Ett halvt år efter invasionen står fronterna stilla – Ukraina befarar sinande intresse och stöd om stora framgångar inte kan nås inom kort

Varken Ukraina eller Ryssland har rapporterat om större framryckningar på flera veckor. Kriget har gått i stå och Ukraina rapporteras befara att det livsviktiga utländska stödet sinar om man inte kan uppvisa framgångar.

Ukraina firar sin självständighet samtidigt som det på dagen har gått sex månader, ett halvt år, sedan Ryssland utlöste sin fullskaliga invasion.

Firandet sker ändå under skuggan av det omedelbara hotet om ryska terrorbombningar och med större orosmoln på horisonten.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var som vanligt segerviss då han talade om kriget på tisdagen.

– För att besegra terrorn är det nödvändigt att nå en seger i kampen mot den ryska aggressionen. Det är nödvändigt att frita Krim för att blåsa liv i en värld som bygger på lag och ordning.

Men privat rapporteras presidenten och hans regering vara mycket oroade över det låsta krigsläget och ett sinande intresse i Europa för att stå för en stor del av Ukrainas krigs- och övriga utgifter.

Ingen rörelse på fronterna

Kriget verkar nu efter ett halvt år av intensiva strider ha gått i stå.

Ingendera parten har kunnat rapportera om några större framryckningar på flera veckor, trots att Ryssland fortfarande dagligen rapporteras utföra också storskaliga angrepp framförallt på fronterna i Donbass.

De här försöken verkar ändå effektivt slås tillbaka av de ukrainska styrkorna. Förlusterna i skadade och döda rapporteras vara höga på bägge sidor.

Medan Ryssland trots ett numerärt övertag inte har lyckats göra större genombrott på sistone har ryskt artilleri samtidigt tvingat det ukrainska försvaret in i fastare försvarsställningar, skriver den brittiska försvarstankesmedjan RUSI.

Låst läge

De ryska styrkorna rapporteras lida av dålig stridsmoral, trötthet, brist på erfarenhet, dålig kommunikation, logistik och tillräckligt ledarskap för att kunna koordinera sina angrepp.

Ryssland har också på sistone jobbat hårt med att försöka rekrytera nya soldater för att ersätta de stora förluster landets försvar fortfarande inte vill medge, men som i praktiken redan är ett etablerat faktum.

Samtidigt skriver RUSI att Ukraina lider brister på utbildade officerare och högt utbildade infanteriförband, vilket innebär att koordinering av större motangrepp är svårt och går långsamt.

Striderna, speciellt på Donbass-fronten, böljar visserligen fram och tillbaka i ingenmansland och i mindre samhällen, men det är högst några kilometers framryckningar och reträtter utan några avgörande avancemang på flera veckor.

Artilleri, utnötning och uppseendeväckande angrepp

Medan ryskt artilleri enligt RUSI och andra källor har lyckats orsaka förluster och pressat ukrainska styrkor i försvarsställning har de inte haft någon framgång i att hjälpa de ryska styrkorna att framrycka eller orsakat avgörande materiella skador.

Ukraina har däremot haft större framgång med sin beskjutning.

Bilder på förstörda vapendepåer och tillfälliga beläggningar kommer nästan dagligen sen Ukraina började ta i bruk nytt amerikanskt raketartilleri med hög träffsäkerhet och lång räckvidd.

De här angreppen har både en stor psykologisk effekt, då de ryska styrkorna inte går säkra ens långt bakom linjerna, men också en direkt synlig inverkan på Rysslands förmåga att stödja större angrepp logistiskt, säger experter vid utrikes- och säkerhetspolitiska tankesmedjan ECFR.

Samtidigt har Ukraina de senaste veckorna lyckats orsaka stor skada med uppseendeväckande angrepp på den ockuperade Krim-halvön.

Nya explosioner skakade Krim – Ryssland erkänner att det är fråga om sabotage och inte olyckor

Attackerna kan tyda på ny fas i kriget.

Förutom att angreppen har försvårat Rysslands logistik vid Cherson-fronten har de också allvarligt skadat den ryska Svartahavsflottans förmåga att använda sig av flyg och därmed påverkat hela flottans slagkraft, skrev brittiska militära underrättelsetjänsten.

Krim – krutdurken, semesterparadiset och "den typiska imperialistiska blindheten"

Putins stora illusion: Krim och Ukraina är samma sak.

Ryssland har svarat med vad som bara kan kallas upptrappade terrorbombningar, angrepp med missiler och raketer med dålig träffsäkerhet mot städer, byar och helt civila mål.

När kommer motangreppet?

De ukrainska framgångarna med att nöta ut styrkor, logistik och slagkraft har ändå ännu inte betytt att det stora motangrepp landets försvar och ledning länge har lovat skulle ha satts i verket, eller ens vara nära förestående.

Hela sommaren har det varit tal om att landet utbildar en reserv på flera hundratusen man för att återta Cherson-regionen.

Att driva tillbaka en helt utarmad styrka som saknade bränsle, mat och ammunition, som Ukraina gjorde norr om Kiev i början av kriget, är en helt annan typ av operation än att börja återta områden där ryska styrkor länge har kunnat befästa sina positioner, anlägga minfält och planera sitt försvar.

