Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Var tionde elev vågar inte tala om att de blir mobbade – och vet inte hur skolan ingriper för att stoppa mobbning

En oidentifierbar elev sitter i en soffa i skolans bobliotek och ser på sin telefon.
Bildtext I en enkät utförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering deltog sammanlagt över 12 000 elever i den grundläggande utbildningen. Av dem uppgav ungefär en tredjedel att de upplevt mobbning i något skede av sin skoltid. Illustrationsbild.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Trots att våra skolor har många olika program mot mobbning låter många elever bli att berätta att de blir mobbade, eftersom de tror att det inte skulle ha någon effekt.

Elever och föräldrar borde engageras bättre i arbetet mot mobbning i skolor. Det konstaterar Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) i en rapport som har publicerats på onsdagen.

Det är första gången NCU har gjort en utvärdering av metoder mot mobbning i den grundläggande utbildningen.

– Skolorna använder man metoder på ett bra sätt och i huvudsak är man nöjda med dem, men tyvärr blir det ofta oklart för eleverna och deras föräldrar hur man tar upp mobbningsfrågor i skolan, säger NCU:s utvärderingsexpert Niina Rumpu.

I en enkät som gjordes i samband med utvärderingen svarade sammanlagt över 12 000 elever i 187 skolor inom den grundläggande utbildningen som hade erfarenhet av en eller flera av de metoder mot mobbning som togs upp i utvärderingen.

Mer än en tiondedel av eleverna som deltog i enkäten visste inte hur utredningen av mobbningsfall sker i deras skola.

I enkäten deltog dessutom mer än 2 100 vårdnadshavare till elever. Av dem upplevde ungefär en tredjedel att de inte hade fått information om hur man förebygger mobbning i den skola det egna barnet går i, hur man ingriper för att stoppa mobbning eller hur utredningen av mobbningsfall går till.

Många vågar inte berätta att de blir mobbade

Trots att många skolor till och med använder sig av flera antimobbningsmetoder finns det mobbningsfall som skolan inte får veta om.

I NCU:s enkät säger var tionde elev att de inte skulle våga berätta om mobbning de har upplevt eller bevittnat.

Ungefär en tredjedel av eleverna som deltog i enkäten uppger att de har upplevt mobbning i något skede av sin skoltid. Av dem hade ungefär en tredjedel inte berättat om det som hände för någon vuxen i skolan.

Den vanligaste orsaken till att man inte berättade om vad som hade hänt var att eleverna inte tror att det skulle ha någon inverkan.

Om eleverna inte vet hur man ingriper i mobbningssituationer eller hur man börjar nysta upp vad som har hänt är det inte sagt att de berättar om mobbning som de har sett eller upplevt, konstaterar NCU:s rapport.

Det viktigaste är inte metoden, utan att engagemanget

Sammanlagt utvärderade NCU sju olika metoder mot mobbning. Tidigare forskning visar att de här metoderna har effekt, men mål, målgrupper och arbetssätt varierar från ett övergripande åtgärdsprogram mot mobbning via förebyggande metoder som betonar elevernas delaktighet och aktiva aktörskap till fokus på att lösa långvariga mobbningssituationer.

De metoder som utvärderades var Kiva Skola-programmet, Folkhälsans Vänelevsverksamhet, Mannerheims Barnskyddsförbunds motsvarande finskspråkiga Stödelevsverksamhet, Stationens barn rf:s metod K-0, Kamratmedling, Gutsy Go och Uleåborgs stads program för Fostran i känslo- och trygghetsfärdigheter.

Avsikten med utvärderingen var inte att rangordna de olika sätten att arbeta mot mobbning, utan att ta fram information om hur metoderna bäst fungerar i praktiken och vad man borde utveckla vidare.

Det viktigaste är inte vilken metod man använder, utan hur den används i skolan

― Niina Rumpu

Utvärderingen tittade i synnerhet på hur användbar en metod är, hur den går att förankra i skolgemenskapen och resultatet. Du kan läsa mer om utvärderingen av metoderna på NCU:s webbplats.

– Vi hoppas att det här ger skolorna ett hum om vad som finns till buds och vad man kan uppnå med olika metoder, säger utvärderingsexpert Niina Rumpu.

Enligt NCU-rapporten var det i beklagligt många skolor så att användningen av metoden hängde på endast några ansvarspersoner. Då blir det svårare att förankra metoden i skolans vardag.

Rumpu säger att ett framgångrikt mobbningsförebyggande arbete förutsätter att personalen är engagerad, har ledningens stöd och att eleverna aktivt deltar i verksamheten.

– Det viktigaste är inte vilken metod man använder, utan hur den används i skolan. Hur engagerad är man och hur förankrar man metoden i skolans vardag och verksamhetsbetingelser?

Artikeln bygger på Yle Uutisets artikel Joka kymmenes oppilas ei uskalla kertoa kiusaamisesta eikä tiedä, miten kiusaamiseen puututaan kouluissa av Hanna Terävä. För översättning och bearbetning står Sara Torvalds.