Kommentar: Därför är (också) de ryska visumen en vattendelare i EU
Alla är överens om att det behövs hårda tag mot Ryssland, men i visumfrågan är det egna landets närhistoria och geografiska närhet till Ryssland avgörande, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Mette Nordström.
Utrikesministermötet i Prag visade extra tydligt under onsdagen att det är de EU-länder som gränsar till Ryssland eller som har ett förflutet i det forna östblocket som driver den hårdaste linjen.
När Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu kom till mötesplatsen upprepade han den estniska linjen att EU gemensamt borde besluta att förbjuda ryssars inresetillstånd. Han befarade att unionen agerar alltför långsamt.
- Tajmningen är avgörande och förlorad tid betalas med ukrainares blod, sa han.
Men att helt stoppa ryska turister var en alltför drastiskt åtgärd - det hade man redan på förhand påpekat i de medlemsstater som företräder en försiktigare linje.
Frankrike och Tyskland presenterade inför mötet ett gemensamt utlåtande där det sades att man inte ska förringa betydelsen av att ryssar - och speciellt de unga - får uppleva livet i sanna demokratier.
Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs parerade med att säga att han inte kan ta på allvar argumentet att ryssar lär sig hur de ska förändra sitt land då de besöker Europa.
- Vi har haft trettio år av denna turism, konstaterade han lakoniskt och anslöt sig till sin estniska kollega då han menade att visumfrågan också är en säkerhetsfråga för Lettland.
För de 26 EU-länder som hör till Schengenområdet var det viktigaste ändå att kunna enas om en gemensam linje.
Kompromissen blev också den som man hade förutspått.
Visumavtalet mellan Ryssland och EU kommer att hävas i sin helhet, vilket drabbar de ryska turisterna i form av utdragna, krångliga och mycket dyrare visumprocesser.
Det ska automatiskt minska antalet turistvisum till EU. Men frågan om vad man ska göra med de miljontals redan beviljade ryska turistvisumen går vidare till EU-kommissionen att lösa.
Mötet kan ändå ha lett till ett närmande mellan de olika EU-lägren.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) sa efteråt att han upplevde att den långa diskussionen om visumtrafiken var viktig för att alla medlemsstater inte hade insett hur omfattande den faktiskt är.
- Det blev klart en ögonöppnare för vissa EU-länder, att det här är en stor fråga i de länder som har gemensam gräns med Ryssland.