Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Unik rättegång mot Helsingin Sanomat-journalister inleds – äventyrade avslöjandet av Signalunderrättelsecentret Finlands säkerhet?

Uppdaterad 25.08.2022 12:09.
Foto av Helsingin Sanomats artikel den 16.12.2017 med en hand vilande på tidningen.
Bildtext Artikeln väckte stor uppståndelse genast den publicerades. Nu åtalas artikelskribenterna och deras närmaste chef.
Bild: Mikko Koski / Yle

Tre journalister vid landets största dagstidning Helsingin Sanomat står åtalade för ett reportage om Signalunderrättelsecentrets verksamhet. Rättegången kan ha följder för såväl yttrandefriheten som för nationell säkerhetspraxis.

Den 16 december 2017 publicerade Helsingin Sanomat en artikel som med hjälp av läckta, hemligstämplade dokument avslöjade hur verksamheten vid det extremt hemliga Signalunderrättelsecentret, eller Signalprovsanstalten som det tidigare hette, ser ut.

Även att centret återfanns i Tikkakoski i Jyväskylä var i sig ett avslöjande.

2019 lades Signalunderrättelsecentret ner som en separat enhet inom Försvarsmaktens underrättelsetjänst.

Nu inleds rättegången mot de tre journalisterna genom en förberedande session vid Helsingfors tingsrätt. Den första faktiska rättegångsdagen äger rum i slutet av september.

De tre journalisterna åtalas för röjande av statshemlighet samt för försök till röjande av statshemlighet. Två av journalisterna skrev artikeln som väckte Försvarsmaktens vrede, och den tredje var den chef som enligt åtalet godkände publiceringen av det hemligstämplade materialet.

Enligt strafflagen är röjande av statshemlighet ett allvarligt brott och skyldiga ska dömas till fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.

Åtalet för försök till röjande av statshemlighet berör en tilltänkt artikelserie i tidningen, som aldrig publicerades i sin helhet på grund av myndigheternas reaktion på den första artikeln.

Åklagarna valde att inte väcka åtal mot två misstänkta chefer på Helsingin Sanomat, eftersom förundersökningen inte hittade klara bevis på att de hade varit medvetna om artikelns innehåll.

Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi.
Bildtext Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi.
Bild: Jaani Lampinen / Yle

Tvist om hur skadlig informationen var

Dokumenten var flera år gamla vid publiceringstillfället, men avslöjandet anses ändå av Försvarsmakten och åklagarsidan vara olagligt.

Redan samma dag som artikeln publicerades möttes den av allvarliga kommentarer – president Sauli Niinistö sa att artikeln, men speciellt läckandet av information, äventyrar landets säkerhet, och huvudstaben polisanmälde läckan.

Helsingin Sanomats chefredaktör Kaius Niemi försvarade publiceringen och sade att det i det publicerade materialet inte fanns "sådan ny information som skulle äventyra till exempel den nationella säkerheten".

Razzia hos journalist – polisen fick inte använda beslagtaget material

Det unika fallet fick en med västerländska mått mätt ovanlig twist redan kvällen efter att artikeln publicerades, då polis gjorde en husrannsakan hos en av de misstänkta journalisterna.

Journalisten hade försökt förstöra en hårddisk för att garantera källskyddet, men hårddisken hade börjat ryka varpå hon tillkallade brandkår. Med brandkåren anlände en polispatrull, som enligt Helsingin Sanomat inledde en flera timmar lång husrannsakan hos journalisten efter att de insett vem hon var.

Efter två år i rättssalarna beslutade Högsta domstolen i december 2019 att Polisen inte fick använda sig av det material de beslagtog under rannsakan. Domstolen påpekade i sin dom att källskyddet är garanterat i Finlands lagstiftning.

Journalisten fick dock inte heller tillbaka materialet.

Yttrandefrihet ställs mot nationell säkerhet

Rättegången saknar motstycke i Finlands historia. I praktiken gäller det för rätten att bedöma om reportaget, och de opublicerade artiklarna, innehöll sådan information som kan skada Finlands säkerhet.

Förundersökningen har redan konstaterat att journalisterna inte genom olagliga medel fick tag på informationen. Själva läckan, där en pensionerad amiral misstänks stå i centrum, är alltså inte en del av rättegången. Enligt medieuppgifter är det fortfarande oklart om amiralen alls är den som läckt materialet, och huruvida han gjort det med flit eller av misstag.

Det här innebär att det är journalistikens gränser som är under lupp under rättegången.

Bland annat Journalistförbundets ordförande Hanne Aho har fördömt hotet om fängelsestraff som hänger över de tre åtalade journalisterna. En debatt har också förts kring åtalets konsekvenser för journalistiken i Finland, och därmed folkets tillgång till information.

Å andra sidan anser många säkerhetsexperter och politiker att gränsen måste dras någonstans. Avslöjandet av underrättelseinformation kan enligt många ha allvarliga konsekvenser. Den förändrade, säkerhetspolitiska situationen i Europa har dessutom fört in en ny dimension i debatten.

I slutändan handlar det om en, central fråga: Var det fel att publicera den hemligstämplade informationen?

Ja, säger Försvarsmakten. Nej, säger Helsingin Sanomat.