I Estland påverkar EU:s högsta inflation alla och ”den här gången går det inte att höja lönerna i samma takt”

I den estniska byn Kose förbereder invånarna sig för den kommande vintern, som väntas bli dyr. I Estland steg årsinflationen till 25 procent i augusti. I hela EU är den kring 9 procent.

Epp Tähe är lärare i geografi på Kose Gümnaasium, den större av kommunens två skolor och den enda som erbjuder både grundskole- och gymnasieutbildning.

Byn Kose ligger 40 kilometer sydost om Tallinn, längs med motorvägen till Tartu.

I dag lär hon barnen varför havets temperatur växlar långsammare än temperaturen på land. Det är tyvärr en kunskap som inte hjälper mot den höga inflationen.

– Nu på hösten ser vi tydligt att inflationen påverkar alla, säger Tähe. Men de barn som kommer från familjer som drabbas hårdast säger ingenting. Som vuxen ser jag det, men kompisarna förstår ännu inte.

”Elpriserna påverkar nu allt”

– Själv berörs jag genom bostadens alla räkningar.

Tähe bor i en lägenhet i Kose och har alltid haft relativt små boendekostnader.

– I juli och augusti betalade jag lika mycket som jag brukar betala under de kallaste vintermånaderna. Elpriserna påverkar nu så mycket att kostnaderna på allt börjar stiga i taket.

Elpriserna väcker oro – men de som värmer på andra sätt är ännu mer utsatta

I Estland är det nästan alltid pensionärerna som drabbas först och hårdast när ekonomin är ur balans.

I Kose, en kommun med 7 000 invånare, varav 2 000 bor i centralorten Kose, har speciellt ensamstående pensionärer redan nu svårt att klara av sina fasta boendekostnader – alltså el, vatten och värme.

Många lever enkelt och värmer hemmet med ved, men också veden har blivit dyr på grund av den höga efterfrågan.

Det stämmer inte alls att livet på landet är billigare – el och vatten kostar faktiskt mer här än i Tallinn

Epp Tähe, gymnasielärare

Fem kilometer utanför Kose, på vägen mot Kehra, ligger Viskla by. Den är en by som faktiskt växer i antal invånare. I dag har den 90 invånare, av dem är 30 barn.

Viskla valdes till Årets by i Estland år 2021.

I byacentret tar Kristel Kadapik emot mig. Hon är aktiv inom byagemenskapen, och en av Kose kommuns barnskyddsexperter. Men det är inte barnen hon vill tala om nu, utan pensionärerna.

– Hittills har det varit lättare för oss som bor på landet, jämfört med dem som har en lägenhet i Kose eller i storstan, men det kan svänga till vintern, säger Kadapik.

Regeringen har lovat ett slags pristak på el från den 1 november, men i Viskla är det fortfarande ved som gäller.

– Här ute värmer vi alla med ved och den har redan blivit så dyr att vi är oroliga. Å andra sidan har vi i byn sett till att vi gemensamt har tillräckligt. Vi tar hand om varandra och vi har plats att förvara ved för hela vintern. Vem har det i stan?

Barnfamiljerna drabbas indirekt – att ha något att göra har blivit dyrt

I samband med skolstarten, som alltid inträffar den 1 september i Estland, drabbades många barnfamiljer av två överraskande inflationsproblem.

Den estniska skolan är i och för sig i princip gratis, men i många skolor betalar föräldrarna i praktiken för pennor, häften och annat material som används i skolundervisningen i betydligt högre grad än i Finland.

Det här blev dyrt i synnerhet för dem som har många barn.

– I går när jag var i butiken var där en mamma med sitt fyraåriga barn, säger Kadapik. De tittade på leksaker och så sa barnet att ”vi köper inte något nu när vi inte har pengar, vi gör det först när du får lön”.

Kadapik tror att de flesta barn förstår att priserna har stigit, trots att alla kanske inte inser vad det egentligen betyder.

Inflationen påverkar skolmatens kvalitet

– Av de mest utsatta barnen finns det också de som aldrig får varm mat hemma, bara i skolan.

Nu har skolmaten blivit sämre eftersom skolkökens pengar inte räcker lika långt.

