Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det blir svårt för regeringen att kompensera för stigande priser – "höj bidragen eller sänk momsen", tycker bilist

Sture Rask lutar mot sin bil vid bensinstationen i Sibbo.
Bildtext Sture Rask tankade i Söderkulla. Literpriset var en god bit över två euro.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Trycket att hjälpa dem som drabbas av inflationen ökar, samtidigt som statsskulden fortsätter att växa. Det råder också delade meningar om vilka grupper som borde prioriteras.

Det råder inte speciellt munter stämning vid bensinpumpen i Söderkulla i Sibbo. Folk tankar, blickar uppgivet mot prismonitorn och fortsätter sin färd.

Sture Rask från Borgå tycker att bensinpriset är för högt. I dag betalade han 2,18 euro per liter då han tankade.

– Det borde vara 1,50 euro per liter, tycker jag. Största delen är ju bara skatter som vår kära stat vill ha.

Rask tycker att elpriserna också är "åt skogen", och tror att de kommer att fortsätta gå upp. Han säger att det gäller att se sig om efter andra uppvärmningsmetoder.

Något borde göras för att kompensera den allmänna prishöjningen för konsumenterna.

– Politikerna borde höja bidragen eller sänka mervärdesskatten, anser han.

Det blir svårt att kompensera för stigande priser

2:28

Många funderar på hur de ska klara vintern

Ulrika Holmsten har varit och handlat med sonen Niels-Arvid. Familjen består av två vuxna och fem barn.

– Vi är en ganska stor familj och känner definitivt av prishöjningen. Man märker också av en ökad oro i samhället. Många vänner funderar och planerar hur de ska klara vintern.

Stigande elpriser oroar, men Holmsten berättar att de har möjlighet att elda med ved hemma, vilket underlättar situationen.

Ulrika Holmstén och hennes son fotograferade utanför butiken i Söderkulla.
Bildtext Ulrika Holmsten och sonen Niels-Arvid besökte butiken. Inflationen känns av hos familjen.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Holmsten tycker att vi alla har ett delat ansvar att göra något åt situationen. Hon sätter ändå sitt hopp till politikerna, att de ska jobba för att få ner priserna.

Det har varit tal om höjt eller extra barnbidrag och om att höja bostadsbidraget. Är de här idéerna bra?

– Absolut. Sådant behövs definitivt i de här tiderna.

Det är svårt att kompensera för stigande priser

Höjningen av konsumentpriserna har inte sin grundorsak i politiska beslut, utan i det oroliga världsläget. Frågan är vad beslutsfattarna kan och ska göra för att kompensera för folk.

Kompensationer för stigande energipriser görs redan på olika håll i Europa. En del har kritiserat kompensationerna för att de minskar hushållens incitament för att spara energi och bidrar till att upprätthålla de höga priserna.

Jämförelse av konsumentprisernas utveckling på månads- och årsnivå.

Tabellen visar års- och månadsförändringar (%) av KPI-index enligt grupp. I juli steg konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av dyrare el, bensin, diesel och ombyggnad av eget hus. Källa: Statistikcentralen. Augusti månads statistik offentliggörs i mitten av september.

Regeringens budgetförhandlingar äger rum onsdagen den 31 augusti och torsdagen den 1 september. Inför förhandlingarna har partierna talat om hur de ska hjälpa utsatta grupper i samhället.

Samtidigt påminner en del om att man inte får tumma på klimatpolitiken.

"De som har det svårast måste hjälpas först"

Bland experterna är åsikterna delade om vilka åtgärder som nu behövs. Diskussionen går het om hur mycket man kan påverka inflationen genom politiska beslut och om vilka grupper som de facto är mest i behov av hjälp.

Verkställande direktör Eija Koivuranta vid Befolkningsförbundet är styrelseordförande för Finlands social- och hälsa rf. Hon tycker att vi måste ta hand om de svagaste i samhället och höja bidragen.

Eija Koivuranta fotograferad utanför Befolkningsförbundets byrå.
Bildtext Eija Koivuranta säger att det är klokare att göra satsningar på folks välmående än vad det är att reparera skadorna senare.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Koivuranta nämner boendet, maten, läkemedlen och bränslekostnaderna som centrala problem för de som har låga inkomster.

– Vi måste höja barnbidraget för ensamstående föräldrar och större familjer. Sen måste vi också granska olika basbidrag och ta hand om studenterna. Vi kunde också beakta de stigande kostnaderna i bostadsbidraget, anser Koivuranta.

Skattebetalarna värnar om medelklassen och löntagarna

Verkställande direktör Teemu Lehtinen vid Skattebetalarnas centralförbund säger att det är viktigt att värna om de som har det sämst. Också han förespråkar rejäla indexhöjningar i bidragen.

– Jag är ändå inte så säker på att till exempel en höjning av bostadsbidraget är en bra idé. En sådan höjning gynnar i praktiken bara sådana människor som hyr sin bostad.

Lehtinen tycker att medelklassen och löntagarna glöms bort i den politiska diskussionen.

Teemu Lehtinen ser över sina papper på byrån.
Bildtext Teemu Lehtinen analyserar målsättningarna inför budgetförhandlingarna. Beskattningen av löner borde lindras, tycker han.
Bild: Anders Karlsson / Yle

Enligt Lehtinen behövs det nu måttliga löneförhöjningar i kombination med måttliga skattesänkningar. Då gynnas köpkraften, samtidigt som inflationen stävjas.

– Det är mycket viktigt att sänka beskattningen av löneinkomster, för alla löntagare, lyder hans medicin.

Hisnande statsskuld påverkar ivern att satsa

Den finländska statsskulden närmar sig 150 miljarder euro. Den har ökat regelbundet i över tio års tid. Utgifterna i det budgetförslag som finansministern presenterade uppgick till drygt 63 miljarder euro.

Regeringspartierna är måna om att värna om folkets välmående då det snart är val. Frågan är hur stora utsvävningar det finns utrymme för.

– Underskottet kan varken öka eller minska märkbart nästa år. Hela problematiken går till nästa regering, och den måste fatta stora beslut på utgiftssidan, tror Teemu Lehtinen.

Eija Koivuranta tycker att det är smartare att göra satsningar och investera i folks välmående än att flytta problemen på framtiden.

– Det är billigare att bygga på förhand än att försöka reparera skadorna i efterhand, anser hon.