En sådan operation hänger inte bara på mängden soldater, åtminstone inte om man vill undvika massiva förluster landet inte har råd med.

Ukraina saknar vapen och utrustning en liknande operation skulle kräva, något både landets ledning och dess allierade är medvetna om.

De senaste vapenleveranserna från till exempel USA reflekterar de behov ett större anfall på Cherson-fronten skulle innebära.

Motattack planeras vid Cherson – blir viktig för Ukraina: "Ukraina behöver en seger i det här kriget"

Krigsvetaren Ilmari Käihkö analyserar läget.

Bland annat har eller tänker USA skicka bombsäkra fordon med minröjningsutrustning och andra fordon och vapen som kommer att behövas om ukrainska soldater ska ta sig igenom befästa ryska linjer i Cherson.

– Det här är den typens vapen Ukraina kommer att behöva för att öka sin mobilitet då de ser på möjligheten att återta områden i den här mycket utmanande miljön södra Ukraina innebär, beskrev en talesperson för Pentagon de senaste leveranserna.

Men nya vapen och ny utrustning förutsätter utbildning, vilket skulle innebära att offensiven ännu kan dröja månader.

Och tiden är knapp om Ukraina ska kunna upprätthålla något annat än en kamp för överlevnad.

Ekonomin, stödet kan avgöra

Det har redan länge talats om risken för att kriget i Ukraina kan bli en utdragen konflikt, där ingendera parten kan utföra några avgörande angrepp.

Det är helt klart att de framgångar Ukraina har haft hänger på och och kommer att hänga på utländskt stöd. Det stödet gäller inte bara vapen och ammunition utan i allra högsta grad pengar.

Medan det är uppenbart att det bara är en tidsfråga, och knappast ens en fråga om någon särskilt lång tid, tills sprickorna i Rysslands ekonomi kriget och sanktionerna har orsakat på allvar börjar synas är inte tiden heller på Ukrainas sida på den ekonomiska fronten.

Yale-studie: Rysslands ekonomi på knä på grund av sanktionerna

Kreml "plockar russinen" ur den ekonomiska statistiken.

Den före detta vice direktören för Ukrainas centralbank Oleg Churyj skrev i början augusti i Financial Times att den ukrainska ledningen genom smart planering och politik lyckades undvika en direkt ekonomisk kollaps då kriget bröt ut, men att inga genialiska planer eller någon penningpolitik i världen kan hålla landet flytande utan ökat ekonomiskt stöd.

– Ett utdraget krig förändrar inte bara på de strategiska utan också på de makroekonomiska kalkylerna.

Trots att kriget är inne i en kritisk fas finns tecken på att nya hjälpinitiativ håller på att torka ut

Christoph Trebesch, Kiel-institutet

– Då kriget mal på måste de här kalkylerna justeras eller så kommer Ukraina att drabbas av en ekonomisk katastrof, menar Churyj.

Enligt Churyj skulle Ukraina behöva mellan fyra och fem miljarder dollar per månad i ekonomiskt stöd för att hållas flytande. För tillfället har stödet legat på högst kring tre miljarder per månad.

Den livsmedelsexport landet har fått igång genom Svarta havet hjälper, men utgör fortfarande bara en bråkdel av exporten före kriget, så landets beroende av stöd har inte minskat.

Spannmålsexporten från Ukraina i gång: Första lasten har lämnat Odessa

Fartygets slutliga destination är Libanon.

Det är speciellt oroande för den ukrainska ledningen eftersom det redan talas om att västerländernas intresse för att stödja kriget sinar, speciellt om Ukraina inte kan leverera en större seger som skulle visa att stödet ger utdelning.

Inga nya vapenlöften från Europa i juli

Det finns tydliga tecken på viljan att stödja Kievs kamp redan sinar, speciellt i Europa.

Enligt Politico gav inga av de sex största donatorerna i Europa några nya löften om vapenleveranser under juli, för första gången sedan krigets början.

– Trots att kriget är inne i en kritisk fas finns tecken på att nya hjälpinitiativ håller på att torka ut, säger Christoph Trebesch vid Kiel-institutet som håller reda på löften och leveranser till Ukraina.

Sedan kriget började gå in i den nuvarande fasen av långsamma rörelser längs fronterna i april har takten på europeiska leveranser stadigt mattats av.

Ukrainas regering rapporteras befara att EU-länderna och Storbritannien, då de tampas med sina egna problem med ekonomi och energi, kommer att dra åt svångremmarna ännu hårdare.

Dessutom finns hela tiden en risk för maktskiften som kan få EU:s hittills historiskt enade front att krackelera.

Enligt flera källor befarar den ukrainska regeringen att ett sinande intresse för att finansiera landets överlevnad då istället kan bytas ut i krav på en förhandlad lösning, alltså eftergifter till Ryssland.

Källor: Reuters, AFP, AP, Financial Times, The Guardian, The Atlantic, RUSI, ECFR, New York Times, Washington Post, Bloomberg