Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finland behöver en långsiktig budgetplan: "Vi har ingen väg ut ur det här"

Uppdaterad 02.09.2022 21:37.

Efter åratal av kriser och miljardunderskott i statsbudgeten behöver Finland en långsiktig plan för att balansera statens finanser, anser experter som Svenska Yle har talat med.

Regeringen Marins sista budgetmangling resulterade i ytterligare en krisbudget med ett underskott på över 8 miljarder.

- Det är ju inte ett så stort problem om det bara handlar om ett enskilt år. Det som jag är orolig för är den här trenden, att det verkar vara väldigt svårt att komma neråt i den offentliga skuldsättningen. På längre sikt behöver vi en plan för att få ner skuldsättningen, säger Heidi Schauman, analyschef vid Danske Bank.

Sanna Marin.

Sänkta dagvårdsavgifter, skatteavdrag på elräkningen – det här är budgeten i ett nötskal

Budgetförslaget för 2023 går lös på 80,5 miljarder, med ett underskott som vuxit till 8,1 miljarder. Regeringen är överens om ett omfattande stödpaket för att hjälpa medborgarna med de stigande elräkningarna.

En sådan långsiktig plan kunde med fördel tas fram parlamentariskt, alltså av alla partier i riksdagen tillsammans, anser hon. Det kan visserligen vara svårt så länge kriget i Ukraina pågår.

- Det är ju en otroligt svår situation vi befinner oss i, vi har svåra år bakom oss och det kommer hela tiden nya chocker mot ekonomin.

Vaalehiuksinen nainen seisoo kivirakennuksen edustalla ja katsoo suoraan kameraan.
Bildtext På längre sikt behöver Finland en plan för att minska på skuldsättningen, säger Heidi Schauman.
Bild: Mimmi Nietula / Yle

Penna Urrila, direktör och chefsekonom vid Finlands näringsliv EK, håller med om att det behövs långsiktighet i budgetplaneringen.

- Finland har en väldigt ogynnsam demografi med en åldrande befolkning. Vi har egentligen ingen väg ut ur det här. Vi har blivit vana vid att låta statsskulden växa, vi har kanske inte ens försökt hitta åtgärder som kunde stabilisera statens finanser, menar Urrila.

Penna Urrila, chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK.
Bildtext I Finland har vi vant oss vid att låta statsskulden växa, säger Penna Urrila.
Bild: Toni Määttä / Yle

Dyra stödåtgärder

Regeringens strävan att stöda finländarnas köpkraft i kristider har väckt förståelse på flera håll, men det är osäkert om åtgärderna får önskad effekt.

Då regeringen nu delar ut extra stöd och bidrag för hundratals miljoner euro, finns det en risk att det bara leder till ännu högre inflation.

- Själv skulle jag ju föredra väldigt specifika åtgärder som riktar sig bara till dem som absolut behöver dem, säger Heidi Schauman.

Som exempel nämner hon det extra barnbidraget som ska tillfalla alla barnfamiljer i december.

- Det finns barnfamiljer som absolut behöver hjälp, men att ge extra barnbidrag åt alla är ineffektivt och dyrt, anser Schauman.

Ihmisiä kadulla.
Bildtext Extra stöd borde enbart riktas till dem som verkligen behöver det, anser Heidi Schauman. Illustrerande arkivbild.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Statsminister Sanna Marins (SDP) uttalanden om krigsekonomi känns också något överdrivna.

- Det är kanske en mild överdrift, inte befinner vi ju oss i krig. Men jag förstår den här kopplingen, det handlar ju också om vårt stöd för Ukraina, säger Heidi Schauman.

- Ukraina kanske lever i krigsekonomi, men inte Finland. Vi ser effekterna av kriget här också, men ändå borde man kunna blicka framåt och försöka hitta en väg mot stabilare offentliga finanser, säger Penna Urrila.

Elstolpar på rad på en äng i solnedgång.

Reaktioner på budgetförslaget: Ökande statsskuld förskräcker trots många goda åtgärder

Kritiken mot regeringens budgetförslag är väntad. Regeringen Marins sista statsbudget betraktas som en "valbudget", med andras pengar.