Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Inget bastubad i simhallen, släckta gatulampor och kallare skolgolv – så kan Borgå spara el om energikrisen kommer

Uppdaterad 02.09.2022 09:31.
Exteriör av Borgå simhall
Bildtext Simhallen drar överlägset mest energi av alla stadens byggnader. Arkivbild.
Bild: Yle/Stefan Härus

En sak som redan berör eller kommer att beröra oss alla är den eventuella energikrisen. Elpriserna stiger och det kan i värsta fall till och med bli brist på el i vinter.

Vad kan vi göra åt det här då? Jo, minska elförbrukningen. Privatpersoner får som råd att sänka temperaturen inomhus, sluta bada elbastu och ladda elbilen på natten, om man har en sådan.

Men vad kan städer och kommuner göra? Vi tog reda på vilka möjligheter Borgå har att spara energi. Det är en fråga många inom förvaltningen dryftar nu då staden förbereder sig inför höst och vinter.

Först ringer vi upp lokalitetsdirektör Mikko Silfvast som har koll på stadens byggnader.

Att minska energiförbrukningen är något staden arbetat aktivt med i åratal. Stadsfullmäktige ger årligen lokalitetssidan en summa på 5 000 euro som ska användas för att förbättra energieffektiviteten i stadens byggnader.

– I slutet av året undrar de varför vi har pengar kvar, men vi har helt enkelt redan fixat det mesta vi kan, säger Silfvast.

Staden har till exempel installerat solpaneler och sett över olika tekniska system som har att göra med elförbrukningen.

Okej, grunden är i skick. Men vilka åtgärder kan man ta till om det inte räcker?

Kallare golv i skolorna om natten

Staden kan i första hand, ganska enkelt, sänka inomhustemperaturen i till exempel Strömborgska skolan och Albert Edelfeltin koulu med 1 eller 1,5 grader om natten.

Det skulle inte märkas av så mycket bland eleverna och personalen, och det är ganska enkelt att fixa i nya skolor.

– De har klimatsystem som styrs från ett kontrollrum. Man kan sänka temperaturen när skolan är tom och räkna ut vilken tid temperaturen måste höjas för att det inte ska vara kallt när verksamheten börjar, berättar Silfvast.

Skolhus
Bildtext Att kontrollera inomhustemperaturen är lätt i stadens nybyggda skolor, så som Strömborgska skolan.
Bild: Yle/ Fredrika Sundén

I byskolorna är det jobbigare, för där måste man skilt gå och vrida på varje värmeelement.

Ventileringen tänker staden inte peta på, eftersom den inte vill riskera kvav inneluft eller skador på byggnaderna. Nej tack till mögel, alltså. Att sänka inomhustemperaturen i daghem och äldreboenden vill den inte heller göra. Särskilt dagisbarn är mycket på golvet.

Däremot tror Silfvast inte det är något problem att ha det lite svalare inne på stadens kontor. Många av dem är hyrda byggnader, så då måste man tala med hyresvärden.

Förutom att sänka temperaturen i skolor om natten så kan man också fundera på hur många lampor som riktigt behöver vara på när ingen är där. Allt har dock sina för- och nackdelar:

– Skadegörelse är vanligare om det är mörkt på skolgården, säger Silfvast.

Möbler i en skolaula
Bildtext Ska alla lampor inomhus vara släckta om natten? Och hur är det med belysningen utomhus? En mörk skolgård betyder att väktarna måste göra fler rundor per kväll. Arkivbild från Strömborgska skolan.
Bild: Yle/ Fredrika Sundén

Silfvast påpekar också att man förstås måste räkna ut hur stor nytta olika åtgärder har både i kilowatt och i euro.

– Principen är att vi gör vad vi kan utan att verksamheten försvåras för mycket, säger han.

Simhallens bastur kan stängas

Byggnaden som helt klart drar mest el är simhallen, med ishallen på andra plats. I det här skedet har Silfvast inga lättillgängliga siffror på exakt hur mycket energi simhallen förbrukar, men det är mycket.

Piritta Forsell som är tf. chef för idrottstjänsterna berättar att de funderar på om det skulle gå att stänga simhallens bastur eller en del av dem.

– Skulle vi till exempel kunna stänga av basturna på andra sidan och bara använda dem på nya sidan? Det är en möjlig, konkret åtgärd, säger Forsell.

Att helt stänga simhallen eller ishallen är så stora och svåra beslut att de inte kan tas av tjänsteinnehavare, utan det måste i så fall politikerna göra.

