Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Styrelsen för välfärdsområdet gör sig redo för vårdreformen: "Det handlar om att erbjuda trygghet, välmående och funktionsförmåga"

Det nya H-huset på Vasa centralsjukhus område står så gott som klart den 25 augusti 2022.
Bildtext Från och med årsskiftet träder vårdreformen i kraft. Då gäller det att klara sig på den statliga finansieringen av välfärdsområdet säger styrelseordförande Anne Salovaara-Kero.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Österbottens välfärdsområde gör sig redo för vårdreformen. Om fyra månader är det dags och stora frågor ligger på styrelsens bord säger ordförande Anne Salovaara-Kero.

Styrelsen för Österbottens välfärdsområde har en bråd höst framför sig säger ordförande Anne Salovaara-Kero (SFP).

Förra veckan möttes styrelsen för ett strategiseminarium och besökte också hvc i Nykarleby och Malmska i Jakobstad.

– Det var intressant att träffa personalen och jag måste säga att jag är djupt imponerad över det arbete de gör, säger Salovaara-Kero.

Anne Salovaara-Kero.
Bildtext Det är stora frågor som ligger på styrelsens bord säger ordförande Anne Salovaara-Kero.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

En verksam strategi är målet

Just nu är det huvudstrategin som är under arbete. Salovaara-Kero säger att målsättningen är att strategin ska vara verkningsfull, ett rättesnöre i verksamheten, inte bara ett papper som lämnar liggandes.

Så småningon kommer strategin att fyllas med understrategier för till exempel personalpolitiken, fastigheter och lokaliteter. Mottot för välfärdsområdet är "Hej - hur kan jag hjälpa dig".

– Men just nu jobbar vi med vår mission som handlar om att vi ska jobba verkningsfullt tillsammans för att erbjuda trygghet, fuktionsförmåga och välmående på båda språken.

En viktig målsättning är en säkerhet och kvalitet som är i toppklass i Norden och målet är också att ha de bästa välfärdsanställda i hela landet.

– Vi har en otroligt duktig personal redan i dag och det vill vi också ha i fortsättningen, och det är också viktigt att vi kan använda våra resurser på ett verkningsfullt sätt, säger Salovaara-Kero.

Får klara sig på statliga pengar

En viktig faktor för är ekonomin och den nya finaniseringsmodellen. Från och med årsskiftet är det inte längre kommunerna, utan staten, som finansierar välfärdsområdet.

– Ekonomin är naturligtvis en stor fråga och den styr hela verksamheten. Vi räknar med att få omkring 740 miljoner euro i året, säger Salovaara-Kero.

Om de pengarna ska räcka till eller inte är egentligen en icke-fråga. Det finns inga andra alternativ än att klara sig på den summan säger Salovaara-Kero.

– Vi har den fördelen att vi har en friskare befolkning jämfört med resten av landet. Men när det gäller finansieringen kan man se det på ett annat sätt eftersom det påverkar vår finansieringsmodell, säger Salovaara-Kero.

Salovaara-Kero säger att allt inte kommer att vara klappat och klart i januari. Det handlar om en lång process och ett pågående arbete som inte ta slut i och med reformen.

Jobbar stenhårt med löneproblemen

Välfärdsområdet har inte enbart seglat i medvind. Det förekommer fortfarande problem med löneutbetalningarna och de nya telefonnumren fungerade inte som de skulle. Istället fick man ta de gamla numren till heders.

Avsaknaden av ett enhetligt patientdatasystem har också belastat personalen. De här ärendena ligger ännu på samkommunens bord fram till årsskiftet.

– Men vi är naturligtvis medvetna om problemen och jag kan intyga att det jobbas stenhårt med de här frågorna hela tiden, säger Salovaara-Kero.

Salovaara-Kero säger att det är fråga om en enorm reform som man inte ror i land över en natt.

– Det ska bli intressant att se hur de övriga områdena klarar av de här frågorna. Men det är fråga om en lång process och vi får ta ett steg i taget för att föra saker vidare.

Vad det gäller ett enhetligt patientdatasystem så går processen enligt planerna. Så småningom ska hela välfärdsområdet ha ett gemensamt datasystem som gör arbetet smidigare.

Tillgången på personal är en tröskelfråga

En av de stora utmaningarna, i hela landet, är att hitta tillräckligt med vårdpersonal. Anne Salovaara-Kero säger att en personalpolitik som tar tillvara personalen är en av spjutspetsarna inom Österbottens välfärdsområde.

– Det ska kännas bra att jobba hos oss, men handlar också om sådana frågor som vi inte ensamma kan påverka. Lönefrågan är en sådan sak, säger Salovaara-Kero.

Salovaara-Kero säger lönefrågan måste lösas på nationell nivå. Man måste också bli bättre på internationell rekrytering och på att ta emot studerande så att de känner sig välkomna och vill stanna kvar i branschen.

– Den vägen kan vi också påverka vem som vill jobba hos oss. Det är ett fint och viktigt jobb, och många trivs med att jobba inom vården. Men här står vi inför ett nationellt problem, säger Salovaara-Kero.

Känner du att ni redan jobbat ihop er och drar åt samma håll inom värlfärdsområdet?

– Det är nog min känsla, vi har ett gemensamt mål och alla är beredda att kämpa och göra sitt yttersta för att vi ska komma vidare. Det handlar ju om våra invånare och hur vi ska kunna ge dem den vård, service och omsorg som de behöver på ett så bra och effektiva sätt som möjligt, säger Salovaara-Kero.

Kan då österbottningarna lita på att de får den vård de behöver efter nyår? Att journaler hittas och att man kommer fram på telefon.

Anne Salovaara-Kero säger att det ska nog blir bra, men att det också har visat sig att saker tar tid och man löser problemen vart efter de uppstår.

– Idealet är att klienten inte ska märka så mycket av det som sker i kulisserna. Men det är en enorm reform som säkert överraskat många av oss med alla sina utmaningar, säger Salovaara-Kero.