Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Utmaningarna hopar sig fast Hangö slipper ansvaret för social-och hälsovården: "Vi måste specialisera oss så att ungdomar vill studera här"

En ung man står ute vid en strand. Hav och klippor i bakgrunden. Hangö.
Bildtext Edvard Lindfors är ung lokalpolitiker i Hangö och vill gärna stanna kvar i staden.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Mera utbildningsmöjligheter skulle få unga att stanna i Hangö. Det tror Julia Ojala och Edvard Lindfors, två unga Hangöbor. Ojala flyttar till Vasa för att studera medan Lindfors satsar på distansstudier och kommunalpolitik i Hangö.

Hösten har kört igång inom det kommunala beslutsfattandet. Det gäller att börja jobba fram en budget för 2023 som kommer att se annorlunda ut jämfört med årets. Då blir skolor och utbildning de viktigaste uppgifterna.

På sikt ska kommunerna också ta sig an uppgiften att främja välfärden och försöka hitta jobb till arbetssökande invånare.

– På höstens agenda står det med stora, röda bokstäver social- och hälsovårdsreform. Det är vår och alla andra kommuners utmaning, att få det snyggt gjort, det vill säga att överföra all vår social- och hälsovårdsproduktion till välfärdsområdena.

Det säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Hur det ser ut efter årsskiftet och om läget lättar är inget någon kan förutspå.

– Svårt att säga, men om vi utgår från att reformen går lyckligt genom och det blir så bra som vi alla hoppas och tror så kan kommunerna slippa en del bekymmer, säger Strandell.

Porträtt på Denis Strandell.
Bildtext Kommunerna har en bråd höst eftersom det är nu de sista pusselbitarna med social- och hälsovårdsreformen ska falla på plats. Dessutom ska man göra upp nästa års budget. Om nästa år blir lugnare återstår att se, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.
Bild: Erik Vierkens / Yle

Personalrekrytering till vårdsektorn hör i dag till de problem som Hangö, tillsammans med många andra kommuner, tampas med. Efter årsskiftet blir det välfärdsområdenas sak att försöka locka vårdare på jobb.

Ett annan stor utmaning som speciellt små kommuner kommer att slippa är de stora kasten i de slutliga specialsjukvårdskostnaderna. Också det här faller på välfärdsområdena efter årsskiftet.

– Efter det, när vi slipper den biten, kommer våra ekonomiska prognoser att bli väldigt mycket mer exakta än vad de varit hittills, säger Strandell.

I Hangö kommer härefter det mesta av krutet att läggas på skolor och utbildning.

En gata (Skolgatan i Hangö) med några trähus och bilar parkerade längs gatan. I bakgrunden Hangös vattentorn.
Bildtext Det svenska skolkvarteret med Hangö högstadium i förgrunden och Hangö gymnasium i bakgrunden är två av Hangös totalt elva skolor, Lappvik medräknat. Skolorna är många i jämförelse till antalet barn och unga i staden.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

– Om man mäter i reda pengar kommer bildningssektorn att ha den största budgeten. Det blir vår viktigaste uppgift att få våra småttingar utbildade och in i vuxenlivet, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Det här kan låta lätt som en plätt jämfört med vårdarbrist inom både äldreomsorg och sjukvård, men i Hangö är utbildningen, eller bristen på utbildningsmöjligheter en svår nöt att knäcka.

Mera specialiserade gymnasielinjer och låt de unga komma till tals

Edvard Lindfors är 25 år och sitter första perioden i Hangö stadsfullmäktige. Han är också medlem i stadens bildningsnämnd. Lindfors oroar sig över att det finns så få barn och unga i Hangö.

– Det är skrämmande, vi vill absolut ha kvar våra nuvarande skolor. Jag tycker vi har bra skolor i Hangö.

En ung man sitter vid en uteservering i Hangö. Han ser mot kameran och ler.
Bildtext Edvard Lindfors säger att det är havet och de vackra havsvyerna som gör att han har valt att stanna kvar i Hangö.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Inom grundundervisningen finns det fyra svenskspråkiga och fem finskspråkiga skolor i Hangö; sex lågstadier, en specialskola och två högstadier. Dessutom finns det två gymnasier, ett svenskt och ett finskt.

