Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Hur ska informationen nå fram om kanalerna ligger nere? Åbo Akademi övar inför möjliga cyberattacker

Uppdaterad 02.09.2022 08:31.
Bild av en person i profil tagen i motljus mot en ljus skärm. Personen håller upp et finger och talar uppenbarligen.
Bildtext Under torsdagen övade Åbo Akademis krisledningsgrupp på olika tänkbara hot som universitetet kunde utsättas för.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

Efter Rysslands anfall mot Ukraina i våras uppmanade Undervisnings- och kulturministeriet högskolorna i landet att uppdatera sin beredskapsplan. Vid Åbo Akademi är man mest oroade över attacker mot it-systemet.

På torsdagen övade krisledningsgruppen vid Åbo Akademi på olika tänkbara hot som kan uppstå. I värsta fall kan det till och med handla om ett fullskaligt krig, men mera sannolikt skulle det handla om olika attacker på it-systemet, så kallade cyberattacker och hybridpåverkan.

– 95 procent av vår verksamhet är beroende av el och av att vi har ICT-funktioner i någon form. Det är väldigt lite vi kan göra om de plockas ur spel, säger prorektor Stefan Willför, som är beredskapsansvarig vid Åbo Akademi.

Porträtt av en man i glasögon som står framför en gul tegeldörr.
Bildtext Åbo Akademis prorektor och beredskapsansvariga Stefan Willför har planerat övningen som ägde rum på torsdagen.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

För Åbo Akademis del skulle sådana här attacker kunna handla om att någon bryter sig in i och lamslår universitetets it-system. Då gäller det att veta vad man ska göra om vissa informationskanaler ligger nere. Stefan Willför poängterar att det inte behöver handla om främmande militärmakter som utför attackerna, utan det kan också handla om hackergrupper som är ute efter pengar. Också längre elavbrott skapar problem som kräver åtgärder, helst redan innan det händer.

– En viktig sak som uppmärksammats i medier i samband med dataintrång är vad som händer då folks personuppgifter stjäls. Det finns modeller och ramar för hur man gör då, men det är bra att öva på det så att det fungerar smidigt om något sådant skulle hända, säger Willför.

Ett av de mer kända fallen den senaste tiden är den så kallade Vastaamoläckan. En gärningsman bröt sig in i psykoterapicentret Vastaamos datasystem och fick tag på flera tusentals kunders personuppgifter.

Viktigt med samarbete och att alla har en egen roll

På torsdagen övade Åbo Akademis krisledningsgrupp på olika möjliga scenarier där universitetets säkerhet utsätts för hot. Övningen går ut på att krisgruppen sammankallas till ett krismöte där de försöker lösa hotet. Av säkerhetsskäl kan inte krisledningsgruppen kommentera detaljerna kring övningen.

Porträtt av en man i glasögon som står framför en gul tegeldörr.
Bildtext Också yrkeshögskolan Novia har i sommar uppdaterat sin beredskapsplan, berättar fastighets- och säkerhetschef Tommy Nyman.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

Åbo Akademi samarbetar också med andra högskolor i området, exempelvis med yrkeshögskolan Novia, eftersom de har gemensamma lokaler och campusområde.

Fastighets- och säkerhetschef Tommy Nyman vid yrkeshögskolan Novia deltog i beredskapsövningen som en utomstående kommentator och gav sina synpunkter på arbetet.

– Jag tycker att Åbo Akademi som helhet har förberett sig väl. Jag märker också för Novias del hur viktigt det är att olika personer har olika ansvarsområden i de här situationerna, säger Nyman.

Viktigt att nå ut med informationen i alla situationer

Akademidirektör Heidi Backman fungerar som vice ordförande för krisledningsgruppen vid Åbo Akademi, och hon ledde krismötet på torsdagen. Hon säger att övningarna ger värdefull information för att ytterligare kunna förbättra beredskapsplanen.

– Det viktigaste är att få en helhetssyn på kommunikationen och kommunikationskanalerna, säger Backman.

Porträtt av en kvinna i glasögon som står mot en tegelvägg.
Bildtext I dagens informations- och kommunikationssamhälle är det helt avgörande hur man når ut med sin information i händelse av en kris, säger akademidirektör Heidi Backman.
Bild: Cecilia Juuti / Yle

Hon poängterar att man inte på förhand exakt kan planera vad som kommer att hända och vilka informationskanaler som ligger nere.

– I sista hand får man ta till papper och penna och apostlahästarna, så man måste till och med ha beredskap för att fysiskt få ut budskapet. Det här är naturligtvis mycket svårare än om man kan nå ut med sitt budskap via digitala informationskanaler, säger Backman.

Diskussion om artikeln