Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Då Emil Bergman var som djupast i sitt missbruk undvek folk honom på gatan – brist på förståelse och empati för drogberoende är vanligt

Uppdaterad 31.08.2022 11:49.
En man i röd skjorta tittar in i kameran.
Bildtext Emil Bergman var i flera år beroende av droger och alkohol. Han önskar att människor överlag skulle ha mer förståelse för dem som har ett drogberoende.
Bild: Pontus Nyqvist / Yle

Drogmissbruket ökar i Finland, men fortfarande möter många drogberoende fördomar både i samhället och inom vården. En större förståelse för beroendet som en sjukdom behövs, säger överläkare Markus Partanen vid A-kliniken.

Drogberoende klassas som en sjukdom, men ändå har många svårt att riktigt greppa det här. Många ser drogmissbruk som moraliskt förkastligt, och anser att det är vars och ens eget fel om man använder droger. Att det bara är att sluta, om man verkligen vill det.

Pargasbon Emil Bergman var i flera år beroende av alkohol och droger. Han vet hur det känns när människor undviker en på stan.

– Människor på gatan har undvikit mig. De har gått runt mig eller så har de gått över till andra sidan vägen då de har kommit emot mig, säger Bergman.

Bergman säger att han i dag till viss del förstår människornas reaktioner, men att det ändå kändes löjligt att människor skulle vara rädda för honom.

– Jag var bara ute på mitt eget ärende, jag var ju inte farlig, säger Bergman.

Överläkare Markus Partanen vid A-klinikens öppenenhetsvård (med kontor i Åbo), säger att fördomar och negativa föreställningar om dem som är drogberoende gör mer skada än nytta.

– Det påverkar de här människornas självförtroende, de känner att de är andra klassens medborgare och sämre än andra, säger Markus Partanen.

En man i rutig skjorta och glasögon sitter i kontorslandskap.
Bildtext Enligt överläkare Markus Partanen borde vi som samhälle ha större förståelse och empati för dem som är beroende av droger.
Bild: Pontus Nyqvist / Yle

För Emil Bergmans del började drogmissbruket efter en stressig period på jobbet, under den tiden jobbade han som byggare. Han var i ett långvarigt förhållande och tillsammans med sin flickvän gjorde han planer för framtiden.

Det var alkoholen som först blev ett problem. Han började dricka varje dag efter jobbet för att koppla av efter en stressig dag. Tills en dag, då han skadade sig på jobbet.

– Då fick jag smärtstillande utskrivet och jag började äta dem samtidigt som jag drack, och jag märkte ganska snabbt att man blev otroligt avslappnad av det, säger Bergman.

Rappukäytävälle lankeaa valo päätyikkunoista. Seinälle on kiinnitetty taidetta.
Bildtext Illustrerande arkivbild. För många tar det flera år innan de vågar öppna sig om sitt drogmissbruk.
Bild: Aalto Puutio / Yle

Hjälpen kommer ofta sent

Många som är drogberoende skäms över sitt missbruk. Till följd av det här undviker många att söka hjälp. Det kan ta flera år innan de slutligen vänder sig till vården.

Idag är det möjligt för opioidmissbrukare att få läkemedelsassisterad behandling, så kallad underhållsbehandling, för sitt beroende. I praktiken betyder det att man ersätter den olagliga narkotikan med ett läkemedel med motsvarande egenskaper, i syfte att minimera hälsorisker och kriminalitet.

Enligt överläkare Markus Partanen har underhållsbehandlingen visat sig vara effektiv för att den drogberoende ska kunna bygga upp sitt liv igen och för att förhindra kriminalitet. Men vägen till behandlingen är ofta lång och krokig. Oftast har det gått mellan fem till åtta år av missbruk innan den drogberoende vågar söka sig till underhållsbehandlingen.

– I det här skedet har missbruket haft betydande negativa följder för människornas sociala liv, och därifrån är det betydligt svårare för människor att resa sig än om de hade fått behandling i ett tidigare skede, säger överläkare Markus Partanen.

Drogberoendet har också hunnit bli värre under den här tiden och i många fall kan också andra slags hälsoproblem ha uppkommit till följd av missbruket, tillägger Markus Partanen.

