Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Belarus ledare Lukasjenko deltar aktivt i det impopulära anfallskriget mot Ukraina – men sitter stadigt vid makten

Belarus ledare Aleksandr Lukaskenko
Bildtext Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko sitter kvar vid makten och är mer ohotad än på länge.
Bild: EyePress News / Shutterstock / AOP

Två år efter de massiva demonstrationerna mot fuskvalet och sex månader in i kriget i Ukraina sitter Aleksandr Lukasjenko fortfarande stadigt vid makten i Belarus.

Forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet FIIA säger att kriget är impopulärt i Belarus, till och med bland dem som stöder Lukasjenko, och att det har lett till att den belarusiska staten har försvagats ytterligare.

‒ Kriget har gjort regimens grundmurar ännu mindre stabila. Västländernas sanktioner har skapat nytt ekonomiskt tryck. Samtidigt är det ekonomiska läget i Ryssland mer prekärt och Belarus är beroende av den ryska ekonomin, säger Nizhnikau.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko pekar på en rysk karta soim beskriver det ryska angreppet mot Ukraina.
Bildtext Lukasjenko har flera gånger kommenterat och analyserat det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina
Bild: EyePress News/Shutterstock/All Over Press

Kriget har också skapat nya sprickor i samhället.

‒ Kriget har ytterligare fördjupat klyftan mellan regimen och samhället. Regimen är part i kriget medan samhället, till och med Lukasjenkos anhängare, är mot kriget och att Belarus deltar i kriget.

Aktiv krigspart

Nizhnikau understryker att Belarus deltar aktivt i det ryska anfallskriget. Bilden att Lukasjenko försöker hålla sig utanför konflikten är felaktig.

‒ Vi fokuserar på markoperationerna och om Belarus kommer att bidra med styrkor. Men Belarus har egentligen inga styrkor att erbjuda. Landets stridsdugliga styrkor är få. Det handlar om 5 000 soldater, på sin höjd 10 000. Och de här styrkorna är inte redo för strid.

Rysslands president Vladimir Putin och Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko skakar hand.
Bildtext Vladimir Putin är nöjd med Belarus bidrag till anfallskriget
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Därför kan man säga att Belarus bidrar med näst intill sin fulla kapacitet. Man överlåter sitt territorium till ryska styrkor, ger utrustning och teknologi och reparerar ryska stridsplan.

‒ Belarus kan inte leverera mer än man gör nu, säger han.

Värsta terrorn på 50 år

Samtidigt fortsätter Lukasjenkos säkerhetsstyrkor att förfölja alla regimmotståndare. Förföljelserna riktas mot alla som på något sätt deltog aktivt i proteströrelsen efter presidentvalet 2020 och det finns inga tecken på att terrorn kommer att avta.

Nizhnikau säger att terrorn i Belarus ligger på historiskt höga nivåer. Antalet politiska fångar är i dag högre än de var under Brezjnevs tid vid makten i Sovjetunionen.

Belarusisk kravallpolis går förbi två skrikande kvinnor som sitter på gatan
Bildtext Den terror som inleddes efter fuskvalet har fortsatt med oförminskad styrka.
Bild: All Over Press

‒ Regimen genomför utrensningar inom alla yrkesgrupper och sociala grupper. De ger sig på idrottare, läkare och sina egna säkerhetsstyrkor.

‒ De använder data från demonstrationerna, som video och foton, för att ta reda på vem som deltog eller vem som delade information på sociala medier och vädjade om ett slut på våldet, säger Nizhnikau.

Lukasjenko har blivit starkare

Men paradoxalt nog har kriget samtidigt stärkt Lukasjenko. Den belarusiska ledaren må ha förlorat all legitimitet men Ryssland är nu nöjdare med den belarusiska ledaren än vad man varit på mycket länge.

Det stora hotet mot Lukasjenko är en statskupp inom eliten. En sådan kupp är osannolik om den inte har i alla fall ett tyst godkännande från Moskva.

En målning av Kaj Stenvall där Rysslands president Vladimir Putin och Aleksandr Lukasjenko ligger under samma täcke och tittar på varandra..
Bildtext Kaj Stenvalls belyser det numera nära förhållandet mellan Putin och Lukasjenko
Bild: Mikael Piippo / Yle

För Ryssland är det inte viktigt vem som styr Belarus så länge som ledaren är positivt inställd till Moskva. Under tidigare år strävade Lukasjenko efter att balansera mellan Moskva och väst och det väckte naturligtvis irritation i Kreml.

Men i och med fuskvalet 2020 och kriget är möjligheterna till närmare relationer med väst brända och Lukasjenkos enda val är att lydigt följa Rysslands utrikespolitiska linje.

Ekonomiskt beroendeförhållande

Belarus ekonomi är också totalt beroende av det ekonomiska stödet från grannen i öst. Nizhnikau säger att den ryska ekonomin har skadats av sanktionerna men att den inte är på randen till någon kollaps.

