det bort många ryska medborgare i FInland. Vi fördömer Rysslands krigsföring och dem som stöder den, men hat är en annan sak. Vi kan försvara våra värderingar och vår säkerhet också utan hat.

Niinistö uttryckte också oro över följderna som kriget får och globala konflikter längre borta från Europa.

– Energikrisen kommer att påverka Europa hårt de kommande månaderna och matkrisen syns redan i priser och utbud. Men den akuta nöden är ännu större i samhällen som sedan tidigare varit skörare. Då grundbehoven inte uppfylls växer oroligheterna och oroligheterna flyter lätt över statsgränserna, säger Niinistö.