Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Arbetsgivarsidan upprörd över att vårdfacken vägrar skyddsarbete – men har facken faktiskt rätt att göra så?

Uppdaterad 26.08.2022 13:59.
Meilahden teho-osaston hoitajat Minna Päivinen (oik.) ja Tay Pham.
Bildtext Om den strejk som vårdfacken varslar om inleds som planerat blir det svårt att trygga patientsäkerheten på drabbade intensivvårdsavdelningar.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Sjukskötare har ingen lagenlig plikt att utföra skyddsarbete. Däremot finns det en etablerad tanke om att en strejk inte ska få riskera människoliv.

Skyddsarbete är sådant arbete som är nödvändigt för att förhindra att patienters liv och hälsa äventyras.

Det som är exceptionellt i vårdfacken Tehy och SuPers senaste strejkvarsel, som omfattar bland annat ett par intensivvårdsavdelningar, är att fackorganisationerna kommer att låta bli att erbjuda skyddsarbete under strejken.

Vanligtvis har parterna i tvisten förhandlat om hur mycket skyddsarbete som ska arrangeras av facken, men nu säger bägge fackorganisationer att de vägrar ge resurser till skyddsarbete.

Det här betyder att sjukhusen får lösa situationen med sina återstående resurser bäst de kan.

På Åbo universitetscentralsjukhus har de redan sagt att de inte kommer att kunna trygga patienternas säkerhet om inte vårdfacken går med på att erbjuda skyddsarbete.

Frågan är alltså om fackorganisationerna faktiskt har rätt att låta bli skyddsarbetet, och om en strejk som riskerar människors hälsa och liv faktiskt kan äga rum?

Vad säger lagen?

Varken arbetsavtalslagen eller kollektivavtalslagen innehåller något om en skyldighet till skyddsarbete, säger Seppo Koskinen som är professor i arbetsrätt.

Enligt lagen om säkerställande av patientsäkerheten vid arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården har yrkesutbildade personer som inte omfattas av strejken skyldighet att utföra skyddsarbete.

De här personerna är till exempel läkare och andra med ansvarsposter.

Man måste såklart ställa rätten till arbetskonflikter i förhållande till massa andra saker

― Seppo Koskinen

Lagen säger däremot ingenting om vanliga arbetstagare, vilket betyder att fackorganisationerna enligt lagen inte har någon plikt att erbjuda skyddsarbete under strejken.

Seppo Koskinen, som är professor i arbetsrätt, förklarar att lagen grundar sig på att arbetstagare vanligtvis inte är i en sådan position att deras frånvaro skulle riskera människors liv och hälsa.

Nu handlar det ändå om en undantagssituation där sjukskötarna faktiskt har ett sådant ansvar. Just när det handlar om intensivvårdsavdelningen blir det därför komplicerat om man bara går efter vad lagen säger.

Seppo Koskinen
Bildtext Arbetslivsprofessor Seppo Koskinen säger att situationen är problematisk eftersom det handlar om en undantagssituation.
Bild: Arash Matin / Yle

"Det borde finnas gränser för hur allvarliga strejker man kan utlysa"

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas efterlyser en uppdaterad lag som skulle gälla i unika situationer som den här.

– Man ska ha rätt att strejka, det ska vara en garanterad grundrättighet, men det ska finnas gränser för hur allvarliga strejker man kan utlysa inom social- och hälsovården.

Hon säger att det förvisso är arbetsgivarens ansvar att se till att verksamheten fungerar.

– Men om man inte har möjlighet att idka verksamheten för att personalen är i strejk?

Nybondas-Kangas förklarar att läkare och annan yrkesutbildad personal inte nödvändigtvis har den kompetens som krävs för att rycka in på intensivvårdsavdelningen, och att det inte går att omstrukturera verksamheten hur som helst.

Nybondas-Kangas säger att fackorganisationerna dessutom har förbjudit arbetsgivarna att flytta runt personal som hör till facken mellan avdelningar och institutioner.

– Arbetsgivarens händer är låsta från fackföreningarnas sida på ett alldeles nytt sätt.

Henrika Nybondas-Kangas kuvattiin Kalliossa 18. toukokuuta.
Bildtext "Arbetsgivarna måste såklart göra sitt allra yttersta för att det här ska lösas så att vi inte har någon som dör på kuppen", säger Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas Henrika Nybondas-Kangas bekymrat.
Bild: Silja Viitala / Yle

Vad händer nu då?

Kommer Tehy och SuPer att kunna inleda en strejk som härjar patientsäkerheten under fyra dygn? Knappast, säger arbetsrättsprofessor Koskinen.

Vårdpersonalens uppgift är trots allt att skydda människors hälsa och liv – det är liksom en generell skyldighet som kommer med yrket.

Även om det inte är stiftat i lagen finns det en utbredd tanke om att man inte kan låta en strejk riskera människoliv. Det här har också hittills genomsyrat praktiken, i och med att man har ordnat med skyddsarbete.

– Man måste såklart ställa rätten till arbetskonflikter i förhållande till massa andra saker. En av dem är patientsäkerheten och det faktum att den här strejken drabbar intensivvårdsavdelningen där patienterna är i en särskilt utsatt situation.

Koskinen säger att frågan först och främst kommer att lösas genom förhandlingar. Enligt honom är det troligt att förhandlingarna kommer att ta tid och att strejken skjuts upp.

Vid en förflyttning är det förlikningsmannen som ger ett förslag om att strejken ska skjutas upp, varpå arbetsministern fattar beslutet. Om strejken skjuts upp är det viktigt att det finns tillräckligt mycket förbehåll för sjukhusen att förbereda sig inför den nya tidpunkten.

– Och om man inte kommer fram till en lösning på det sättet är en sista utväg att regeringen förbjuder strejken.

Att det går så långt är ändå inte troligt, menar Koskinen.