Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Livlig politisk höst väntas i Österbotten – elpriser och vårdarbrist stora osäkerhetsmoment: "Platser kommer att stängas för att vi inte får personal och det vore en katastrof för våra äldre"

Uppdaterad 29.08.2022 09:40.
Kollage av en kvinna och två män.
Bildtext Hans-Erik Lindqvist (SFP) i Närpes, Maria Tolppanen (SDP) i Vasa och Owe Sjölund (SFP) i Jakobstad
Bild: Yle

Hur ska det gå för den egna kommunens äldre om det saknas tillräckligt med boendeplatser? Klarar företagen vinterns elpriser? Och vågar man bygga då inflationen rusar uppåt? Det här är frågor som toppar den politiska agendan runtom i Österbotten i höst.

September står för dörren och de kommunalt förtroendevalda bänkar sig åter regelbundet till sina möten. I höst kanske det finns större behov av politisk värdedebatt än på länge, säger de styrelseordföranden som Yle Österbotten har ringt upp.

En av dem är Maria Tolppanen (SDP), som leder stadsstyrelsen i Vasa. Hon är orolig för hur de som redan lever i eller på gränsen till fattigdom ska klara de stigande priserna på mat och el.

– Det behövs en prioriteringsdiskussion. Vart ska vi sätta pengarna för att hjälpa dem som har det svårast?

Elstolpar på rad på en äng i solnedgång.
Bildtext Energifrågorna bekymrar i samtliga kommuner. Både hushåll och företag kan få svårt att klara de allt högre elpriserna. Vad det betyder för de kommunala skatteintäkterna kan man än så länge bara sia om.
Bild: ullstein bild/ All Over Press

Tolppanen tar de ukrainska flyktingarna som exempel. Hittills har Vasa lyckats ta emot dem på ett dugligt vis, säger Tolppanen. Man har hittat bostäder till alla och varje ukrainskt barn har fått plats inom småbarnspedagogiken eller i skola.

– Men skolornas väggar kommer småningom emot, vad behöver vi göra åt det? Samtidigt stiger också bygg- och materialkostnader förfärligt mycket och det kan hända att alla investeringar vi tänkt oss inte går att genomföra. Kring allt det här kommer vi att behöva diskutera, säger Tolppanen.

Maria Tolppanen.
Bildtext Maria Tolppanen (SDP) är stadsstyrelsens ordförande i Vasa. Hon befarar att de skärpta kraven på antal vårdare per klient inom äldreomsorgen kan bli ytterst svåra att uppfylla.
Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen

Energipriserna oroar i Närpes

Också Närpes har tagit emot en del ukrainska flyktingfamiljer med barn, konstaterar Hans-Erik Lindqvist (SFP) som är ordförande i stadsstyrelsen.

– Det är ju egentligen ett positivt problem om vi har många barn, men inför den här hösten finns nog att fundera på. Vi har flera skolor och daghem som behöver större utrymmen och så har vi Pörtehemmet som vi ska bygga nytt för välfärdsområdets användning. Det gäller att prioritera där behovet är störst, säger Lindqvist.

Hans-Erik Lindqvist ler mot kameran.
Bildtext Vi har nog att bita i. Det finns många intressanta frågor inom politiken i höst och osäkerhetsmoment på flera fronter, säger Hans-Erik Lindqvist (SFP) i Närpes.
Bild: Juho Teir / Yle

Lindqvist säger att han är inställd på att investeringsbudgeten sväller.

– Det kan ju hända att något svänger neråt, till exempel vad gäller priset på stål och andra material, men det är nog svårt att bygga i dessa tider. Vi måste ändå tro att vi klarar oss på något sätt.

Samtidigt ser Lindqvist att Närpes riskerar bli en av de kommuner som drabbas hårdast av den energikris som Rysslands krig mot Ukraina medfört. Skyhöga elpriser slår hårt mot växthusnäringen.

– Energifrågorna kommer att påverka hela vårt samhälle. Det gäller möjligheterna för våra företagare att bedriva verksamhet och sedan hur det påverkar inkomsterna till staden på sikt. Vi vet inte hur våra invånare kommer att ha det med sysselsättningen i vinter.

Inga stora åskmoln över Jakobstad

Medan Hans-Erik Lindqvist uppger att han är bekymrad ser hans partikollega i Jakobstad, Owe Sjölund, framåt med något större tillförsikt.

Sysselsättningen i Jakobstad är god och Sjölund är inte särskilt bekymrad över minskade skatteintäkter för staden. Dessutom ligger man hyfsat väl till när det gäller energifrågan, säger han.

