Många unga vill ta ett sabbatsår efter gymnasiet: "Jag vill ta igen ungdomsåren som jag gick miste om under coronatiden"
Efter en gymnasietid som präglats av distansstudier och osäkerhet är det många unga som vill göra allt annat än studera. Vid Pargas Svenska Gymnasium har man märkt att fler än vanligt är i behov av en paus.
Moa Karlsson blev student vid Pargas Svenska Gymnasium i våras, och hon är en av dem som valt att ta ett sabbatsår efter gymnasiet. Under augusti har hon varit på interrail i Europa, och det här är bara en av de saker hon har planerat att hinna med under sitt sabbatsår. Under vinterhalvåret vill hon till exempel jobba på en skidort, och hon hoppas på att kunna jobba och samla på sig erfarenheter under året.
Karlsson hade aldrig ens funderat på att ta ett sabbatsår förrän coronan slog till.
– Motivationen sjönk till botten under coronatiden. Jag insåg att allt är ganska begränsat, och att man måste uppleva saker nu och inte senare. Jag vill på något sätt ta igen de ungdomsåren som jag gick miste om under coronatiden, säger Karlsson.
Gymnasiebarometer: Nästan två tredjedelar av gymnasieeleverna tycker att studierna är tunga – många behöver mer stöd
Unga behöver mer stöd i sina studier.
Karlsson berättar att hon inte är den enda som valt att ta sabbatsår i sin kompiskrets.
– Gymnasiestudierna är ganska jobbiga, och speciellt studentskrivningarna gör en verkligen trött, så det är förståeligt att man vill vila upp sig och hitta studiemotivationen igen. Många tänker "oj nej, ska jag börja igen?" när de tänker på att börja studera igen, och därför vill de ta ett mellanår.
Karlsson hoppas på att återvända från sitt sabbatsår med ny studiemotivation och mer klarhet kring vad hon ska göra i framtiden.
– Målet är nya upplevelser och att kanske komma ett steg närmare att veta vad jag vill göra när jag blir stor.
Också stödet hemifrån har ökat
Vid Pargas Svenska Gymnasium har man märkt av en tydlig trend bland de unga som blev studenter i våras. Studiehandledare Thomas Sjöblom säger att han aldrig har varit med om att så många elever i en årskurs har funderat på att ta ett sabbatsår.
– Ofta handlar det om att gymnasietiden varit tung på grund av alla avvikande arrangemang, och det har såklart lett till trötthet. Dessutom inverkar också betygsantagningen till högskolorna då många är osäkra på om deras betyg är tillräckligt bra för att de ska få en studieplats, säger Sjöblom.
Också rektor Annika Gustafsson säger att det är märkbart fler som vill ta sabbatsår, och att det är många som redan behöver få vila upp sig.
– De har en otrolig press på sig, och coronatiden har varit tung för dem. De nya antagningskraven har lett till att eleverna väljer sådana kurser och ämnen som de vet ger höga poäng, trots att de kanske inte alls är intresserade, säger Gustafsson.
Det finns inget som säger att alla som blivit studenter är redo att inleda högskolestudier, alla har sin egen väg att gå.
Thomas Sjöblom, studiehandledare
Gustafsson har också märkt av att attityden hemifrån har förändrats de senaste åren när det gäller just mellanår. Tidigare har en del av pressen att börja studera direkt kommit från föräldrarna.
– Föräldrarna har också märkt av att barnet kanske behöver ta ett mellanår, och därför stöder man tanken, säger Gustafsson.
Enligt Sjöblom kan ett sabbatsår vara ett bra alternativ för nyblivna studenter. Han brukar ändå uppmuntra eleverna att skicka in ansökningar till utbildningar de är intresserade av. Man kan alltid tacka nej om man får en studieplats men ännu inte vill börja studera.
– Var och en borde få mogna i sin egen takt. Det finns inget som säger att alla som blivit studenter är redo att inleda högskolestudier, alla har sin egen väg att gå, säger Sjöblom.
