Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Nilla rider hos Elisabeth som utbildar sig till ridterapeut: "En funktionsvariation ska inte vara ett hinder för att umgås med djur eller rida"

Ridterapi, kvinna rider en häst.
Bildtext Nilla Thorström har tagit sig upp på finnhästen Doris rygg med hjälp av terapeuten Elisabeth Mariani-Ceratis och assistenten Pamela Westerholms hjälp.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Ridterapi är en krävande medicinsk rehabilitering som används vid olika funktionsvariationer eller som psykosocial terapi. Efterfrågan på tjänster är stor, men det finns plats för flera legitimerade ridterapeuter i Västnyland.

– Hon är världens finaste, raraste och sötaste, säger Gunilla "Nilla" Thorström och ger den stora finnhästen Doris en spontan kram.

Nilla rider hos Elisabeth Mariani-Cerati på Södergårds terapi och utbildning som privat kund. Hon har ridit sedan hon var barn och tycker mycket om både Doris och Elisabeths sätt att undervisa.

Och hästen Doris, hon har nyss kommit in i stallet på Södergård i Leksvall, Raseborg där hon går på lösdrift med tre hästkompisar: Topi, Polka och Rumba. I skrivande stund ser de ut som om flocken skulle utökas med en Islandshäst, som är lite mindre än Södergårds kallblod.

Finska hästar i en hage.
Bildtext Den finska hästen är känd för att var en tålig och seg ras med hög arbetsmoral.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Lösdrift innebär att hästarna själv kan bestämma när de går in under tak och ut igen där de kan leva ett artnära liv. I dag har Doris passat på att rulla sig ordentligt på marken. Hon har lera från hovarna upp till öronen och i manen hänger små granskott.

Ryktborsten sveper över den ljust fuxfärgade pälsen när Nilla gör i ordning sin kollega inför lektionen.

– Jag borstar henne alltid före och efter att jag ridit, det tycker hon om, säger Nilla.

Siktar på att bli godkänd tjänsteproducent

För tillfället tar Elisabeth Mariani-Cerati alltså emot kunder som hobbyrider och själv står för kostnaderna, samtidigt som hon är i färd med att slutföra studierna inom ridterapi.

Efter att hon tagit sin i examen i oktober, hoppas hon bli godkänd som Folkpensionsanstaltens serviceproducent.

Elisabeth har redan deltagit i upphandlingen. Om hon godkänns, betyder det att hon tillsammans med klienter följer den rehabiliteringsplan som ansvariga vårdinstansen gjort upp.

Gammal ladugård som byggts om till stall.
Bildtext I stallet i Leksvall samsas flera djur av olika art.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Förutom FPA kan även kommunen eller sjukvårdsdistriktet köpa tjänster av serviceproducenten.

Finlands ridterapeuters webbplats framgår vilka ridterapeuter som är verksamma i Västnyland som man kan kontakta för att höra vilken inriktning de har.

Ridningen mjukar upp

Nilla Thorström har spasticitet i benen som gör att hon går med käppar sedan hon var barn. Att sitta på en häst är bra för hennes spasticitet, liksom det är bra för henne att umgås med hästen.

– Det är bra för både Nilla och Doris att bekanta sig med varandra lite före ridningen, säger Elisabeth.

Kvinna i ett stall.
Bildtext Nilla har ridit sedan hon var barn.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

När de har sin egen stund slappnar båda av och känner sig trygga tillsammans. Nilla blir mjukare i kroppen och musklerna går inte i lås lika lätt ifall Doris skulle råka knycka sig när Nilla sitter på ryggen.

Normalt kan en häst känna lite obehag om ryttaren spänner sig, men Doris vet vad som gäller. Och nu är det länge sedan Nilla blev rädd när hon red.

Två får bredvid en ramp för uppstigning på hästar.
Bildtext Sommarfåren på Södergård bredvid rampen som används för att stiga upp på hästryggen.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

– Doris grymtar som en gris när hon är nöjd och helst vill hon gå ut i skogen. Hon tycker det är tråkigt att vara på ridplanen, säger Nilla och smeker hästen över den mjuka mulen.

– Jag har sagt åt Nilla att vi lyssnar på vad hästen hästen vill. Både Doris och Nilla trivs bäst i skogen, säger Elisabeth.

Utbildningen en naturlig följd av tidigare kompetens och hästintresset

De fyra hästarna är bara några av invånarna på gården. Där finns också tio höns, två sommarfår samt en liten kaninfamilj som besökarna får klappa och krama.

