Nina Rönnberg ordnar bingo, bastar och dricker kaffe med seniorerna – nu är hennes jobb högt på den politiska agendan

Vårdassistenter som ska avlasta sjukskötare och närvårdare spelar en nyckelroll för att lösa vårdkrisen. Vi har träffat Nina Rönnberg som definitivt inte upplever att hon gör något skitjobb.

Vid Munksnäshemmet i Helsingfors hjälper Nina Rönnberg Maj-Britt Bade att sätta på sig strumpor och skor. Bade har bott på vårdhemmet i tre månader. På grund av sin rygg kan hon inte böja sig och behöver hjälp med att bland annat klä på sig och gå ut och gå.

– Jag skulle inte klara mig hemma. Nina är livsviktig, hon hjälper mig med allt, säger Bade.

Rönnberg kom in på vårdassistentbanan av en slump. Hennes dotter jobbade på Munksnäshemmet och tipsade sin mamma om att det behövdes personal.

– Jag kom sedan in via läroavtal. Jag har studerat ett år och avlagt ett prov, säger Rönnberg som redan jobbat ett år med sin nya titel.

Sina arbetsdagar fyller Nina Rönnberg med att umgås med klienterna på Munksnäshemmet. Varannan vecka ordnar hon bingo för alla hemmets avdelningar, hon dricker kaffe och pratar om världens gång med klienterna och hon ser till att de får röra på sig, både inne och ute.

– Jag trivs så bra här, det finns så mycket mer jag kunde göra men tiden räcker inte till, säger Rönnberg.

Till en vårdassistents uppgifter kan också höra att hjälpa klienter basta, byta lakan och laga mat.

– Jag brukar helt enkelt fråga närvårdarna och sjukskötarna vad de behöver hjälp med, säger Rönnberg.

Maria Bergström är avdelningsskötare och Rönnbergs närmsta chef.

– Jag har handlett Nina och flera andra vårdassistenter som vi haft här på Munksnäshemmet. Det är en otroligt stor hjälp att ha dem här.

Bergström är sjukskötare till utbildningen och har jobbat på Munknäshemmet i 16 år. För tillfället är personalkapaciteten på vårdhemmet på en rätt bra nivå, men under pandemin har det funnits behov för vikarier.

– Då har det också varit till stor hjälp att ha vårdassistenter här.

Vårdassistenter kallas på en del håll för omsorgsassistenter, det handlar då om samma yrkesgrupp.

Viktig del av vårdkedjan

Vid Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL säger verksamhetsledaren Päivi Niemi-Laine att vårdassistenterna spelar en oerhört viktig roll när samhället ska börja bena ut vårdkrisen.

Enligt henne behövs det nu en kartläggning av vårdarbetet. Vilka uppgifter ska en sjukskötare göra, vilka hör till en närvårdare och vilka är sådana att en vårdassistent kan hantera dem.

– Det handlar om uppdelning av arbetet. Närvårdarna gör mycket vårdarbete nuförtiden men det är klart att omvårdnaden fortfarande behövs.

Niemi-Laine betonar skillnaden mellan vård och omsorg. Medan en sjukskötare sköter den somatiska delen, rapporterar och räknar ut mediciner, kan en vårdassistent finnas närvarande för patienten och hjälpa till med de dagliga göromålen.

– Jag har stött på fall inom hemvården där en klient fått betalningssvårigheter på grund av att hen inte har fått hjälp med det administrativa i vardagen.

En oro för att vårdassistenter ska ta sjukskötarnas jobb har lyfts inom en del organisationer. Det är ett feltänk, säger Niemi-Laine.

– Sjukskötarens jobb är en högskoleutbildning som i dag är ganska vetenskaplig. När andra uppgifter läggs till i vårdarbetet, som att fylla och tömma diskmaskiner eller mata patienter, räcker tiden helt enkelt inte till för själva vården.

Niemi-Laine säger att vårdarantalet troligen kommer att stiga när arbetsbilden motsvarar utbildningen.

– Den assisterande personalen har minskat hela tiden, det har varit en sparåtgärd inom den offentliga sektorn. Så småningom har vårdarna helt enkelt märkt att de inte orkar längre.

Hon påpekar också det faktum att vårdryktet blivit sämre efter att man lagt ut många av de assisterande uppgifterna till så kallat låglönearbete.

– Därför intresserar jobbet inte längre, även om vårdassistenter är en viktig länk i vårdkedjan. Om vi pratar om vårdarbete som ett så kallat skitjobb, måste vi nu få bort den imagen. Jag kan inte gilla diskussionen där man pratar nedvärderande om jobbet men ändå inte utvecklar det.

Människonära jobb

Arbetet som vårdassistent har inte lika höga språkkrav som närvårdarjobbet och är därför ett bra ställe att inleda vårdbanan för personer med annat modersmål än finska och svenska.

Kapinga Katale och Aya Almakases studerar båda till vårdassistenter vid Yrkesinstitutet Vamia i Vasa. Bägge har redan utfört olika mindre vårdjobb på äldreboenden i Vasa och Korsholm.

– Jag vill jobba med äldre personer men vill inte ha hand om mediciner, säger Almakases på frågan varför hon valde just vårdassistentutbildningen.

Almakases instämmer och säger att hon själv jobbat på vårdhem och bland annat hjälpt till i köket och läst tidningar tillsammans med klienterna.

På Munksnäshemmets innergård kvittrar fåglarna och en liten hare hoppar snabbt över gården. Nina Rönnberg och Maj-Britt Bade promenerar långsamt runt gräsmattan.

– Här kommer vi ut varje dag, säger Rönnberg när de satt sig på en bänk tillsammans.

Det är höst i luften och Rönnberg lägger ut en filt på bänken under dem.

– Jag klarade mig inte hemma längre, jag kan inte böja mig. Nina är livsviktig för att jag ska kunna vara här, säger Bade och klappar Rönnberg på handen.

De sitter och pratar om vardagen och samhället tills det är dags att gå in och förbereda för lunch. Rönnberg hjälper Bade till rullatorn och tillsammans vandrar de långsamt den korta vägen in till hemmet igen.

Uppdatering 7.9.2022 kl 11:48: Precisering om att vårdassistenter också kallas omsorgsassistenter på en del håll.