Regeringen föreslår nödfinansiering på 10 miljarder för energibolagen – Saarikko: "Handlar om ett lån med väldigt stränga kriterier"

Regeringen har enats om nödfinansiering för elbolagen i kris. Paketet är viktigt för att förhindra en finanskris i Finland, menar Pekka Salomaa vid elbolagens intresseförening Energiindustrin.

Under en presskonferens på söndagen meddelade regeringen att de kan gå in med likviditetsgarantier på 10 miljarder euro för att stabilisera elmarknaden.

I presskonferensen i Statsrådsborgen deltog statsminister Sanna Marin (SDP), finansminister Annika Saarikko (C) och näringsminister Mika Lintilä (C).

Lintilä konstaterade att miljardpaketet är en åtgärd som vidtas i sista hand, då inga andra alternativ finns. Det handlar inte om ett stöd, utan om finansiering.

Enligt Lintilä är det samtidigt ett budskap till marknaden om att man vill hålla igång de finländska bolagen.

Summan avsedd för bolag vars verksamhet är kritisk

Finansminister Annika Saarikko tillade att det handlar om ett lån med väldigt stränga kriterier – det är med andra ord inte frågan om kostnadsfri utdelning av pengar.

Lån eller likviditetsgarantier kan riktas till bolag som är centrala för den finländska elmarknaden, till aktörer vars elproduktion överskrider 100 megawatt eller till bolag vars verksamhet är kritisk.

Programmet är tänkt att vara i kraft till slutet av år 2023. Lånets eller likviditetsgarantiernas varaktighet skulle vara två år.

Enligt Saarikko är målet att garantera tillgängligheten till elektricitet i alla omständigheter. Hon säger att det i grund och botten handlar om försörjningsberedskap.

– I paketet har man förberett snarare för mycket än för lite, säger Saarikko.

Även Sverige meddelade i lördags om liknande likviditetsgarantier till energibolagen.

Risk för likviditetsbrist

Orsaken till stödpaketet är att de höga elpriserna förorsakar problem för elbolagen. Många elbolag har ingått kontrakt som förbinder dem att sälja el till ett pris som är lägre än det nuvarande marknadspriset.

Prisskillnaden måste elbolagen ha som garanti, enligt EU-reglering. Med hjälp av garantin finns det mindre kreditrisk mellan köpare och säljare.

– Syftet är att den som köpt futuren får elen för ett visst pris, säger Pekka Salomaa, direktör för finansmarknaden vid elbolagens intresseförening Energiindustrin.

Nu när elpriserna är höga kan det bli likviditetsbrist, vilket innebär att elbolagen inte har råd att betala skillnaden mellan priset som sålts och marknadspriset.

Ett bolag blev tvunget att betala 18 miljoner euro under en dag

― Pekka Salomaa, direktör för finansmarknaden vid intresseföreningen Energiindustrin

Garantibehovet kalkyleras varje dag. När det har fastställts har elbolagen endast några timmar på sig att få fram garantin.

– Det handlar om enorma summor. Ett bolag blev till exempel tvunget att betala 18 miljoner euro under en dag, säger Salomaa.

Det är väldigt viktigt att en likviditetskris undviks, tillägger han. En kris skulle inte bara påverka elbolag, utan också andra finansiella institutioner som varit aktiva i elmarknaden.

För att betala likviditetsgarantin kan bolagen ta lån, men nu är alltså statligt stöd aktuellt.

Om elbolagen inte kan betala garantin finns det risk för en finanskris, eftersom andra aktörer då måste stå för garantin.

Enligt Pekka Salomaa är dagens garantibehov inte rimliga.

– Det är inte lämpligt att ha samma regleringar för elmarknaden som för till exempel aktiemarknaden. Man borde ha andra instrument, till exempel bankgarantier eller reella värden.