Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Vild börsspekulation med elpriset tvingar elbolagen att spela högt – det påverkar direkt din elräkning

Vindkraftverk i solnedgång.
Bildtext Väder och vind har en avgörande betydelse för elpriset, men sist och slutligen bestäms priset på en marknad med både spekulation och osäkerhet.
Bild: Alamy / All Over Press

Elpriset bestäms långt på elbörsen Nasdaq Commodities - här säljs el redan för år 2032. Svenska Yles granskande ekonomireporter Pekka Palmgren försöker förstå vad som egentligen gör att elpriset går upp så kraftigt.

Nyligen fick jag en hälsning från mitt elbolag: ditt elpris kommer att femfaldigas. Var vänlig och klicka här för att förnya avtalet. Jag fick morgonkaffet i vrångstrupen.

Vad har hänt? Jag vill veta vad det beror på att jag antagligen får lov att punga ut med några extra tusenlappar den här vintern.

Min väg till sanningen om elmarknaden går via den nordiska elbörsen till Tyskland, de norska älvarna, våra finländska elbolag och slutligen till Nasdaq Commodities, en marknadsplats där elpriset egentligen bestäms. Ändå är det är bara några få specialister som följer med den handeln.

Grafik på en uppåtgående pil.
Bildtext El är idag föremål för vild spekulation.
Bild: Mostphotos/welcomia.com

I media läser jag dagligen att mitt elpris har gått upp eftersom Putin anfaller Ukraina och stänger gaskranarna. Vi har också rekordlåga vattennivåer i de norska älvarna. Då vindmöllorna står i stiltje startas kolkraftverken och det kräver dyra utsläppsrättigheter. Allt det är sant. Men det är inte hela sanningen.

Men det började regna i Norge, vattenreserverna ökade och priserna gick ner - Einar Aas gjorde konkurs.

El kan inte lagras

El är en vara som inte kan lagras (speciellt länge åtminstone) och produceras således i samma mängd som den brukas. Det måste finnas el i ledningarna när jag sätter lasagnen i ugnen. Därför handlas el dagligen på den nordiska elbörsen Nordpool. Varje dag erbjuder elproducenter, som Vattenfall eller Fortum, en viss mängd el till köpare på börsen.

Varje dag cirka klockan 14 får vi veta vad elen kostar nästa dag. Jag har laddat ner en app som ger mig den här informationen. Jag vet till exempel om elen imorgon klockan 15-16 är ovanligt dyr - ingen lasagne då.

För elbolagen är det mer komplicerat. De kan inte vänta och se hur elpriset utvecklas från dag till dag, timme för timme. Risken för förluster är för stor eftersom priset kastar våldsamt. Ett pris klockan 04:00-05:00 kan vara hundra gånger billigare än på eftermiddagen. Bolagen köper i stället sin el i huvudsak på förhand och säkrar priset till och med flera år på förhand. Och det sker på Nasdaq Commodities. Att köpa på förhand innebär ändå en risk eftersom priset på el kan gå ner.

Affärer i framtiden

När ett elbolag gör ett avtal om att köpa el på Nasdaq Commodities för till exempel kommande vinter, sker det genom värdepapper som kallas futurer eller derivat. Också stora industriföretag köper sin el i förväg med hjälp av futurer. Privatpersoner kan inte handla här och marknaden är så komplicerad att också företagen använder specialiserade konsultbolag för sina affärer.

Jag får nys om ett sådant konsultbolag: Power Deriva. Företaget ägs av några lokala elbolag, bland annat Vasa elektriska, Karleby Energi samt Pohjois-Karjalan Sähkö och Savon voima.

- Företagen tvingas ta tuffa tag på futurmarknaden just nu, säger Harri Tiittanen som är verkställande direktör på Power Deriva. Jag ringer honom upprepade gånger utan att få svar. Till slut e-postar han mig från flygfältet i Neapel.

Han konstaterar att ingen vet när priserna slutar stiga.

“Det funkar som aktier på börsen”, säger David Augustsson, kommunikationschef för på Nasdaq Commodities i Europa, när jag ringer upp honom med mina frågor.

Därför finns också spekulanter som inte alls tänkt köpa el, utan som försöker tjäna en hacka genom att handla med framtida elpriser.

Men under det senaste året har många spekulanter satsat fel. Ingen hade räknat med dagens priser.

På Energiateollisuus, energibolagens intresseförening, svarar ytterligare en stressad direktör, Pekka Salomaa: "Futurmarknaden har alltid fel. Nu är priserna skyhöga, men i något skede vänder det".

Varför skulle en nordisk elproducent sälja till Norden till ett billigt pris om tyskarna är färdiga att betala mer?

Spekulanten Einar Aas

Det mest kända fallet av spekulation på elbörsen är fallet Einar Aas, en norrman som gjorde en berömd konkurs för några år sedan. Aas var primus elev från handelshögskolan och hade gjort strålande affärer på elbörsen i början av 2000-talet.

Men år 2018 satsade han stort på att de tyska elfuturpriserna var för höga och skulle komma ner, samtidigt som de nordiska elfuturerna var för lågt prissatta. Nordiska elpriserna skulle bli dyrare, trodde Aas. Om hans vadslagning skulle lyckas skulle han bli stenrik. Men det började regna i Norge, vattenreserverna ökade och priserna gick ner - Einar Aas gjorde konkurs.

Jag frågar David Augustsson på Nasdaq Commodities om det rusande börspriset har lockat till sig fler spekulanter.

- Det kan vi inte kommentera, svarar han.

Tenojoki kuvattuna ilmasta käsin Utsjoella.
Bildtext Elpriset sjunker när det finns vatten i älvarna.
Bild: Juuso Stoor / Yle

Vad kostar elen om tio år?

Vädret är en stor orsak till att elpriserna går upp och ner. När det blåser genererar vindkraften den billigaste elen, men när det inte blåser startas kolkraften som blir dyr som följd av utsläppsrätter. Men vädret förklarar långt ifrån varför min el blir fem gånger dyrare än under tidigare år.

Priserna för dessa värdepapper går upp i en sådan takt att ingen längre vet om de bottnar i något verkligt, det vill säga elpriset. Du kan till exempel köpa el som levereras till dig år 2032 - om tio år - och det priset är enligt Nasdaqs hemsida skyhögt (71,25 euro per megawattimme), men inga affärer har ännu gjorts till det priset.

Jag börjar förstå att min elräkning och priset på börsel dels är beroende av väder och vind, och dels är ett resultat av börsspel där alla spekulerar och ingen vet. Men det finns ännu en förklaring. Marknadens logik.

Talonyhtiön etäluettavat sähkömittarit.
Bildtext De enorma höjningarna i elpriset drabbar speciellt den som bor i egnahemshus. Priset på elenergin kan femfaldigas.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Tyska priser höjer också min elräkning

Eftersom norra Europa är ett enda sammanlänkat marknadsområde blir det högsta priset avgörande för hela området. Det hjälper inte Finland ett dugg att det finns billig vattenkraft när det regnar. Eftersom Tysklands elpriser skjuter i höjden vill alla sälja till Tyskland, för att maximera vinsten. Varför skulle en nordisk elproducent sälja till Norden till ett billigt pris om tyskarna är färdiga att betala mer?

Allt detta ser jag alltså på min elräkning, tänker jag vid mitt morgonkaffe, som redan kallnat. Elbolag och industrierna använder konsulter som är specialiserade på elmarknaden för att hitta de bästa avtalen. Jag kan bara taktikera när jag lagar min lasagne - och hoppas på en regnig och blåsig vinter.

Diskussion om artikeln