‒ Ryssland har fortfarande tillräckliga resurser och kapacitet att fortsätta i minst ett par år och i det ingår stöd till Minsk, säger han.

Men det ryska stödet kommer inte att vara generöst. Det är snarare fråga om en livboj för Lukasjenkos regim.

‒ Rysslands ekonomiska experter håller hög nivå och de kan se på läget i Belarus och avgöra om regimen behöver mer pengar eller inte. Moskva kommer att försöka räkna ut vad som är tillräckligt för att se till att regimen inte kollapsar. Jag tror att det här är vad förhandlingarna mellan Minsk och Moskva kommer att handla om.

Tar sista kassakon

Belarus industrier är föråldrade och producerar egentligen inget som Ryssland behöver. Det enda undantaget är gödselindustrin, som nu är sanktionsbelagd.

Belarus är en storproducent av konstgödsel och gödselkomponenten kalium. Men landet kan nu endast exportera genom Ryssland och Nizhnikau säger att den ryska infrastrukturen är mycket begränsad.

Oppositionen är svag och splittrad och den största delen av den befinner sig i exil. Den har mist all kontakt med samhället och saknar helt en strategi för vad den vill göra

Det finns ryska intressen som gärna skulle se en privatisering av det statsägda konstgödselbolaget Belaruskali ‒ i praktiken betyder det att ryska affärsmän ska få köpa bolaget.

‒ Jag tror att Lukasjenko kommer att ställas inför det här. Det kommer att bli ett dilemma för regimen. Om de ger den här kaliumgödselindustrin åt Ryssland kommer regimen att stå nästan helt utan hård valuta.

‒ Då blir Lukasjenko en slags naken kejsare, säger Nizhnikau.

Lukasjenko sitter stadigt

Lukasjenko har förlorat all legitimitet och en stor majoritet av belarusierna motsätter sig hans styre. Ekonomin går allt sämre och inblandningen i kriget gnager bort den lilla popularitet han hade kvar.

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja står bredvid Polens premiärminister Mateusz Morawiecki
Bildtext Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja är fortfarande en välkommen gäst hos europeiska ledare, men i hemlandet minskar hennes inflytande.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Trots det är något maktskifte knappast att vänta. Det beror delvis på den omfattande terrorn men också på att det egentligen inte finns något tryck på regimen.

‒ Oppositionen är svag och splittrad och den största delen av den befinner sig i exil. Den har mist all kontakt med samhället och saknar helt en strategi för vad den vill göra, säger Nizhnikau.

Ryssland utser efterträdare

EU och västländerna kunde ha ökat trycket på regimen för att försöka få den att rasa samman. Men västländerna verkar inte heller ha någon egentlig strategi, i stället väljer man att vänta och se.

Även om Lukasjenko skulle falla skulle det sannolikt inte leda till någon större förändring. Nizhnikau tror inte att Ryssland skulle skicka in säkerhetsstyrkor för att rädda Lukasjenko.

‒ Jag tror att Moskva skulle vara villigt att låta Lukasjenko falla och sedan utse en efterträdare ur den nuvarande eliten. Och de skulle enkelt kunna göra det. Den vet hur man håller riggade val, säger Nizhnikau.

Även om det skulle vara ett öppet och demokratiskt val kommer oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja inte att vinna det

Det är möjligt att uppnå eftersom vem som än kommer efter Lukasjenko kommer att ha ett brett stöd i alla fall till en början. Exiloppositionen har samtidigt förlorat en stor del av sin popularitet.

‒ Även om det skulle vara ett öppet och demokratiskt val kommer oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja inte att vinna det. Hon har varit en besvikelse för många människor, till och med för hennes egna anhängare, säger Nizhnikau.

Han understryker att den nya ledaren i stället sannolikt kommer att vara en relativt känd person. Den nya ledaren skulle inte heller behöva 90 procent av rösterna utan drygt 50 procent skulle räcka.

Långt kvar

‒ Vi är långt ifrån det här scenariot. Det är ett möjligt scenario om det skulle finnas en strategi för att störta Lukasjenko genom en kombination av politiska och ekonomiska åtgärder.

en väldig demonstration i Belarus huvudstad Minsk
Bildtext Lukasjenkos regim vacklade under stordemonstrationerna för två år sedan - men nu sitter den auktoritära ledaren stadigt.
Bild: Stringer / EPA

Samtidigt borde man få den belarusiska oppositionen att arbeta mot Lukasjenko i stället för att strida internt. Oppositionen måste också återskapa sina band till det belarusiska samhället i stället för att nöja sig med att arbeta i exil.

Det skulle kräva planering och mer resurser.

‒ Men ingen gör det eller överväger att göra det. Så vi är där vi är. Lukasjenko stannar och kommer sannolikt att göra det en tid framöver.