Reaktioner på budgetförslaget: Ökande statsskuld förskräcker trots många goda åtgärder

Kritiken mot regeringens budgetförslag är väntad. Regeringen Marins sista statsbudget betraktas som en "valbudget", med andras pengar.

Oppositionspartierna Samlingspartiet och Sannfinländarna är kritiska till låntagningen och otillräckliga åtgärder, även om själva stödåtgärderna får beröm. Många intresseorganisationer betonar sina egna specialfrågor som inte har beaktats tillräckligt.

De flesta organisationer fäster sig mest vid energipaketet.

Centralhandelskammaren vill ha skattesänkning

Stödpaketet för elpriset är motiverat, men det borde inte finansieras med lån, enligt Centralhandelskammaren. Där skulle man ha stött en sänkning av inkomstskatten som mer träffsäkert på längre sikt.

– Beslutet om att kompensera det ökande elpriset är motiverat för att hushållen ska klara sig. Men det löser inte ursprungsproblemet i energikrisen och ger bara tillfällig hjälp.

En skattesänkning hade tryggat köpkraften, säger Centralhandelskammarens VD Juha Romakkaniemi, som har en bakgrund i Samlingspartiet.

Ris och ros från företagarna

– Besluten om att lindra hushållens nöd med stigande elpriser är välkomna och begripliga. Men lindringen kan bli mindre än väntat, och åtgärderna kan till och med öka energipriserna. Det säger chefsekonom Mika Kuismanen från Finlands företagare. Han befarar att läget för företagen fortsätter vara utmanande, eftersom energiåtgärderna inte så mycket hjälper dem.

Företagarnas Vd Mikael Pentikäinen klagar över en onödig låntagning. Visserligen är energiläget svårt, men nu delas det ut pengar mer än nödvändigt på grund av nästa val, enligt Pentikäinen, som har Centerbakgrund.

Den vårdslösa låntagningen som enligt Pentikäinen syntes i budgetmanglingen är inte till heder för regeringen. Det är en ohållbar politik över generationerna. Nästa regering får en svår situation när utgifterna måste anpassar till inkomsterna. Dessutom ökar ränteutgifterna, beklagar Pentikäinen.

Lite beröm får regeringen ändå från företagarhåll. Satsningen på forskning och utveckling får understöd, liksom förslaget om finansiering av Business Finland. Det är också positivt att systemet med förhöjda arbetsreseavdrag fortsätter under 2023 och att man motiverar folk över 60 att fortsätta arbeta.

Skattebetalare kritiserar "sorglös låntagning"

Skattebetalarnas centralförbund välkomnar regeringens skattebeslut som effektiva. Åtgärderna träffar rätt för medborgare som kämpar mot stigande elpriser.

Den tillfälliga sänkningen av mervärdesskatten på el är en bra och balanserad lättnad för alla som nu får stigande elräkningar, säger VD Teemu Lehtinen.

De som redan har höga energipriser får tilläggshjälp av elavdraget i inkomstbeskattningen.

Men också Skattebetalarnas förbund kritiserar regeringen för den sorglösa låntagningen. Efter riksdagsvalet måste det bli en ändring på det, skriver Teemu Lehtinen.

Akademikerkritik

Lärarnas fackorganisation OAJ är besviken på resultaten från budgetmangling inom sitt specialområde. Det kom inget beslut om flera utbildningsplatser för lärare i småbarnspedagogiken som OAJ hade krävt.

Det bevisar att regeringen inte långsiktigt var beredd att förbättra kvaliteten inom utbildning och fostran, enligt OAJs ordförande Katarina Murto i ett uttalande.

Några engångsåtgärder godkändes, till exempel ett extra barnbidrag. Sänkningen av avgifterna inom småbarnspedagogiken måste kompenseras till kommunerna, i värsta fall kan åtgärden till och med förvärra problemen, säger Akademikerfacket Akava.

Inflationen äter ovanligt mycket av hushållens köpkraft och hotar en god sysselsättningsutveckling. En inkomstskattesänkning hade behövts, men Akava berömmer regeringens beslut om forskning, vetenskap, grön övergång och stärkt säkerhet.

Akava ansluter sig till kören som kritiserar regeringen för låntagningen även om besluten är nödvändiga för att lindra energikrisen. Pekka Piispanen, direktör på Akava, efterlyser också mer satsningar på personalresurser, bland annat inom försvarsmakten.

Facken nöjda, men inte med allt

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC är nöjd med regeringens beslut om stöd till hushållen för ökande priser och energiräkningar. I enlighet med FFC:s önskan är de huvudsakligen målinriktade och tillfälliga. De träffar dem som drabbas mest.

Direktör Jyrki Konola på FFC ser det som viktigt att man reagerar politiskt på rekordstora elräkningar.

– Men det är ärligt att medge att vi som nation inte kan låta staten ersätta alla våra extrakostnader. Alltför stora kompensationer ökar den offentliga skulden, och blir på lång sikt en börda för samma hushåll i form av skattehöjningar och budgetnedskärningar, enligt FFC.

Tjänstemannacentralorganisationen STTK vill ännu klarare rikta stöden till de som behöver dem mest. Organisationen stöder ett pristak för energi, och hjälp till barnfamiljer i form av sänkta dagisavgifter och barntillägg i olika stöd. Men ett extra barnbidrag till alla får inte stöd av Tjänstemannacentralen.

Oppositionen enig: Låntagningen duger inte

Sannfinländarnas ledning kritiserar regeringens “valbudget finansierad med lån”. Regeringen har misslyckats med åtgärder för att få bukt med själva elpriset, enligt ordförande Riikka Purra. Nu måste alla kraftverk köras igång för att producera el till vintern.

Sannfinländarna är missnöjda med hjälp som skulle betalas i form av skatteåterbäring om ett år. Man rekommenderar en norsk modell med ett maxtak för elektriciteten, där staten betalar den överstående kostnaden.

Samlingspartiet är mer försiktigt i kritiken av regeringens hjälpåtgärder, men varnar för låntagningen som kommer att drabba nästa regering.

– Att bygga framtiden med lån är verkligen inte “hållbar utveckling” skriver Antti Häkkänen på Twitter. Partiordförande Petteri Orpo skriver för sin del att framtiden borde byggas på ökade intäkter för att trygga finländarnas välstånd.

Kristdemokraternas gruppordförande Päivi Räsänen kritiserar regeringen för att ha glömt både personalbristen inom sjukvården och jordbrukets kris.

Räsänen berömmer regeringen för en energilösning i rätt riktning, som lindrar hushållen i en utmanande situation.

Men den katastrofala krisen inom jordbruket nämndes inte med ett ord då regeringen presenterade budgeten, enligt Päivi Räsänen. Bristen på vårdpersonal blir helt öppen, liksom kvalitetshöjningen inom äldrevården, skriver Räsänen i sitt pressmeddelande.