– I Jakobstad har vi en ganska bra situation med vårt bolag Katternö. Men nog kommer vi säkert att se företag som har det svårt det närmaste året, det är helt klart. Men jag ser ändå inga riktigt stora åskmoln på himlen.

Stadsstyrelsens ordförande Owe Sjölund (SFP).
Bildtext Owe Sjölund (SFP) leder stadsstyrelsens arbete i Jakobstad. I höst får stadens förtroendevalda än en gång brottas i frågan hur man bäst ordnar skolgången för stadens elever.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

För Jakobstads del tror Sjölund att det är helt andra frågor som kommer att bli stora inom politiken i höst. En av dem är behovet av hyresbostäder. Jakobstad vill locka inflyttare men har utmaningar på hyresmarknaden.

– Där ligger vi lite på efterkälken. Om vi vill växa är hyresbostadsmarknaden en utmaning för oss. Det borde inte få vara bristen på bostäder som styr utvecklingen.

Enligt Sjölund har man försökt göra korrigerngar, men i en del fall bromsats av att det kommit in besvär mot stadens planer.

Stadens skolnät måste politikerna också modigt våga slutföra diskussionen om, säger Sjölund. Frågan, som involverar såväl svensk- som finskspråkiga elever har varit föremål för utredningar och debatt redan i flera år. Den kan bli den största nöten att knäcka för stadens politiker i höst tror Sjölund. Som styrelseorförande väljer han att inte i det här skedet ta ställning, först behöver man få alla kort och siffror på bordet.

De olika alternativ som presenterats hittills är tre stycken: Att bygga en enhetsskola i anslutning till Etelänummi högstadium i centrala Jakobstad, att bygga en ny skola på västra sidan av staden för svenskspråkiga lågstadieelever eller att bygga en helt ny finsk skola.

– Skolnätsdiskussioner är alltid svåra, men vi har kommit långt och gjort väldigt mycket. Nu har vi bara sista knuten kvar, säger Sjölund.

Österbottens välfärdsområde tar över - men ansvaret för kommuninvånarna upphör inte

Såväl i Vasa som i Närpes och Jakobstad har politikerna funderingar kring Österbottens välfärdsområde och nästa fas av vårdreformen. Nästa år är det staten som finansierar social- och hälsovården.

Hans-Erik Lindqvist tror att vi kommer att se nya problem.

– Nu ser vi ju nog att Finland kan börja svikta vad gäller den offentliga ekonomin och det kommer att påverka såväl kommunerna som välfärdsområdet, så där ser jag nog en hotbild faktiskt på sikt, säger Lindqvist.

Fysioterapeutti avustaa vanhusta kävelyharjoituksessa Myyrmäen vanhustenkeskuksessa. Etualalla kuvassa tuoli.
Bildtext I Österbottens välfärdsområde råder, precis som i övriga landet, brist på vårdpersonal.
Bild: Eleni Paspatis / Yle

Lindqvist målar upp en bild där Österbottens välfärdsområde måhända lyckas ta sig ur de problem man haft i starten av den enorma reformen, men istället går ur askan i elden. De största farhågorna är ekonomin och tillgången till vårdpersonal.

Också Maria Tolppanen i Vasa befarar att den riktigt stora frågan kommer att bli hur man ska hitta tillräckligt med personal till alla nivåer av vården. Särskilt oroar hon sig för vad som ska ske inom äldreomsorgen då lagen om personaldimensionering kräver sju vårdare per tio klienter i äldrevården senast i april nästa år.

– Om lagen drivs igenom såsom den nu är skriven så innebär det problem för oss. Vårdplatser kommer att stängas för att vi inte får personal och det vore en katastrof för våra äldre, säger Tolppanen.

Vårdare kunde räknas på annat sätt

Hon påpekar att lagen i sig är bra, sju vårdare per tio klienter behövs och man ska komma ihåg att lagen kommit till för att undvika fall där äldre far illa. Men Österbottens välfärdsområde kommer knappast att lyckas trolla fram så många vårdare som behövs för att uppfylla lagens krav och då blir enda lösningen att istället skära ner på antalet klienter. Färre platser inom äldreomsorgen betyder fler seniorer som tvingas bo hemma alltför länge, något som Tolppanen säger sig fasa för.

– Min åsikt är att Vasa stad måste fortsätta bry sig om de äldre som bor i Vasa, oavsett vem som formellt ansvarar för vården. Det här är ett mynt där båda sidorna är dåliga och vi måste hitta lösningar, säger Tolppanen.

Hennes förslag är att man gör ändringar i kraven så att vårdare med olika behörighet får räknas med i totaldimensioneringen.

– Personliga assistenter och vårdbiträden kunde kanske räknas in i personaldimensioneringen.

Diskussion om artikeln