Efter två års coronapaus var det igen dags för prideparad i Åbo, och det kom mycket fler deltagare än arrangörerna räknat med.
– Jag tycker det är jätteviktigt att vi är här i dag, men förstås alla dagar på året. Det känns bra att komma hit och se att här är så mycket folk, sa Lina Wilson som kommit till Åbo till veckoslutet.
Wilson tycker det skett en förändring i samhället i hur vi pratar, att vi talar neutralt om varandra som människor.
- Man tar inte längre för givet att någon är en kvinna eller en man. Om man inte vet vilken könstillhörighet någon hör till så använder man ordet hen, sa Wilson.
BildtextDå Lina Wilson av sitt syskon fick höra att det var prideparad och picknick ville hen genast också vara med.
Arrangörerna räknade till cirka 3 500 deltagare i marschen, vilket är nästan lika mycket som rekordåret 2017, då cirka 4 000 personer deltog i marschen.
– Vi hade cirka 600 förhandsanmälda, så vi visste att det kunde komma omkring 1 000 deltagare. Det var en glad överraskning att så här många ställde upp, sa Enni Rasimus, en av årets arrangörer.
BildtextUna var en av många färggranna deltagare i årets Turku pride.
Från DUV i Västra Åboland deltog en glad grupp som representerade personer med funktionsvariation. Det var första gången de deltog i prideparaden.
– Vi är med för att visa att alla har rätt att vara vem man är och att älska vem man vill, sa verksamhetsledaren Anna Ilmoni.
– Jag tycker det är kiva att vara här med alla människor, och jag är här med en fredsflagga också för jag tycker det är för mycket krig i världen, sa Merja Ullner.
– Alla är lika värdefulla, sa Maria Lindqvist.
BildtextDaniel Holmström, Stefan Mäkelä, Anna Ilmoni, Merja Ullner och Maria Lindqvist var en del av DUV:s grupp i Åbo.
Kompisarna Wanda, Anna och Lina har alltid tyckt att det är viktigt att stödja minoriteter och deras rättigheter. Och det blev ännu finare med så mycket människor och den fina stämningen.
– Fast många kanske tänker att det här är en minoritet, så ser man här hur medvetna folk är och stöder det här - kärlek, att alla har samma rättigheter och får vara sig själva, sa Anna.
BildtextWanda, Anna och Lina njöt av den fina stämningen.
Mari Nurmi är ungdomsarbetsledare i Åbo svenska församling. Hen ställde upp för att visa jämlikhet, att kyrkan hör till alla och att den är öppen för alla. Det var första gången Nurmi marscherade i Åbo, men hen har varit med i prideparader i Helsingfors i mer än 20 år.
– Det har kommit med fler "ally-människor", alltså människor som tycker likadant, fastän de inte hör till sexual- eller könsminoriteten, men vill se att vi har samma rättigheter som alla andra, sa Nurmi.
BildtextPride handlar om att alla har roligt, det är kul och alla får komma precis som de är, sa Mari Nurmi.
Bild: Linus Hoffman / Yle
prideparader,priderörelsen,prideflagga,Pride-paraden,regnbågsfamiljer,regnbågsflaggan,regnbågsfamilj,Åbo,sexuella minoriteter,marsch,demonstrationer,Fredliga demonstrationer,Åbo svenska församling
BildtextErika von Essen gick i prideparaden med Axelbandet.
Många hade väntat på årets Turku pride. För två år sedan inhiberades paraden på grund av coronapandemin, och också i fjol blev arrangörerna tvungna att ordna ett mindre parkevenemang utan parad, på grund av coronan.
BildtextVinksi var draperad i den nya prideflaggan med alla elva färger.
BildtextUngdomarna i Mannerheims Barnskyddsförbund hade gjort egna plakat och banderoller, som de var noga med att de själva skulle bära, och inte några vuxna.