Hur ska Borgå se ut 2050? Snart får Borgåborna säga sitt om fyra alternativ
I Borgå funderar man just nu på hur centrumområdet ska utvecklas de följande 30 åren.
– Även om år 2050 kan kännas avlägset så berör det här oss alla, säger stadsplaneringschef Dan Mollgren.
Ska det finnas stora höghus i centrum, eller borde Borgå hellre ha en plattare profil men växa ut mot byarna? Om och när järnvägen kommer, borde det finnas en eller två tågstationer och var?
Bland annat det här bestäms i delgeneralplanen för de centrala stadsområdena. Den i sin tur styrs av den nyligen uppdaterade stadsstrategin Drömmarnas Borgå. Förhoppningen är att Borgå ska växa från lite på 50 000 invånare till uppemot 70 000 invånare 2050. Nu funderar man på var de ska bo och hur servicenätet ska se ut.
Senast delgeneralplanen uppdaterades var 2004. Staden har följt planen ganska noga till exempel när det gäller Kungsporten och Västra åstranden. Nu är det igen dags att göra om delgeneralplanen för de centrala stadsområdena.
Jag tycker man ska vara modig när man blickar framåt. Ofta går det lite långsammare än man hoppats på, men det ska inte hindra oss från att planera och aktivt fundera på framtiden
Stadsplaneringschef Dan Mollgren
Jobbet har redan startat. Invånare fick svara på en enkät och enkätsvaren kokades ihop till sex preliminära strukturmodeller, alltså tankar om hur det skulle kunna se ut i Borgå centrum i framtiden. Sedan fick politikerna säga sitt och resultatet var fyra alternativa strukturmodeller med olika namn: Uppblomstring av Kungsporten, Två stationer – en stad, Nya grannar och Expansion av stora mått.
Man har medvetet gjort modellerna olika varandra för att det lättare ska gå att jämföra dem och titta på deras goda och dåliga sidor.
– Konsekvensbedömningen som hittills gjorts, som är ganska tekniskt och ekonomiskt bottnad, visar att komplementeringsbyggande och utnyttjande av infrastrukturen och grönområden som vi har är fiffigt. Att bredda på stadsstrukturen och göra ett spindelnät som är svårare att uppehålla visar ganska rött, säger Mollgren.
Den här konsekvensbedömningen av de fyra preliminära modellerna har just blivit klar. I den här artikeln ska vi bekanta oss med de olika modellerna, deras styrkor och svagheter.
Även om år 2050 kan kännas avlägset så berör det här oss alla
Stadsplaneringschef Dan Mollgren
Den 14 september kommer de preliminära modellerna att publiceras på stadens webbplats, så då kan var och en själv gå in och botanisera bland kartor och framtidscenarier.
Fram till den sista oktober kan invånarna komma med kommentarer och åsikter. Under vintern ska staden välja den bästa modellen eller en kombination av flera. På basis av det beslutet utarbetas sedan utkastet till delgeneralplanen.
– Vårt önskemål är att så många som möjligt deltar i diskussionen och är med och formar planen, säger Mollgren.
Mycket ska alltså ännu göras och slutresultatet kanske inte liknar någon av de fyra preliminära modellerna. De kan mera ses som verktyg att utgå ifrån när stadens invånare, politiker och tjänsteinnehavare ska planera framtiden tillsammans.
Fyra modeller
I varje strukturmodell ökar befolkningen i stadens centrala delar med 15 000 nya invånare men man har också tittat på vad som kan hända om fler eller färre personer flyttar in. Så här beskriver staden de olika modellerna:
Uppblomstring av Kungsporten
Stadens tillväxt styrs från centrum västerut mot Kungsporten. Befolkningstillväxten koncentreras till de nuvarande jord- och skogsbruksområdena i Kungsporten samt väster om centrum i närheten av Parkgatan.
En helt ny kompakt stadsdel med bostäder, tjänster och arbetsplatser utvecklas kring Kungsportens framtida tågstation. Kungsporten växer till ett nytt starkt centrum i Borgå med mångsidiga kommersiella och offentliga tjänster.
Kungsportens nya stadsdel och den gamla stadsstrukturen kombineras till en funktionell helhet med nya förbindelser över och under motorvägen på många olika ställen. Kungsportens resecentrum betjänar hela staden, och man tar sig enkelt till stationen med kollektivtrafikens anslutningar.
Från stadskärnan, Västra åstranden, Borgås Parkgata och i riktning från Estbacka kan Kungsporten också nås behändigt med cykel.
Två stationer – en stad
Det finns två stationer i Borgå. Lokaltågstationen ligger nära det nuvarande centrum, till exempel i Hattula eller nära Västra Mannerheimgatan. Fjärrtågstationen ligger vid Kungsporten, där även lokaltågen stannar.
Befolkningstillväxten koncentreras till Borgå centrum och i närheten av Parkgatan. Staden växer, expanderar och komprimeras som en helhet kring det nuvarande centrum och den framtida tågstationen i centrum. I närheten av Kungsportens station kommer det endast att finnas arbetsplatser och tjänster, på samma sätt som i dag.
I det förstorade och komprimerade centrumet är det lätt att röra sig både till fots och att cykla. Åstrandens ”vardagsrum” växer både söderut och norrut, och man kan ta sig över ån på många ställen till fots och med cykel.