Finland toppar statistiken i Europa då det gäller dödsfall till följd av drogöverdoser bland under 25-åringar (på finska).

Den nuvarande politiken där drogmissbrukare marginaliseras har lett till att vi för tillfället tyvärr leder statistiken i Europa då det kommer till antal dödsfall till följd av drogöverdoser.

― Överläkare Markus Partanen

För Pargasbon Emil Bergman tog det också flera år av missbruk av både alkohol och andra droger innan han sökte hjälp. Han fick träffa en psykoterapeut, men det tog ändå ett par år av regelbundna träffar innan han vågade öppna sig om sitt droganvändande. Till en början berättade han endast om alkoholen.

– Jag var rädd att terapeutens bemötande av mig skulle förändras, eller att hon hela tiden skulle ha i baktankarna att jag är en knarkare, och att jag inte mer skulle få ärliga svar av henne, säger Bergman.

Fungerar den nuvarande narkotikapolitiken?

Många människors inställning till droger och drogberoende färgas av det faktum att narkotika är olagligt.

Enligt överläkare Markus Partanen borde vi öppet och sansat diskutera den nuvarande narkotikapolitiken för att kunna utreda vad som fungerar och vad som inte fungerar med den.

– Den nuvarande politiken där de här människorna marginaliseras har lett till att vi för tillfället tyvärr leder statistiken i Europa då det kommer till antal dödsfall till följd av drogöverdoser. Även om droger är olagliga och människor straffas för att använda dem är det ändå så att allt fler människor testar och använder droger.

Enligt Markus Partanen har kring 800 000 finländare använt droger åtminstone en gång i sitt liv. På kort tid har antalet opioidmissbrukare ökat kraftigt i Finland. Statistik från 2017 visar att det finns uppskattningsvis mellan 23 500-29 500 opioidmissbrukare i Finland. Det här är dubbelt fler än år 2012 (på finska).

Börjar ofta i ung ålder

Då droganvändning och drogmissbruk diskuteras läggs ofta ett stort ansvar på den drogberoende själv. Det finns ofta en brist på empati och förståelse för den som missbrukar.

Men många som missbrukar droger börjar redan i unga år självmedicinera med hjälp av droger, och hur mycket eget ansvar kan man lägga på en 16-åring? Eller en 14-åring? En 13-åring?

– De här ungdomarna har olika symptom som de brottas med. Och om de inte hittar något annat hjälpmedel så testar de allt möjligt, och då de hittar något som de anser fungerar så är det väldigt lätt hänt att de fortsätter med det, säger Markus Partanen.

Partanen anser att det är orimligt att kräva av unga att de så att säga ska veta bättre än att börja använda droger. Han efterlyser i stället mer resurser för mentalvårdstjänster för unga.

– Jag brukar tänka att det här handlar om någons barn. Kanske man med hjälp av sådana perspektiv kan få egna aha-upplevelser och förändra sitt eget sätt att tänka kring drogmissbruk.

Efterlyser mer förståelse

För Emil Bergmans del har den vård han fått fungerat bra. Han har varit drogfri i några år, och han har lämnat arbetet inom byggbranschen och jobbar i dag som elevassistent i en skola i Pargas. Han har också använt sina egna erfarenheter till att hjälpa och hindra andra från att bli drogberoende. Han önskar att det skulle finnas mer förståelse för dem som är beroende av droger.

– Jag tycker det är synd att man så snabbt skyller på missbrukaren och tänker att det är hans eget fel. Inte behöver man ens acceptera att det är en sjukdom, men i varje fall kunde man ha lite hum om varför folk missbrukar. Redan det skulle minska på stigmat om att den som missbrukar är världens sämsta människa, säger Bergman.

Artikeln uppdaterad 31.8.2022 klockan 11.47: Markus Partanen är överläkare för hela A-klinikens öppenehetsvård, men han har sitt kontor i Åbo. En mening lades till om att drogberoendet ofta hinner leda till andra hälsoproblem ju längre tid det tar innan den drogberoende får hjälp och vård.

Diskussion om artikeln