Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

”Om det måste finnas varg, så finns det inga får” – fårproduktionen i Björkö är hotad på grund av vargen

Uppdaterad 31.08.2022 10:09.
Fårfarmare och myndigheter ute på Glypören i Björkö skärgård i Korsholm.
Bildtext Fårfarmare och myndigheter ute på Glypören i Björkö skärgård i Korsholm.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Det är svårt att skydda får ute på betesholmar från varg. Fårfarmaren Johan Sten i Björkö i Korsholm börjar bli modfälld efter att 35 får blivit rivna av vargen i sommar.

På betesholmarna i Björkö i Korsholm har flera får blivit rivna av varg under augusti. Finlands viltcentral beviljade undantagstillstånd för att skjuta vargen men att fälla vargen har visat sig svårt, eftersom området där vargen rör sig är stort och består av femton öar. Den totala arealen är 1500 hektar.

På området finns tre fårproducenter som tillsammans har över 600 får på sommarbete på öarna. Senast på måndag kom rapporter om att vargen rivit ytterligare tre får. Totalt har varg nu rivit 35 får sedan fåren fördes ut på sommarbete.

På tisdagen ordnade Forststyrelsen, Finlands viltcentral och Naturresursinstitutet en vargdag i Björkö där bland annat vargstammens utveckling i Kust-Österbotten och metoder för att skydda husdjur stod på agendan.

Får ute på en ö i Björkö skärgård i Korsholm.
Bildtext Får ute på Glypören.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Fårproduktionen i Björkö är hotad på grund av vargen

Fårfarmarna Johan Sten och Jonas Nord var på plats under vargdagen och de är redan tveksamma till om man kan ha får i Björkö skärgård längre.

– Hur är det möjligt att det inte finns andra sätt att skydda fåren än att helt avsluta fårfarmningen. Om man inte hittar på något annat eller fattar något annat beslut, så måste vi sluta, säger Sten.

Nord säger att det helt enkelt inte finns tillräckliga betesarealer i byn. Att låta bli att föra ut fåren på öarna är inte ett alternativ, anser Nord.

– Då blir vi tvungna att sluta med vår produktion och jag tror att det är lika för de andra fårfarmarna också. Vi kan inte ha så mycket får om vi inte kan föra ut dem på bete, säger Nord.

Jonas Nord, fårfarmare i Björkö, Korsholm.
Bildtext Jonas Nord, fårfarmare i Björkö.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Enligt Sten har man försökt fånga vargen på många olika sätt.

– Men vargen är fiffig, att så fort vi påbörjar jakten så försvinner den från platsen och vi vet inte vart, säger Sten.

Vargstammen i Kust-Österbotten växer – vargen kan också simma ut till skärgården

Stefan Pellas som är jaktchef i Kust-Österbotten på Finlands viltcentral berättar att man förra året gjorde 1350 vargobservationer i Kust-Österbotten.

Enligt Pellas har vargskadorna ökat varje år sedan 2018. Till exempel år 2020 blev 130 får skadade av vargen. Pellas säger att dagens vargsituation i Kust-Österbotten uppstått under de senaste tio åren.

– Förut hade vi ett fåtal vargar, men nu finns här både par och flockar, säger Pellas.

Man räknar med att det just nu finns ett tiotal vargar i Österbotten. Vargen tar sig ut i skärgården också genom att simma också långa sträckor och den är inte rädd för vatten,

Vargen har blivit ett hett diskussionsämnde och dens vara eller inte vara är en stor fråga säger Pellas, liksom frågan om hur man ska kunna skydda boskap.

– Vargen är ett djur som hör till den finländska naturen. Men den ställer till med stora svårigheter för fårnäringen, främst här ute i skärgården, säger Pellas.

Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral Kust-Österbotten.
Bildtext Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral Kust-Österbotten.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

"Flesta för att vi ska kunna leva tillsammans"

Under tisdagen berättade man också om hur projektet VargLiFE framskrider.

Enligt Naturresursinstitutets projektchef Madeleine Nyman har det sexåriga VargLIFE projektet nu hunnit halvvägs. Målet med projektet är bland annat att utveckla nya metoder för hur man kan skydda husdjur och jakthundar från varg och utbilda rovdjurskontaktpersoner.