Nya grannar
Byggandet styrs till centrum och de nuvarande bostadsområdena genom att komprimera, komplettera och göra stadsstrukturen mer mångsidig. Den befintliga infrastrukturen utnyttjas maximalt.
Centrum är helt klart stadens viktigaste centrum, men det finns också centrum för lokala tjänster runt om i stadsområdet. Det finns ett tillräckligt befolkningsunderlag kring de lokala tjänstecentrumen för att upprätthålla fungerande tjänster.
De lokala tjänsterna är lättillgängliga till fots och med cykel och finns nära hemmen. Rekreations- och grönområdesnätverket bevaras och förstoras.
Grönområdesnätverkets helhet, kontinuitet och tillgänglighet bedöms och utvecklas som en del av stadsstrukturen. Åarna, havet och sjöarna samt skogsområdena är en viktig del av grönområdesnätverket.
Nya områden tas endast sparsamt för byggande. Om ett ”nytt område i skogen” byggs, görs motsvarande areal till skog på så sätt att till exempel åkrar med dåliga odlingsegenskaper planteras till parkskog/skog. Man förbereder sig för Östbanan och Kungsportens station. Stationsområdet erbjuder inte dagligvarutjänster eller boendemiljö.
Expansion av stora mått
Staden växer i alla riktningar: i nordlig, ostlig, sydostlig, sydvästlig och västlig riktning. Den befintliga stadsstrukturen förstoras genom att nya områden tas i bruk. Borgå är åarnas, havets och sjöarnas stad.
Man förbereder sig för Östbanan och Kungsportens station, men den nya banan och stationen påverkar inte stadsstrukturen. Man tar sig snabbt och smidigt till stationen med bil från olika delar av Borgå.
Konsekvensbedömningen – vilken modell är bäst?
Alla strukturmodeller utgår ifrån att Östbanan byggs via Borgå. Modellen Uppblomstring av Kungsporten baserar sig på Östbanan och Kungsportens station, så den fungerar inte om Borgå blir utan tåg. I modellen Två stationer – en stad förblir centrumets stadsstruktur den samma också utan tåg, och modellerna Nya grannar och Expansion av stora mått påverkas inte om staden blir utan järnväg.
Konsekvensanalysen har till största delen gjorts av ett privat konsultföretag. De har granskat konsekvenserna de olika strukturmodellerna skulle ha på en mängd olika områden, bland annat områdes- och samhällsstruktur, trafik och rörlighet, naturen, tjänster, näringsliv och livsmiljö.
– Personligen står jag bakom det att vi utnyttjar den infrastruktur vi har och jobbar hårt för ett kolneutralt Borgå. Av de här modellerna finns det två modeller som i det avseendet är hållbara. Det visar konsekvensbedömningen också, säger Mollgren.
Modellerna han talar om är Två stationer – en stad och Nya grannar.
För- och nackdelar
Vid bedömningen hade strukturmodellen Två stationer – en stad mest positiva konsekvenser, bland annat i fråga om kriterier på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken och rörligheten samt klimatet och naturen. Ett tätare centrum betyder korta avstånd och lättillgängliga tjänster. Matartrafiken till och från tågstationerna skulle göra det lättare för Borgåbor utanför centrum att ta sig till och från jobb och tjänster. Samtidigt är det utmanande att försöka samordna storskaligt byggande och Borgås nuvarande centrum.
Strukturmodellen Nya grannar har näst mest positiva konsekvenser, speciellt vad gäller invånarnas vardag och levnadsförhållanden, tillgängligheten på tjänsterna samt utvecklingen av centrum. Också den här modellen vinner på korta avstånd i ett tätare centrum med bättre möjligheter att åka kollektivt, cykla eller gå. Eftersom befolkningen sprids ut över ett större område än riktigt centrala Borgå så kan det uppstå mindre centrum för närtjänster som invånarna intill lätt kan nå.
Också i den här modellen måste man anpassa nybyggande med staden som den ser ut i dag, men det är mindre byggande än i modellen Två stationer – en stad.
Strukturmodellen Uppblomstring av Kungsporten har såväl positiva, negativa som neutrala konsekvenser. Modellen innehåller en stor osäkerhetsfaktor eftersom den är beroende av att Östbanan, Kungsportens station och närtågstrafiken förverkligas. I dagens läge är det ännu oklart om Östbanan blir av och hur dragningen går, även om det länge sett ut som att tåget kommer att tuffa via Borgå. Att göra Kungsporten till ett attraktivt centrum för boende och affärsverksamhet skulle gynna staden men samtidigt konkurrera med det nuvarande centrumområdet.
Strukturmodellen Stor tillväxt har klart mest negativa konsekvenser och bara ett bedömningskriterium är positivt, tillgängligheten till grön- och rekreationsområden. Den här modellen låter bra om man vill flytta till Borgå men hellre bor i småhus lite utanför centrum än köper en höghuslägenhet i händelsernas mittpunkt. Problemet är att då befolkningen sprids ut så växer också avstånden. Det är svårare att ordna servicen som behövs och många måste använda egen bil.
Den här modellen gynnar inte utvecklingen av stadskärnan. Invånarna skulle ha lätt att ta sig ut i det gröna, men de tilltänkta bostadsområdena ligger på många håll nära eller i värdefulla naturområden som inte får förstöras.
' /%3E%3C/svg%3E)