Traktor "sopar" bort vatten från centralidrottsplanen i Borgå 17.02.20
Bildtext Att göra konstis kräver energi, särskilt om det är blitt och blött väder. Varje höst väntar Akilles bandyfans på att Bollplanen ska få is så att träningarna och matcherna ska komma i gång där. Också skol- och dagisbarn skrinnar på Bollplanens is. Arkivbild.
Bild: Yle/Stefan Härus

På idrottssidan måste man också fundera på om säsongen för konstisplanerna borde förkortas, och så måste man kanske se över belysningen på idrottsplatserna.

De nyare planerna har energisnålare led-lampor så där skulle besparingen vara liten, men till exempel Kvarnbackens plan har ännu gammaldags lampor. De är tända enbart på morgonen och kvällen, men man kanske kan släcka belysningen lite tidigare eller bara ha på den under bokade träningsturer.

Problemet är att någon då faktiskt måste släcka och tända lamporna för kanske bara en timme åt gången. Dessutom är Kvarnbackens plan en näridrottsplats som får användas av alla kommuninvånare.

– Kommer vi att ta bort den möjligheten? Om man bara vill gå dit och sparka boll men belysningen är borta, det är den andra sidan av beslutet, säger Forsell.

Ett tiotal pojkar på en konstgräsplan under en fotbollsträning.
Bildtext Kvarnbackens konstgräsplan är populär bland fotbollsspelare. Arkivbild.
Bild: Yle / Rebecka Svedberg

De flesta alternativen för att spara energi har både goda och dåliga sidor, och vi kanske måste förbereda oss på en liknande diskussion som under coronatiden då olika idrottslokaler var stängda.

– Vad är priset för att vi håller folk i rörelse och man mår bra? Det är svåra frågor och vi gör vårt bästa för att hitta de lösningar som fungerar och är till minst skada för alla kommuninvånare. Men tuffa tider, tyvärr, tuffa tider, säger Forsell.

Gatlamporna behövs för säkerheten

Gatlamporna i Borgå ägs och sköts av Borgå elnät. Vd Magnus Nylander berättar att man diskuterat olika alternativ för att spara energi genom att minska på gatubelysningen.

– Beslutet är inte helt i våra händer utan vi måste föra diskussioner med staden om var man möjligen kan släcka belysningen. Det är en säkerhetsfråga. Vi har bland annat små barn som går till skolan eller står vid busshållplatsen och väntar på bussen. Det är inte så enkelt, konstaterar Nylander.

Bild fotograferad uppåt mot en lyktstolpe. Träd syns i bakgrunden ovanför.
Bildtext En lampa av ny modell längs Haiko friluftsled. Arkivbild.
Bild: Mira Bäck / Yle

Trafiken måste löpa och bilister måste kunna se fotgängare och cyklister. Att gå ut med hunden kan kännas otäckt om parken är mörk.

– Vi har suttit ner här och funderat på hur vi skulle kunna göra ifall det kommer order uppifrån om att vi måste släcka. I vinter är vi förberedda på att släcka belysningen hos hushåll och vi har klara planer som vi visat Fingrid som styr den här funktionen ifall det blir elbrist, säger Nylander.

Vi har tidigare skrivit om hur Borgå energi förbereder sig inför elbrist i vinter.

– Om folk hemma sitter i mörkret och vi ransonerar el så kan det vara lite problematiskt att ha gatubelysningen på. Det är klart det kommer frågor och kanske kritik mot oss. Men ur säkerhetssynpunkt är det väldigt svårt att avgöra var man kan släcka, säger Nylander.

Ett alternativ kunde vara att till exempel enbart var tredje lampa skulle lysa. Dessutom går det att justera ljusstyrkan i moderna led-armaturer, vilket redan utnyttjas.

– Effekten sjunker under de timmarna då de minst behövs, alltså på natten. Det är en märkbar skillnad i effekt men ögat ser det inte, säger Nylander.

Borgå elnät jobbar på att byta ut alla gamla gatlampor till led-lampor. Hittills har man hunnit med ungefär en tredjedel.

Suddig bild på gatubelysning i park.
Bildtext Kvällspromenaderna kan bli mörkare i vinter. Arkivbild.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Som sagt ska Borgå elnät och Borgå stad diskutera frågan tillsammans.

– Det är fråga om två saker. Det är energibesparing så där över lag där vi alla måste dra vårt strå till stacken. Ifall vi har ett kritiskt energiläge i vinter så att vi faktiskt måste börja ransonera. Det är en annan grej. Båda sakerna måste diskuteras och jag vet att vi kommer att träffas i en snar framtid och se över hur vi sköter hösten och vintern, säger Nylander.

Vinter- och julbelysningen i Borgå sköts av kommuntekniksidan. Enligt kommunteknikchef Kari Hällström handlar det om ett principbeslut om julbelysningen stängs av.

– Det handlar om en så liten besparing i det stora hela, säger Hällström.

Förmodligen får vi alltså njuta av julbelysningen som vanligt.

Diskussion om artikeln