Är det bättre för hälsan att stå eller sitta när du jobbar? Enligt färsk forskning är det ingen skillnad

Forskare har nyligen kommit fram till att det inte har någon betydelsefull effekt på din hälsa om du står mer på jobbet, jämfört med att du skulle sitta.

Allt fler jobbar på kontor igen, och många har ett höj- och sänkbart skrivbord och står ofta och jobbar – kanske för att man har hört att det skulle vara farligt för hälsan att sitta länge.

Men i en studie i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal framkommer det att personer som stod på jobbet inte fick mer eller mindre ont i kroppen än de som satt.

De blev inte heller piggare eller smalare, mådde varken bättre eller sämre och deras blodvärden ändrades inte.

I studien följde forskarna med cirka 800 kontorsarbetare. En del sporrades att stå betydligt mer och gjorde också det – ungefär en timme mer, medan andra satt och jobbade. Trots det så märktes inga hälsoskillnader mellan grupperna efter ett år.

Tidigare har det ofta betonats att sittande är illa för hälsan, eller till och med att sittande leder till att man dör i förtid, och att man därmed borde försöka stå en hel del.

Under senare tid har flera studier ändå visat att det som är illa är fysisk inaktivitet.

Det påpekar Wim Grooten som är docent i fysioterapi vid Karolinska institutet i Sverige, och som själv har forskat i nyttan med att stå eller sitta.

– Vill man få en hälsoeffekt, då ska man vara fysisk aktiv. Och stående är faktiskt inte så aktivt som vi tror.

Man förbrukar bara aningen mer energi av att stå, jämfört med att sitta. Att stå på ställe är inte pulshöjande aktivitet, påpekar Grooten.

Rör dig enligt motionsrekommendationen

– Man ska vara aktiv i mer än 150 minuter per vecka, vilket är den vanliga rekommendationen för fysisk aktivitet. När man granskar de som är aktiva så ser man inte alls ett samband mellan stillasittande och stroke eller hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

Han tillägger att det inte finns något samband mellan stillasittande och ökad dödlighet om man är aktiv, men om man inte når motionsrekommendationerna så har rikligt stillasittande (i mer än sex timmar per dag) stor betydelse.

Man kan alltså kompensera för stillasittandet genom att vara aktiv – till exempel på fritiden, betonar han.

– Det här sambandet mellan dödlighet och stillasittande försvinner helt om man presterar och är fysiskt aktiv, betonar Grooten.

Forskning visar att det däremot inte är möjligt att kompensera för den negativa inverkan som inaktivitet på fritiden utgör, genom att stå på jobbet.

I Finland rekommenderas vuxna i åldern 18–64 år rask motion i 2 timmar 30 minuter per vecka, eller ansträngande motion i 1 timme 15 minuter per vecka.

Variation är bra

Ur ett ergonomiskt perspektiv så är variation det bästa för kroppen, men variationen behöver kontorsarbetare inte uppnå med höj- och sänkbara skrivbord.

Wim Grooten påpekar att man istället kan stiga upp och röra på sig lite i en eller två minuter, gå till skrivaren för att hämta ett papper, eller ta en kaffepaus med en kollega. Och han nämner ytterligare ett par exempel:

– Ta trapporna. Eller när du reser dig från din stol, gör det tio gånger i rad. Det är då man får hälsoeffekterna.

Höj- och sänkbara skrivbord kan förstås också ge kontorsarbetare variation, men forskning har visat att de allra flesta kontorsarbetare knappt alls använder möjligheten att höja eller sänka skrivbordet.

Arbetshälsoinstitutet i Finland har tidigare betonat för Svenska Yle att möbelindustrin gärna vill att vi köper höj- och sänkbara skrivbord men att vi inte ska falla för att det är nödvändigt att köpa sådana.

Att mäta steg kan vara missvisande

Till exempel att bara mäta steg säger inte nödvändigtvis så mycket om hur hälsofrämjande man har levt.

En stegmätare kan visa ett ökat antal steg när man står och jobbar vid sitt skrivbord, för att man varierar sin arbetsställning då och då, men de här små stegen har få hälsofrämjande effekter, påpekar Grooten.

– Stegen, tycker jag, är ett dåligt sätt att titta på fysisk aktivitet. Man ska verkligen titta på pulsen och tänka att man ska komma upp till måttligt hög aktivitet helst. Till exempel en vanlig rask promenad är fantastiskt bra.

Man tar bussen. Man tycker man har varit jätteduktig när man stått hela dagen

Wim Grooten, docent i fysioterapi

Grooten säger att några studier också visar att när man står en stor del av arbetsdagen, så är man mindre aktiv på fritiden.

– Det är då som kvällspromenaden inte blir av, eller man cyklar inte. Man tar bussen. Man tycker man har varit jätteduktig när man stått hela dagen.

Men den här effekten har inte märkts i alla studier som tittat på detta. En slutsats kan vara att om ståendet minskar aktiviteten på fritiden så är den här effekten troligen inte så stor.

Mer produktivt att sitta?

Grooten påpekar också att det verkar finnas små skillnader i produktivitet mellan när man står eller sitter, även om det ännu behövs fler studier för att få mer klarhet i det här.

Det har han själv kommit fram till i sin forskning.

– Man behöver ha mindre hjärnaktivitet i sittande. Alltså man kan tänka klarare.

Man skriver till exempel bättre när man sitter, jämfört med när man står, tillägger Grooten.

– Det är väldigt svårt att mäta produktivitet – hur mycket man säljer eller så. Men vi gjorde ett litet försök att räkna antalet ord som skrivs utan fel i stående, jämfört med i sittande. Och då såg vi att vi har lite bättre effekter när folk får sitta och skriva orden än när dom står.

Också reaktionstiden minskade när man stod, jämfört med när man satt.