– Jag märker också att många familjer har börjat veckohandla i stället för att varje dag gå via butiken och handla på känsla, säger Kadapik.

Det andra inflationsproblemet för barnfamiljer är att priserna på barnens hobbygrupper har stigit.

Många barn har haft program flera gånger i veckan, men från och med i höst har det blivit vanligare att en del barn deltar i färre träningar än de andra.

Esterna har börjat använda sina besparingar

Enligt Eesti Panks statistik har esterna för första gången sedan 2011 varit tvungna att använda sina besparingar för att klara sig.

Den här trenden började i och för sig redan för ett år sedan, då många valde att ta ut en del av sina pensionspengar ur statliga pensionsfonder de inte litade på.

Det var möjligt efter en lagändring som den dåvarande regeringen drev igenom.

Men de senaste månaderna är det inflationen som har tvingat många att delvis leva på sina besparingar.

Sedan början av sommaren har esterna tagit ut mellan 10 och 30 miljoner euro i månaden mer från sina bankkonton än de har satt in.

Bussarna är nu fulla

Viia Väli

Sammanlagt har esterna fortfarande besparingar på 11 miljarder euro, men:

– Pengarna är väldigt ojämnt fördelade och många människor kan inte hålla sin konsumtion på den nivå de hittills har haft, säger Taavi Raudsaar från Eesti Pank till public service-bolaget ERR.

De enskilda bankerna säger ändå till ERR att Estlands ekonomi gick så bra efter att coronapandemin släppte sitt grepp att de flesta ester fortfarande har en betydligt bättre ekonomi än före pandemin.

Viia Väli bor ensam i en lägenhet i Kose och säger att de höga inflationssiffrorna i och för sig var närmare 20 procent redan i april, men först nyligen insåg folk vad det betyder.

– Det var när vi fick elräkningarna i augusti. På husbolagets möte handlade det bara om hur vi ska klara vintern, säger Väli.

Hon jobbar själv på Soome Instituut i Gamla stan i Tallinn.

– Bussarna är nu fulla. De flesta tyckte ännu före sommaren att det är självklart att åka bil, men nu är det mycket fler människor i bussarna.

Estland har haft högre inflation än till exempel Finland i många år, men lönerna har stigit ännu snabbare. Det här är första gången som bara enstaka företag har en möjlighet att kompensera de anställda.

– Det är självklart att det här betyder att vi alla blir fattigare, inflationen betyder en klar försämring i levnadsstandard, åtminstone om den fortsätter länge till, säger Väli. Den här gången går det inte att höja lönerna i samma takt.

Inflationen har också drabbat Viia Välis dotter Liisbet Estra.

– Det har gått så långt att jag valde att flytta hem till Kose igen, säger Estra.

Hon studerar fritidsförvaltning i Tallinn och har redan länge bott där. Men nu har kostnaderna stigit.

– Jag tycker inte att det är värt 300-400 euro i månaden för att bo i en lägenhet på 12 kvadratmeter i Tallinn. Hyrorna är jättehöga och till det kommer el och vatten, säger Estra.

Protesterna är nästan obefintliga

En annan ungdom med liknande erfarenheter är skådespelaren Hans Kristian Õis.

– Det är inte ett worst-case scenario, men jag har varit tvungen att återvända till mina rötter, säger Õis, med hänvisning till att han inte mer har råd att bo i Tallinn utan har flyttat hem igen till byn Kose-Uuemõisa.

För honom känns inflationen som en kris som kan bli lik coronapandemin.

– Om folk inte har pengar leder det i något skede till att de slutar gå på teater. Det är ett naturligt sätt att reagera när pengarna inte räcker till.

Õis är besviken på att protesterna mot prishöjningarna är så tama. En liten demonstration har det varit, men ingen ilska.

– Någonting är fel, fortsätter han, priserna stiger helt frenetiskt, men samtidigt tar energibolagen ut rekordvinster. Man får inte sko sig på andra människors bekostnad, säger skådespelaren Hans Kristian Õis.

Om folk inte har pengar leder det i något skede till att de slutar gå på teater - det är ett naturligt sätt att reagera när pengarna inte räcker till

Hans Kristian Õis, skådespelare