Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Så påverkades Belarus opposition av kriget: Hårdare tag mot demonstranter, men också en ny orsak att kämpa

Två år har gått sedan Belarus gator fylldes av folk som krävde demokrati och frihet. Miljontals belarusier hade röstat på oppositionen, ändå fuskade regimen segern till Lukasjenko. Kampen för rättvisa backas upp av aktivister i Vilnius.

Vad har Lukasjenkoregimens våldsamma sätt att slå ner protesterna mot fuskvalet i Belarus hösten 2020 och kriget i Ukraina med varandra att göra?

För det första är Rysslands roll helt central i bägge historiska händelser med enormt mycket lidande som följd.

Utan rysk aggression skulle det inte ha blivit ett krig. Utan Rysslands uppbackning av Aleksandr Lukasjenkos förtrycksapparat skulle proteströrelsen inte ha kvästs så brutalt.

För det andra har både repressionen mot demokratirörelsen i Belarus och protesterna i Belarus mot kriget lett till att över hundratusen personer nu lämnat sitt hemland. (Under år 2021 fick 149 000 belarusier uppehållstillstånd i ett EU-land, enligt Eurostat.)

Men de senaste två åren har också skapat grunderna för ett aldrig förr skådat motstånd inom civilsamhället - de synligaste aktörerna lever just nu i utlandet.

Aktivister i exil bär på nyckelroll

– Jag blev ännu mer aktiv när kriget startade. Vi och Ukraina har en gemensam fiende: Ryssland. Vi måste kämpa för att hålla civilsamhället i Belarus levande så att inte Ryssland tar över samhället helt och hållet. Vi lever just nu under en slags rysk ockupation (genom den statsunion som Lukasjenkos Belarus knutit med Putins Ryssland), säger Nadzeja Ilkevitj till Svenska Yle.

En kvinna med svart tröja och mössa på huvudet tittar rakt fram.
Bildtext Aktivisten och kulturproducenten Nadzeja Ilkevitj når ut till unga belarusier via nätet och hjälper dem att bygga nya oberoende projekt som stöder civilsamhället och kulturfältet.
Bild: Nadzeja Ilkevitj

Film- och kulturproducenten Nadzeja Ilkevitj är bosatt i Vilnius sedan 2021. Hon arbetar på distans med att bygga upp oberoende kulturprojekt och medborgarprojekt i civilsamhället i Belarus.

Ilkevitj har bjudit in också ukrainska aktivister som deltar som mentorer i projekten som är riktade till unga belarusier.

– När jag frågade mina ukrainska vänner om de ville vara med så var de med på det direkt. Det har varit väldigt inspirerande för deltagarna i Belarus att komma i kontakt med mentorerna från Ukraina, säger Nadzeja Ilkevitj.

Karta om hur nära varandra staterna Litauen, Belarus, Ukraina Ryssland ligger.
Bild: Derrick Frilund / Yle

Protesterna mot Rysslands krig mot Ukraina har haft många negativa effekter på läget i Belarus.

Regimen har ytterligare försvårat möjligheterna för demokratirörelsen och del av oppositionen som fortfarande bor kvar och försöker verka inne i Belarus är nu mer trängd än förr.

– Det finns fortfarande många frivilliga och anställda människorättsarbetare som är verksamma inne i Belarus. Men det är mycket farligare än förr, säger Natalia Satsunkevitj som jobbar för Viasna, Belarus största oberoende människorättsorganisation.

Natalia Satsunkevitj bor sedan 2021 i Vilnius liksom många av hennes kolleger.

Svenska Yle träffar Satsunkevitj i Belarus-centret i centrala Vilnius.

– Från den trygga plats där jag befinner mig försöker jag assistera mina kolleger och underlätta deras jobb.

Kvinna i grå t-skjorta står vid en väggmålning föreställande två oppositionella musiker från Belarus. Den ena musikern i målningen visar segertecknet, den andra håller upp en knuten näve.
Bildtext Natalia Satsunkevitj jobbar för Viasna, Belarus största människorättsorganisation. Hon bor nu i exil i Vilnius. Väggmålningen i Vilnius föreställer de oppositionella DJ-duon Kirill Galanov and Vlad Sokolovskij som stödde protesterna i Minsk i augusti 2020.
Bild: Marcus Floman / Yle

Natalia Satsunkevitj arbetar bland annat med att hjälpa kolleger och volontärer i hemlandet att hemlighålla viktig information från Lukasjenkos regim.

Hon arbetar också för att politiska fångar ska släppas från fängelset.

Natalia Satsunkievitj ser det som sin viktigaste uppgift att vara en röst i världen för Belarus mänskorättsrörelse.

– Jag kan fritt kritisera Lukasjenko. Om jag var i Belarus nu skulle jag gripas direkt för att jag kritiserar regimen.

Över 1300 greps för protester mot kriget

– Kriget har varit en vändpunkt också för Belarus och det förändrade samhället enormt mycket. Många gick ut för att protestera offentligt, säger Natalia Satsunkevitj.

En skysrapa i Litauens huvudstad Vilnius med en banderoll där det står på engelska en text som betyder "Putin, Haag-tribunalen väntar på dig"
Bildtext I Litauen är motståndet mot Rysslands krig väldigt synligt. En banderoll med texten "Putin, Haag-tribunalen väntar på dig" hänger vid en skyskrapa i centrala Vilnius.
Bild: Marcus Floman / Yle

Protesterna riktade sig mot kriget och mot att Lukasjenko tillåter att Ryssland använder belarusisk mark för angrepp mot Ukraina.

– Folk vågade sig ut på gatorna och direkt slog myndigheterna till och stoppade de människor som aktivt visade sitt motstånd mot kriget, säger Natalia Satsunkevitj.

Enligt Belarus största människorättsorganisation Viasna har över 1300 personer gripits för att ha protesterat mot kriget.

Många har dömts till långa fängelsestraff, som studenten Danuta Peradnia som nu sitter av ett sex och ett halvt år lång fängelsestraff för att ha kritiserat kriget i en text i slutet av februari 2022. Hon blev också utsparkad från sitt universitet.

– Det är viktigt att se på hur kriget, Ryssland, Ukraina och Belarus hänger ihop, säger Natalia Satsunkevitj.

Optimism, trots dystert läge idag

Trots att de belarusiska myndigheterna tagit i med hårdhandskarna mot alla protester har folk i Belarus visat sitt stora missnöje mot att Belarus regim tillåtit ryska truppers närvaro i kriget mot Ukraina säger Natalia Satsunkevitj.

Flera journalister och aktivister har också fotograferat ryska militärfordon inne i Belarus för att visa för allmänheten att Belarus är en del av kriget.

Hackargruppen cyberpartisanerna arbetar för sin del både med att utföra aktioner mot Lukasjenkos regim och med konkreta cyberattacker mot ryska mål.

Natalia Satsunkevitj kallar sig en optimist, trots det väldigt dystra läget i hemlandet.

– Vet du, jag har vuxit upp i ett Belarus där mänskliga rättigheter inte respekteras. Men jag är rätt så ung och jag vill verkligen ha ett Belarus som lever upp till mänskliga rättigheter. Jag vill uppfostra mina barn i det landet och det gör att jag kan hålla mig fokuserad i mitt jobb, säger Natalia Satsunkevitj från Viasna.