Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Tusentals specialtransporter längs österbottniska vägar årligen: "Vi får vänja oss vid dem"

En man med hjälm och reflexväxt står i beråd att hoppa  upp i förarhytten på en dragbil med en lång vinge som last.
Bildtext Patrik Öberg är redo att frakta den 81,5 meter långa vindkraftsvingen till byggplatsen 15 kilometer från Kalajoki hamn.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Årligen kör flera tusen enorma ekipage längs västkustens vägar. De allt större lasterna ställer stora krav på både transportörer och infrastruktur. Dessutom behövs förståelse från medtrafikanterna.

Antalet specialtransporter har ökat markant, speciellt längs västkusten och i Österbotten. Den kraftiga utbyggnaden av vindkraftparker leder årligen till tusentals fordonskonvojer då jättedelarna fraktas från hamnar till byggplatser.

Ett av de bolag som nischat sig på specialtransporterna är Ahola special, som kör vindkraftsdelar från flera av de österbottniska hamnarna. I år räknar de med att frakta 60-70 kraftverk. Varje mölla består ett drygt tiotal jättedelar som fraktas separat på långtradare ut till byggplatsen.

I hamnen i Kalajoki står Patrik Öberg i väntan på klartecken att köra en 81,5 meters vinge från hamnlagret ut till byggplatsen i Torvenkylä, 15 kilometer från hamnen.

– Det är ansvarsfullt att köra en så stor last. Den här lasten är kring 80 ton. Och när den är så här lång, så kräver det mycket plats speciellt i korsningar och vid svängar, säger Patrik Öberg.

Förutom att faktiskt frakta de stora pjäserna, måste man också samsas med övrig trafik.

– Då det kommer annan tung trafik emot, så kan det bli verkligt trångt om utrymmer, säger Öberg.

Stora och dyra modifikationer

Under planeringen görs nogranna testkörningar ut till varje byggplats. Terrängen scannas och en simulerad last provfraktas hela rutten. På så sätt undviker man större överraskningar då de faktiska lasterna levereras. Men varje ny byggplats medför utmaningar och krav på modifikationer.

– Vi söker förstås rutter som ska gå så smidigt som möjligt. Men varje projekt kräver rätt omfattande ombyggnad. Mest handlar det om att fylla upp vägar och ta ner träd, men vi önskar att det krävs så små ingrepp som möjligt, då de medför rätt stora kostnader, säger Tom Slotte, som är affärsområdeschef för vind på Ahola Special.

En långtradare lastad med en jättevinge åker ut från en parkeringsplats med en gul bil efter sig.
Bildtext De längsta lasterna nu blir kring 100 meter, inklusive dragbil. Men planer finns på över 20 meter längre vingar än dagens.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Enligt Slotte är målsättningen att störa den allmänna trafiken så lite som möjligt. Specialgodset fraktas ofta nattetid och dagtid utanför rusningstrafik. Transportbolaget får inte speciellt mycket respons från allmänheten och Slotte tycker att allmänhetens förståelse för transporterna är utbredd.

Från chaufförshytten på långtradaren ser man ändå en del frustration från medtrafikanternas håll.

– Jag tycker det har blivit sämre. Det finns en arrogans. Trots att vi har blinkbilarna som varnar så verkar en del bilister strunta i det - eller så förstår de inte vad som kommer emot, säger Patrik Öberg.

Han hoppas att andra bilister skulle visa lite mera förståelse för specialtransporerna.

– De borde kanske visa lite mera hänsyn. För det tar mera plats och tid. Speciellt i korsningar och i rondeller, säger Öberg.

Man får köra om en konvoj om utrymmet och läget tillåter. Men det sker på egen risk, understryker Öberg.

– Om vi får en lång kö bakom oss, dirigeras vi till sidan. Då kan vi släppa förbi bilarna bakom oss, men också släppa fram mötande trafik. Följebilarna visar då det är okej att köra om, säger Öberg.

En man med  hjälm och reflexväst står framför en långtradare lastad med en jättelång vinge.
Bildtext Andra bilister kunde visa mera förståelse för att det tar tid i korsningar och i rondeller, säger Patrik Öberg.
Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Årligen beviljar myndigheterna 10-15.000 tillstånd för specialtransporter i hela landet. En anmärkningsvärt stor del av specialtransporterna sker längs västkusten och framför allt i Österbotten. Förutom vindkraftbyggena, står också den lokala industrin för en stor del av specialtransporterna.

– Vi fraktar allt från skördetröskor till silon, och nu senast fraktade vi ett flygplan från Sverige, säger Slotte.

300 meters möllor blir utmanande

De omfattande planerna att bygga allt mer vindkraft längs hela västkusten innebär hundratals nybyggda möllor, vilket i sig medför stora logistikprojekt.

Att man i Pedersöre har planer på kraftverk på upp till 300 meters höjd innebär en vinglängd på över 100 meter. Det ökar avsevärt planeringsbehovet av rutter och kräver ombyggnader.

– Det finns rum att växa ännu. Och hittills har vi alltid hittat en väg. Vägnätet är välanpassat för specialtransporter, så om det finns en bro eller en viadukt vi inte kommer över eller genom, så hittar vi en annan rutt, säger Tom Slotte.

Både storindustrin och vindkraftbranschen kommer att fortsätta förlita sig på specialtransporter längs vägarna. Och med tanke på de vindkraftsplaner som finns på ritbordet, kommer trenden att hålla i sig.

– Vi får nog vänja oss vid att se de här transporterna i många år framöver, säger Tom Slotte på Ahola special.