Ny studie visar: Delfinhanar knyter livslånga vänskaper och hjälper varandra att hitta en partner

Det är inte bara människor som kan knyta strategiska band till andra individer. En ny studie visar att också delfiner kan skapa komplexa sociala relationer som varar livet ut.

Människans förmåga att skapa strategiska sociala relationer på många olika nivåer, som till exempel nationella eller internationella handelskontakter eller militära allianser, har länge ansetts vara unikt.

Nu visar en ny studie ändå att även delfiner kan knyta mångsidiga kontaktnät och livslånga vänskapsrelationer.

Enligt studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS i måndags, kan delfinhanar skapa långvariga relationer och hjälpa varandra med att hitta en partner och med att schasa bort konkurrenter. Sådant här beteende har inte tidigare bekräftats hos djur.

Stöder hypotes om att sociala djur har större hjärnor

Resultatet av studien verkar stödja den hypotes som menar att däggdjur som skapar sociala nätverk har större hjärnor. Människor och delfiner har de största hjärnorna i relation till kroppens storlek, om man jämför med andra djur.

– Det är inte en tillfällighet, säger Richard Connor, som är beteendeekolog vid Massachusetts universitet i Dartmouth och en av de ledande forskarna bakom studien, till The Guardian.

Forskarteamet samlade in data om delfinerna i Shark Bay i västra Australien mellan åren 2001–2006. Forskarna följde med djurens beteende genom att titta och lyssna på dem och genom att fotografera dem.

Sammanlagt observerades 202 flasknosdelfiner, mer specifikt indopacifiska öresvin (Tursiops aduncus), under parningsperioden mellan september och november.

Senare fortsatte forskarna titta närmare på 121 fullvuxna delfinhanar och deras sociala nätverk. Under det följande årtiondet dök forskarna sedan allt djupare in i djurens relationer och kontaktnät.

Sammanlagt studerades delfinerna i 40 år. Flasknosdelfiner kan leva upp till 40–50 år.

Komplexa sociala system som håller i årtionden

Delfinernas sociala system är flytande och komplexa, enligt studien. Forskarna hittade vänskapsband där två eller tre delfinhanar formade band som liknar det vi människor skulle beskriva som bästa vänner.

Forskarna hittade också grupper på upp till 14 delfiner. Tillsammans hjälpte djuren varandra att hitta en partner och med att "stjäla" delfinhonor från andra delfinhanar. Medlemmarna i delfingängen hjälpte också varandra att skydda sig mot potentiella konkurrenter.

Stephanie King, professor i djurbeteende vid Bristols universitet och en av författarna till undersökningsrapporten, säger till BBC att delfinhanarna i studien lever i populationer med få honor, vilket gör att de har svårare att hitta en partner och måste tävla om honorna.

– En delfinhane kan vara med i en trio och försöka uppvakta en delfinhona. Om någon annan sedan kommer och försöker ta honan kommer de andra hanarna kompisgruppen och hjälper. Hanarna har en väldigt, väldigt tydlig idé om vem som hör till deras gäng, säger Stephanie King till The Guardian.

Delfinerna skapar större grupper då de känner sig hotade

Delfingängen formas då delfinerna är unga, kring 4–6 år gamla, och relationerna kan hålla i årtionden – till och med hela livet. Delfinhanarna stärker sina vänskapsband genom att gnugga sina bröstfenor mot varandra och genom att kommunicera genom olika läten.

I studien var nästan varje delfinhane i kontakt med mellan 22 och 50 andra delfiner. Det beror, enligt forskarna, på att delfinerna formar större grupperingar då de känner sig hotade.

Studien visar också att ju starkare bandet mellan delfinerna i en grupp är, desto bättre lyckas de attrahera delfinhonor. Forskarna menar att det är samarbetsförmågan, snarare än gruppens storlek, som gör att delfinerna har bättre möjligheter att para sig.

Källor: The Guardian, BBC, Yle Uutiset