Hoppa till huvudinnehåll

Strömsö

Testa att laga mat av det som skogen bjuder: ekollon, vassrötter och tallbarr – det blir inte alltid gott, men du överlever

Från 2022
Två personer lagar mat på stranden.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Från maj till september är det lätt att hitta mat i skogen. Även under vinterhalvåret kan man hitta föda i skogen, man får bara söka på andra platser – uppe i träden och under marken.

De flesta av oss kommer förmodligen aldrig att ge sig ut i naturen och gräva upp tillräckligt många hundkäxrötter för en hel måltid, men det kan vara intressant att känna till vad som finns att äta i skogen höst, vinter och vår. I ärlighetens namn ska klargöras att allt verkligen inte smakar gott, men det intressanta är att det går att hitta mat med bra innehåll av kolhydrater och protein.

Två personer i en trädgård.
Bildtext Alexandra och Nicke har plockat ekollon från ekarna på Strömsö.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Sök under marken

Många perenna växter har grova pålrötter eller jordstammar som innehåller kolhydrater och går att skörda så länge det inte är tjäle. Exempel är hundkäx, ullig kardborre, ormrot och maskros. Vissa rötter, som hundkäx, ormrot och ullig kardborre, smakar gott som de är medan andra, som maskros, innehåller bitterämnen eller garvämnen och behöver lakas ur innan de går att äta.

Vass och kaveldun har stärkelserika rotstockar som kan kokas och tuggas ur. De små spetsiga rotskotten är krispiga och smakar ganska sött och friskt (men med en viss bismak av dy eller sjöbotten). Rotskotten går att äta råa men smakar bättre kokta, då sjöbottensmaken försvinner.

En korg med ekollon.
Bildtext Ekollon blir nästan goda då du rostar dem.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Rostade ekollon är som biosnacks

Ekollon är den perfekta överlevnadsmaten, då de innehåller både kolhydrater, fett och protein. Det mest intressanta är den hyfsat höga proteinhalten på omkring åtta procent, vilket är mer protein än vad som finns i till exempel en hot dog. Ollonen smakar bäst medan de fortfarande är gröna men går att äta även då de blivit bruna.

Färska ekollon smakar fruktansvärt illa, eftersom de innehåller höga halter av ett garvämne som gör att de smakar beskt och väldigt strävt. Rostar man ekollonen i en stekpanna över elden tills de nästan blivit förkolnade, får de en god nötsmak. Med en eller två nypor salt kan de ätas som biosnacks.

Ekollon och vassrötter tillreds över öppen eld.
Bildtext Med lite tid och tålamod blir ekollon och vassrötter ett mellanmål på stranden.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Tallbarr är nyttigast i januari

Min personliga favorit bland vinterns vilda växter är tallbarr. Tallbarrste smakar riktigt gott av kåda och socker. Dessutom sätter det fart på cirkulationen så att man blir varm när man dricker av det. Tallbarren har ett hyfsat bra innehåll av kolhydrater och C-vitamin hela året, men det intressanta med dem är att C-vitaminhalten ökar drastiskt under vintern.

I augusti har barren ungefär samma C-vitamininnehåll som apelsiner, 53 mg/100 g, men i januari har halten ökat till 395 mg/100 g, alltså mer än sju gånger så mycket som i augusti. Klipp eller hacka barren i småbitar och koka två matskedar i en kopp hett vatten, i fem minuter.

En korg med tallkvistar.
Bildtext Te på tallbarr kan bli riktigt gott.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Bär går att hitta hela vintern

Har man tur kan man hitta torkade blåbär ända fram till våren. De smakar ofta gott hela vintern. Även nypon går att plocka från buskarna trots att de har svartnat och ser ut att vara vissna. De har kvar mycket av sin näring även när de torkat på grenen. Lavar som manlav, islandslav och tuschlav är rika på kolhydrater och kan lakas ur och sedan kokas till en gröt. Den varken ser god ut eller smakar särskilt gott men är fullt ätlig.

Vad säger allemansrätten?

Enligt allemansrätten får man inte gräva upp rötter utan markägarens tillstånd. På egen mark går det bra, men man bör alltid se till att städa upp efter sig så att det inte syns att man varit där och grävt. Lägg tillbaka grässvålen och tänk på att aldrig ta mer än ⅔ av rötterna i ett bestånd.

Man får inte heller plocka blad eller barr från levande träd utan markägarens tillstånd. Tallen har ofta vindfällen och från dem får man plocka hur mycket barr man vill. De håller sig ofta fräscha många veckor efter att grenen eller kvisten fallit.

Ekollonen faller även de under allemansrätten, av historiska skäl. De var förr ett viktigt födoämne och därför fick man inte plocka ekollon på andras mark. Samma sak gäller här – det går bra att plocka ekollon med markägarens tillstånd.

Lavar bör man helt undvika att plocka, eftersom de växer så långsamt. I en överlevnadssituation gäller förstås andra regler.

Försäkra dig om att du verkligen har hittat rätt växt. Hundkäx kan förväxlas med de giftiga växterna odört, vildpersilja och sprängört.

Två personer i skogen.
Bildtext Alexandra och Nicke söker mat i skogen.
Bild: Carina Ahlskog / Yle

Mer om ämnet på Yle Arenan

På andra språk