I mitten av augusti började 25 svenskspråkiga ettor sin skolgång i Hangö. I fjol var de 33 och nästa år väntas det finnas 39 ettor, det vill säga sjuåringar som börjar i skola på svenska i Hangö.

Motsvarande siffror för de finskspråkiga skolorna är 22, 28 (i fjol) och 27 (nästa år).

Edvard Lindfors är glad över att det satsas på ett tennisgymnasium i Hangö, men han tycker man borde göra ännu mer.

– Vi måste specialisera oss för att locka ungdomar att studera här. Jag tycker också man borde satsa på segling för att få nya Hangöbor, säger Lindfors som alltså är förtroendevald och representerar Svenska folkpartiet.

En ung man står lutad mot ett stort ankare som fungerar som staty. Hav och strand i bakgrunden.
Bildtext Ett seglingsgymnasium eller kanske rentav en utbildning inom sjöfart skulle passa Hangö som hand i handske, funderar Edvard Lindfors.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Eftersom Lindfors har gått i skola i staden vet han att det inte finns några fortsatta utbildningsmöjligheter i Hangö efter gymnasiet. De ungdomar som vill satsa på yrkesutbildning genast efter grundskolan måste börja pendla eller flytta från Hangö som 16-åringar.

– Jag har många bekanta som lämnat Hangö och farit vidare för att studera. Det finns inte en chans att de kommer tillbaka, säger Lindfors.

Lindfors berättar att han studerar marknadsföring vid yrkeshögskolan Novia. Studierna sker nu på distans och han hoppas få sin examen i vinter. Några planer på att flytta bort har han inte.

– Man borde få de unga engagerade i staden. Ungdomsrådet borde vara mer aktivt och jag var med för många år sedan. Om man får rösta och känner sig hörd här, så kan det kännas som en möjlighet att komma tillbaka till Hangö.

Hobbyer minskar när unga lämnar Hangö

Hangöbon Julia Ojala blev student i våras. Hon flyttar till Vasa för att studera hälsovetenskaper vid Åbo Akademi.

Mitt under pågående flyttlass är det svårt att planera så långt framåt.

– Jag tror nog jag blir i Vasa under hela studietiden, men efter det är det oklart. Det kan hända att jag flyttar tillbaka till Hangö, men det är ännu osäkert.

Julia Ojala gillar sin hemstad, men för att unga ska stanna kvar behövs mera utbildningsmöjligheter.

– Kanske en yrkeshögskola eller till och med ett universitet. Ett sätt att locka hit folk är specialiseringslinjer vid gymnasiet. Tennislinjen är jättebra, men kanske ännu fler, säger Ojala och föreslår mera samarbete mellan det finska och svenska gymnasiet i Hangö.

En ung kvinna med långt blont hår ser mot kameran och ler. Hon står i en grön, lummig park.
Bildtext Julia Ojala lämnar sin hemstad Hangö för akademiska studier i Vasa. Också hon efterlyser ett bredare utbud av skolor så Hangöborna kunde stanna kvar i staden och folk från andra orter skulle flytta till Hangö.
Bild: Tiina Grönroos / Yle

Förutom ett större utbud på skolor och specialiseringslinjer efterlyser Julia Ojala mera program och fritidsaktiviteter för barn och unga.

– Jag tycker de håller på att dö ut på grund av brist på barn och ungdomar. Klasserna blir mindre och mindre, men kanske vi borde locka med någon viss sport, funderar Julia Ojala.

Hon vet av egen erfarenhet hur tungt det blir när man måste åka i väg från Hangö för att träna till exempel handboll.

– Jag har alltid spelat handboll, som liten flicka i Hangö, men senare har jag varit tvungen att åka till Karis, flera gånger i veckan och 45 minuter i en riktning, bara för min hobby.

En tennisspelare slår bollen med racketen.
Bildtext Det går att spela tennis i Hangö och det är också en av orsakerna till att den lokala tennisklubben tog initiativ till ett tennisgymnasium i staden.
Bild: Suomen Tennisliitto

Julia Ojala har två jämnåriga systrar, trilling som hon är. Också de lämnar eller har lämnat Hangö för fortsatta studier.

– Min ena syster ska just flytta till Helsingfors för att studera statsvetenskap och min andra syster studerar vid VNF (Västra Nylands folkhögskola) i Karis. Hon tar ett mellanår inför medicinska fakulteten, dit hon tänker söka nästa år.