Kaninungar äter maskrosor.
Bildtext Vem kan motstå söta kaninungar? På Södergård terapi får man klappa djuren.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Elisabeth Mariani-Cerati är snart färdigutbildad ridterapeut, men i hennes arbetsmetoder ingår även annan djurassisteradterapi, liksom alternativ kommunikation.

På väggen hänger en tavla med kommunikationsbilder som hon kan använda för att guida elever som inte har ett verbalt språk i vad som skall göras i vilken ordning under terapin.

Två hönor i ett stall.
Bildtext Kommunikationskort hjälper elever som inte har ett verbalt språk att förstå och göra sig förstådda.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

I grunden är Elisabeth sjukskötare och ergoteraput. Hon har bland annat jobbat med klienter med olika former av funktionsvariation. Hon säger att vidareutbildningen kändes som det perfekta sättet att kombinera de här sakerna.

Ridteraputerna utbildas på Finlands hästinstitut i Ypäjä.

– Det finns ju mycket vetenskap som stöder ridterapins effekt på olika områden. Man använder ju ridterapi både vid sensomotoriska och psykosociala utmaningar och hästarna och stallmiljön kan användas väldigt mångsidigt i terapeutiskt syfte.

Hon säger ändå att de olika delområdena går in i varandra, sällan handlar det enbart om det ena eller det andra.

Elisabeth säger att hon med sin grundutbildning inom ergoterapi fokuserar mycket på funktionsförmåga. Barn- och ungdomspsykiatri är också ett specialintresse hon har via sin sjukskötarutbildning.

Kvinna i en ladugård.
Bildtext Assistenten Pamela Westerholm hjälper till med stort och smått under ridningen.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

För närvarande har de som rider hos henne ofta en egen assistent med. En legitimerad ridterapeut måste dock själv anlita en terapiassistent som är med under terapin.

Hästens rörelser främjar såväl klientens rörlighet som sociala färdigheter

På hästryggen tränar Nilla Thorström sådana muskler hon normalt inte använder. För att komma upp i sadeln använder hon en ramp som gör att hon kommer högre upp från marken.

Därifrån hjälper Elisabeth och Nillas assistent Pamela Westerholm att lyfta henne upp på ryggen så att hon landar på baken och sedan låter benen sjunka ner på var sida om hästen.

Vid "vanlig" uppsittning har ryttaren ena foten i en stigbygel och för det andra benet över hästens rygg. Under den tid det tar för Nilla att hitta en bekväm sits, står Doris blickstilla.

Två kvinnor på en ramp.
Bildtext Nilla Thorström på rampen med sin assitent Pamela Westerholm.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

En av de viktigaste egenskaperna hos en terapihäst är lugn.

– Man kan inte ta vilken häst som häst till det här jobbet, säger Elisabeth Mariani-Cerati.

Elisabeth berättar att det som är specifikt för ridterapi, är att den rörelse som hästen producerar i skritt (den långsammaste gångarten) är en tredimensionell rörelse som efterliknar människans egna gångmöster.

– Det betyder att människor som har ett avvikande rörelsemönster på grund av någon skada eller spasticitet, får den korrekta rörelsen förmedlad till sin kropp, vilket kan ge ett gott stöd åt rörelseförmågan.

Kvinna med funktionsnedsättning rider.
Bildtext Nilla sitter säkert i sadeln.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

Spasticitet innebär att personen har en förhöjd muskeltonus (spänning) i kroppen eller delar av den.

– Ridningen ger mig gympa, muskler; jag känner mig mjuk i kroppen, jag får bättre balans, säger Nilla.

Men mest av allt njuter hon av att få umgås med sin vän hästen Doris och att få rida.

Hästen höjer självförtroendet

Just samspelet mellan häst och människa är ytterligare en sak som gör den här terapiformen unik, menar Elisabeth.

– Hästar är väldigt medvetna om människors känslor och det är svårt att gömma sin sinnesstämning för dem. De är också väldigt sociala.

Litauiskt kallblod i en hage.
Bildtext Ibland deltar också litauiska kallblodet Rumba i undervisningen.
Bild: Johanna Lindholm / Yle

En häst, liksom andra djur, varken dömer, hånar eller förväntar sig något av klienten. Det här kan bidra till en känsla av stolthet och förhöjt självförtroende hos personen som jobbar med djuret.

– Hästen kan i synnerhet med klienter inom den psykiska sjukvården erbjuda både närhet och möjlighet att träna på social växelverkan på ett sätt som är väldigt avväpnande.

När Nilla rider aktiveras muskler hon inte annars använder - ridterapi har många positiva effekter

13:15

Diskussion om artikeln