Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Effektreserv, windfallskatt, utsläppsrätter – så vill partierna skydda oss från elkrisen

Uppdaterad 31.08.2022 13:59.
Kraftverk i solnedgång.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Lösningarna som föreslås för att hjälpa finländarna med stigande elräkningar gäller allt från sociala förmåner till rent tekniska åtgärder på elmarknaden. Här reder vi ut begreppen.

"Använd effektreserven"

Effektreserven är den nödhjälp Finland tar till för energiproduktion när det är ont om el. I praktiken är det fråga om kraftverk som inte längre är lönsamma att ha i kontinuerlig användning på marknaden, och som företagen därför erbjuder att stå i effektreserv i stället. Företagen får en ersättning för att kraftverken står i reserv.

Senast effektreserven togs i bruk var under några dagar vintern 2009-2010 när det var exceptionellt kallt i Finland. Traditionellt har effektreserven bestått av omkring 600 megawatt, alltså motsvarande en mindre kärnreaktor. Just nu är det inga kraftverk alls som hör till reserven, eftersom Energimyndighetens konkurrensutsättning om reserven för kommande vinter pågår. Under senaste period bestod effektreserven av kolkraftverket i Meri-Pori (440MW) och naturgasverken Naistenlahti 1 (129MW) i Tammerfors och Kymijärvi KT (42 MW) i Lahtis.

De politiska utspelen nu handlar bland annat om att reserven inkommande period kunde vara mindre, så att fler kraftverk i stället tas i bruk för kontinuerlig produktion.

"Öka utsläppsrätterna"

Industrins och kraftverkens utsläpp och därmed också energiförbrukning regleras av EU:s utsläppshandel. För varje ton koldioxid ett företag släpper ut behövs en utsläppsrätt. EU har ett tak för antalet utsläppsrätter som delas ut per år, och företagen kan antingen tilldelas utsläppsrätter eller köpa dem på auktion.

På grund av läget har EU-kommissionen nu föreslagit en tillfällig ökning av utsläppsrätterna för ett värde av 20 miljarder euro. Finland har hittills motsatt sig att utsläppsrätterna ökar eftersom det sänker klimatambitionerna.

Industrins och kraftverkens utsläpp har minskat avsevärt i Finland de senaste åren och systemet med utsläppsrätter anses vara en starkt bidragande orsak till det. Eftersom systemet är effektivt planerar EU en utvidgning av utsläppshandeln till också trafik- och boendesektorerna.

Trots det här har nu Finlands tre största partier Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna gått ut med att Finland borde jobba för att EU åtminstone tillfälligt ökar på antalet utsläppsrätter för att underlätta läget i vinter. Den tanken har både De gröna, Vänsterförbundet och SFP tagit avstånd från.

"Sänk skatterna eller inför windfall-skatt"

Olika förslag om styrmedel via beskattning har det också varit gott om i sommar. Flera partier föreslår någon form av skattesänkningar för att hjälpa medborgarna: Samlingspartiet och SFP vill sänka skatten på arbete, Vänsterförbundet vill sänka matmomsen, Sannfinländarna har länge talat för sänkt bränsleskatt.

Mycket fokus ligger ändå på hur elräkningen ser ut. I priset på el ingår förutom elens produktionskostnad och överföringsavgifter också elskatt och elmoms. Elskatten utgår från konsumtionen och elmomsen från priset i sig, så när priset stiger är det flera partier som nu stöder en sänkning av elmomsen. Näringsminister Mika Lintilä (C) har sagt att elmomsen kunde sänkas till 10 eller 14 procent från dagens 24 procent.

Socialdemokraterna och Vänsterförbundet har också nämnt möjligheten till en så kallad windfall-skatt, det vill säga en tillfällig skatt på oväntade vinster energibolagen gör när priserna skenar iväg. Tanken är att hindra energibolag att sko sig på läget men också ge staten extra inkomster som kan gå till andra stödformer.

"Inför pristak och stöd flexibel elanvändning"

På statsministerpartiet SDP:s energiåtgärdslista finns också bland annat att sänka EU:s pristak för elpriset, samt att i högre grad erbjuda industrin flexibel elanvändning enligt utbud och efterfrågan.

Fabriker och företag kan redan i dag ersättas om de sparar el de stunder elpriset är högt. Det här systemet kunde utvidgas tycker SDP. Det skulle gynna både företagen som får stödet och elkonsumenterna som på det sättet skulle få ett lägre pris, sa SDP:s viceordförande Matias Mäkynen till Yle förra veckan.

"Stöd de utsatta med socialskydd"

Regeringspartierna verkar överens om att åtgärder som gäller uttryckligen elpriset eller beskattningen inte kommer att räcka för att stödja de mest utsatta grupperna i vinter. Stödåtgärderna måste gå till de grupper i samhället som är mest utsatta för prishöjningar.

Det innebär att socialskyddet blir ett effektivt sätt att hjälpa. Bland förslagen finns bland annat nya indexjusteringar av socialskyddet, höjt bostadsbidrag, sänkta dagvårdsavgifter och höjda barnbidrag för ensamstående.

Budgetförhandlingarna inleds på onsdag och gäller då budgetförslaget för 2023, men också en tilläggsbudget för att stödja medborgare och näringsliv med stigande energipris och inflation. Flera sådana tilläggsbudgetar har redan godkänts tidigare i år, bland annat med stöd för energirenoveringar, en höjning av reseersättningstaket och lättnader i distributionsskyldigheten för biobränsle.