Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Öronmaneten finns i år igen i Östnyland – manetforskaren: "Trots att det är en urspungsart i Finland vet vi väldigt lite om den"

Två öronmaneter i vattenbrynet.
Bildtext I år finns det igen öronmaneter i Finska viken. De här små maneterna på 5 centimeter i diameter simmade nära Vessölandet i Borgå.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

De är små, ljusrosa och flyter omkring med sina fladdrande kroppar under havsytan. Ibland syns de inte alls på några år, sedan dyker de upp i massor. Öronmaneten finns i år igen i Östnyland men förekomsten har inget med det varma vattnet att göra.

I år finns det rikligt med öronmaneter i Skärgårdshavet och västra Finska viken. Maneterna syns också i den östnyländska skärgården.

Manetexperten, forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral säger att det är helt normalt att maneterna rör sig i Finska viken ända till vattnen utanför Borgå.

– Det varma vattnet har inget med förekomsten av maneter att göra. Vissa år finns det mer öronmaneter, vissa år finns det mindre.

Öronmaneten har funnits i Östersjön i tusentals år. Ändå vet man ganska litet om den. Den här maneten är filmad i slutet av augusti på Vessös västra sida.

Det här året finns det mer maneter än de senaste fyra åren. Det som kan vara avgörande för ett gott eller dåligt manetår är salthalten i havet. Maneten behöver en viss mängd salt i vattnet för att föröka sig.

Det finns väldigt lite infomation om maneten, trots att den är en ursprungsart i Östersjön. Den har varit del av Finlands havsfauna i tusentals år.

– Det här är en grupp djur som vi inte själva får information om med vår miljöuppföljning, säger Lehtiniemi.

Öronmaneten är den enda manetsorten som finns i Finland. Den är varken farlig eller giftig och när den övervintrar gör den det som en två millimeter stor polyp på en bergsklack under vatten.

– Ibland försvinner maneterna och är borta några år. Sedan blir människor förvånade då de dyker upp igen. Men vi vet inte varför de försvinner och varför de dyker upp igen.

Det varma vattnet har inget med förekomsten av maneter att göra

― Forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi

Dykarna som dyker och undersöker havet har inte stött på några öronmaneter som skulle ha förökat sig eller övervintrat i Östnyland.

– Vi tar prover med håv en gång varje år mot slutet av sommaren eller under tidiga hösten, så vi tar gärna emot observationer av allmänheten resten av tiden, säger Lehtiniemi.

Öronmaneten är platt och rund och mellan 1 och 20 cm i diameter. Den är ofta lätt rosa till färgen och har fyra tydligt framträdande hästskoformade könskörtlar på ryggen.

– Öronmaneten fungerar som slutet på en näringscykel, för inget djur vill äta den. När den dör bryter bakterier så småningom ner den och kolet frigörs och blir åter en del av näringskedjan, säger Lehtiniemi.

En öronmanet guppar ensam i vattnet.
Bildtext Det går bra att simma trots att det finns öronmanet i havet. Den är inte skadlig eller farlig för människan.
Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Finlands miljöcentrals havscentrum samlar som bäst in manetobservationer via länken www.jarviwiki.fi På sajten finns också en karta där observationer ritas in.

I Östnyland har observationer gjorts bland annat i Sibbo skärgård utanför Röysö och Granö.

Man kan simma trots att det finns maneter i havet

― Forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi

Många medusor i världen är farliga, till exempel i Australien kan man bli stucken och hamna på sjukhus om man simmar mot en manet. Men öronmaneten i Finland är inte farlig för människan.

– Man kan simma trots att det finns maneter i havet, säger manetexperten, forskningsprofessor Maiju Lehtiniemi vid Finlands miljöcentral.

Diskussion om artikeln