– Farmarna har varit nöjda med projektet som gjort att de fått hjälp snabbt och att vi kunnat föutse riskområden och göra upp planer för hur man kan skydda boskap, säger Nyman.

Inom ramen för VargLiFE-projektet har man också hjälpt farmarna att hitta skyddsåtgärder och -redskap som fungerar just på deras gårdar. Projektet tar inte ställning till vargjakt, istället talar man om att både varg och människa ska kunna leva i samklang.

Madeleine Nyman säger att det oftast går att reda ut problemen i god anda, även i de fall där farmare har problem med varg.

– Finländare är mycket pragmatiska och de flesta är för att vi ska ha varg och kunna leva tillsammans. Det utmanande är istället att snabbt hitta hjälp för dem som har varg i sin omgivning och bättre kunna lyssna till deras oro och rädsla, säger Nyman.

Madeleine Nyman, projektchef för VargLIFE.
Bildtext Madeleine Nyman, projektchef för VargLIFE.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

I skärgården är det svårare att skydda mot vargskador

Men Mikko Jokinen som är planerare för Finlands viltcentrals projekt VargLIFe säger att det är svårare att skydda får i skärgården än i till exempel inlandet.

– Man kan till exempel använda elektriska rovdjursstängsel, men i skärgården är det i praktiken omöjligt, säger Jokinen.

Stefan Pellas säger att det i Björkö handlar om många holmar och att det i är princip omöjligt att hägna in dem. Elstängsel behöver också ständigt underhåll för att de ska fungera. Det fungerar inte ute i skärgården.

Förra året gjordes över 1000 vargobservationer

I västra Finland har antalet vargar vuxit de senaste åren och enligt Naturresursinstitutets senaste uppskattning skulle det finnas under 300 vargar. Ökningen har överlag avtagit och man uppskattar att mängden ungefär är den samma fortfarande.

Man har ändå lagt märke till att mängden varg har sjunkit i Östra Finland och ökat i Västra Finland.

För att minska på stammen har man bland annat önskat att ansökningsprocessen för jaktlov skulle påskyndas. I år tilläts ingen vargjakt. Domstolarna satte stopp för den stamvårdande jakten som hade planerats till februari.

Om det blir blir någon stamvårdande jakt på varg nästa år är fortfarande osäkert säger Stefan Pellas. Det beror på vad Förvaltningsdomstolen säger om de beslut som Finlands viltcentral tagit.

– Men stamvårdande jakt skulle vara ett sätt att få vargen att blir rädd för människor och hålla sig undan, säger Pellas.

Fårfarmarna i Björkö hoppas på stamvårdande jakt och säger att de är öppna för alla förslag som kunde förbättra säkerheten för de betande fåren.

– Som det är nu så befinner vi oss i ett mycket svårt läge, säger Johan Sten.

Det finns också förslag om att holmarna i Björkö skulle behandlas likadant som renskötselområden och det skulle passa Jonas Nord och hans kollega Stefan Rönnblad.

Far och son. Ulf Rönnblad och Stefan Rönnblad är fårfarmare i Björkö i Korsholm.
Bildtext Far och son. Ulf Rönnblad och Stefan Rönnblad är fårfarmare i Björkö.
Bild: Joni Kyheröinen / Yle

Försöken att skrämma varg på Björkö misslyckades

I Björkö har man försökt skrämma bort vargen från området några gånger utan att lyckas. Fårägarna har nu fått undantagstillstånd för att avliva en varg och dispensen går ut på torsdag, 1 september.

Viltcentralen har tagit emot en ansökan om att förlänga tillståndet och den är nu under behandling.

För fårfarmaren Johan Sten har sommaren varit tung. Sten säger att jakten borde inledas tidigare på året när det fortfarande finns spårsnö på marken.

Priset för att skrämma bort vargen från Björkö har blivit högt.

– Ungefär 5000 euro går åt bara till bensinkostnader och vi har ägnat över 1500 timmar till att skrämma bort vargen. Totalt räknar vi med att kostnaderna uppgår till 47 000 euro, säger Sten.

Texten är en översättning och bearbetning av Yle Pohjanmaas artikel Susivahingot ovat Pohjanmaalla jatkuvassa kasvussa: viime vuonna tehtiin yli tuhat susihavaintoa kompletterad med intervjuer gjorda av Joni Kyheröinen.