Förstår du att just ni tre skulle vara värdefulla för Hangö om ni väljer att flytta tillbaka efter era studier?

– Jo, säger Julia Ojala och skrattar.

Nya uppgifter för kommunerna

Det här med högutbildade Hangöbor är något som också stadsdirektör Denis Strandell välkomnar eftersom sysselsättningsfrågor kommer att bli en av Hangös och övriga kommuners uppgifter i framtiden.

– På kommande har kommunerna en uppgift att främja välfärden. Det här ligger väldigt nära social- och hälsovården i dag så det blir säkert något slags samarbete och koordinering med välfärdsområdet, säger Denis Strandell.

Om några år ska kommunerna också ta över TE-byråns tjänster.

– Det blir den kommunala sektorns uppgift att se till att folk hittar jobb och det är en väldigt utmanande grej.

Barnpersonal häller upp ett glas rödvin på en bardisk. En väntande kund vilar sin hand på bardisken.
Bildtext Det har de senaste åren varit väldigt svårt att få bland annat restaurangpersonal till Hangö trots att staden har en hög arbetslöshet. Hangöborna har inte alltid den utbildning som arbetsgivarna är ute efter.
Bild: Mostphotos

Denis Strandell säger att det finns gott om arbetsplatser i Hangö. Det finns till och med fler arbetsplatser än vad det finns Hangöbor i arbetsför ålder.

Ändå är arbetslösheten hög.

– Det är ett ganska stort problem. Våra industrier behöver folk med högskoleutbildning; laboranter och ingenjörer av olika slag och sådana arbetslösa har vi tyvärr inte i Hangö. Däremot har vi en del långtidsarbetslösa vars utbildningsnivå inte är särdeles hög.

Kommunalskatten sjunker

En följdeffekt av social- och hälsovårdsreformen är att det inte kommer att behövas kommunala social- och hälsovårdsnämnder.

– Grundtrygghetsnämndens uppgifter försvinner in i välfärdsområdet, säger Hangös stadsdirektör Denis Strandell.

Något som inte försvinner, men som sjunker nästa år är kommunalskatten.

Skattesatsen i Hangö kommer att landa på max tio procent nästa år.

Det lönar sig inte för Hangöborna att bli alltför glada över den här informationen, det vill säga att den kommunala skattesatsen sjunker från nuvarande 21,75 procent till tio eller under. Statsskatten kommer att höjas i motsvarande mån, på sikt till och med mer tippar Strandell.

Tekniska sektorn kan få problem med tomma lokaler

Lägre kommunalskatt betyder också att Hangö och alla andra kommuner i Finland får mindre pengar att hushålla med. Pengarna går i första hand till bildning men också till den tekniska sektorn.

Tekniska sektorn i Hangö fortsätter jobba ganska oförändrat nästa år, men senast om tre år kan man stå inför tuffa utmaningar.

Hangö fortsätter nämligen äga de lokaler där det idkas någon form av social- och hälsovård. Västra Nylands välfärdsområde hyr dem i tre år, men vad som händer efter det vet ingen.

En skylt på en byggnad där det står hälsocentral och ingång på både svenska och finska.
Bildtext Hälsocentralen är den till ytan största lokalen som Västra Nylands välfärdsområde hyr i tre år av Hangö stad.
Bild: Malin Valtonen / Yle

– Om tre år får välfärdsområdet putta tillbaka allt det som de inte tänker använda, vad ska lokalerna användas till sedan, det är den stora frågan, säger stadsdirektör Denis Strandell.

Trots många utmaningar ser unga lokalpolitikern Edvard Lindfors optimistiskt på framtiden.

– Hangö är en stad med potential och nu har den sin guldtid. Folk kommer hit, de gillar staden och det köps bostäder här. Det är nu vi borde pusha och jag hoppas att vi kan göra Hangö större.

Julia Ojala, som alltså är på väg till Vasa för att studera, har ett konkret tips på hur man kan locka speciellt barnfamiljer och unga Hangöbor med inte alltför tjocka plånböcker tillbaka till staden.

– Kanske gratis tomter skulle göra att folk flyttar hit.

Diskussion om artikeln