Studenthälsan: Fler studerande fick ätstörningssymtom under coronatiden – och fler löper risk att insjukna
Antalet studerande som uppvisar ätstörningssymtom och -problematik har ökat under coronatiden, visar siffror från Studenternas hälsovårdsstiftelse. De faktiska diagnoserna har ännu inte ökat, men med stor sannolikhet kommer också de att öka.
Om man jämför med siffror från år 2019 så var det ifjol fler studerande som besökte hälsovårdsstiftelsens mottagningar på grund av ätstörningssymtom.
Också risken för att insjukna i ätstörningar var år 2021 större bland studerande än den var år 2019.
– Ensamheten och isolationen som coronarestriktionerna inneburit har troligtvis bidragit till ökningen, det säger Noora Scheinin, docent i psykiatri och överläkare vid Studenternas hälsovårdsstiftelse.
De faktiska ätstörningsdiagnoserna är inte flera enligt Scheinin och det är ännu för tidigt att säga om pandemitiden med sina restriktioner leder till att fler studerande diagnostiseras med ätstörningar – men hon säger att mycket tyder på att också de faktiska diagnoserna kommer att öka.
– Då pandemin började så blev vardagen och rutinerna avbrutna för många unga. Det här innebar också att matrutinerna ändrades för många, säger Monica Ålgars som är docent i psykologi och psykoterapeut.
De som redan tidigare mådde dåligt kan enligt henne ha påverkats av att det var svårare att träffas i till exempel kamratstödsgrupper eller annan typ av vård.
Allt fler har ångest över sitt ätande
De studerande som tagit kontakt med Studenthälsan har haft olika typer av problem, men det som är gemensamt för dem alla är att de har ångest över sitt ätande.
Det handlar ofta om att försöka kontrollera sitt ätande på olika sätt, gemensamt för dem som sökt hjälp är ändå enligt Scheinin att de blir helt uppslukade av sitt ätande, ätandet styr mångas tankar helt och hållet.
Många unga beskriver att deras symtom började våren 2020
Monica Ålgars
– Den kris som coronapandemin och restriktionerna har inneburit har skapat ångest för många studerande. En del av dem hanterar den ångesten genom att kontrollera sitt ätande, eftersom det kan vara det enda man känner att man kan kontrollera, säger hon.
Enligt Ålgars har restriktionerna och den ensamhet som unga upplevt, inneburit en särskild riskfaktor för många.
– Många unga beskriver också det att deras symtom började just våren 2020 då deras vardag ställdes på huvudet, säger hon.
En samhällelig kris kan leda till fler diagnoser, visar forskning
Ätstörningarna fortsätter inte endast att öka bland studerande, utan också barn och unga i allmänhet. Redan i februari slog Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt larm om att det skett en explosionsartad ökning i antalet barn och unga som insjuknat i någon typ av ätstörning.
Antalet diagnostiserade vid HUS ungdomspsykiatriska enhet hade ökat med 69 procent på ett år.
– Det finns mycket internationell forskning som visar att personer som redan har en diagnos eller psykiska besvär börjar må sämre vid en samhällelig kris, säger Noora Scheinin.
Internationell forskning visar också att antalet nya diagnoser tenderar att öka efter en sådan kris.
– Restriktionerna som var nödvändiga för att bekämpa pandemin har samtidigt varit ohälsosamma för många av oss, säger Scheinin.
Också på Ätstörningsförbundet ser man samma tendenser, det är fler som tagit kontakt med föreningen sedan coronapandemin drabbade vårt land.
– Det är konstant fler och fler som hör av sig till oss, drabbade och anhöriga. Det här är ändå en trend som pågått redan en tid, så det är svårt att veta exakt hur mycket som har med coronatiden att göra, säger Sami Heimo, verksamhetschef för förbundets verksamhet i Sydvästra Finland.
Heimo säger också att de som behöver få hjälp är allt yngre.
Coronapandemin inte enda orsaken till att fler drabbas
Isolationen och ensamheten som coronapandemin bar med sig är ändå inte den enda orsaken till att allt fler lever med ätstörningar. Det är många som idag lider av så kallad dysmorfofobi, det vill säga ett starkt missnöje med det egna utseendet, ett missnöje som är så starkt att det leder till oro och ångest.
– Alla, eller åtminstone de flesta, vet på en intellektuell nivå, att det man ser på sociala medier inte är sant. Bilderna är photoshoppade och filtrerade och alla vet det, men ens hjärna förstår det inte. Man jämför sig med något som inte är realistiskt, säger hon.
Enligt Scheinin är det klart att sociala medier på ett allmänt plan kan orsaka ångest som gäller kroppen.
– Det kan påverka ens egen bild av den egna kroppen och i förlängningen också påverka hur man ser på mat och ätande.
Monica Ålgars säger att den press som finns på dagens unga är enorm och också kan leda till olika typer av psykiska problem.
– Jag tänker nog mycket på det att vi lever i en ganska hård tid och ganska hård kultur för unga. Vi har hela den här utseendepressen och allt som hör ihop med det, och vi har ju som kultur och samhälle en helt galen laddning kring mat och träning och vad som är hälsosamt och den här typens saker, säger Ålgars.
