Nya riktlinjer om skolmaten i höst – eleverna har önskat mer tid att hinna äta
Skolmaten ska få ett ansiktslyft. Det är inte bara maten på tallriken som ska förbättras utan även måltiden ska bli en trivsammare upplevelse.
I över sjuttio år har vi kunnat skryta med lagstadgad skolmat, ett varmt och näringsrikt gratis mål mat åt alla skolbarn. Det här är en bra sak men det finns rum för förbättringar.
Skolmaten kunde vara så mycket mer, säger Virpi Kulomaa, skolmåltidskoordinator vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Alla barn ska ha rätt till lunch kring middagstid, matrasten ska vara tillräckligt lång och matsalen trivsam. Det här är inte en verklighet i alla skolor, säger Virpi Kulomaa.
‒ Att sleva i sig maten på 15 minuter i en trång och nojsig matsal är inte hållbart på något sätt. Vi måste bli bättre på att värdesätta skollunchen. Inte bara råvarorna utan hela matsituationen, säger hon.
En bra skollunch i ett nötskal – så här föreslår expertgruppen på Jord-och skogsbruksministeriet
Trivsel och delaktighet ska vara i fokus. Maten smakar bättre i en trivsam miljö där alla har matro och en tillräckligt lång lunchrast. Att äta tillsammans ökar samhörigheten i gruppen.
Maten består i högre grad av inhemska, lokala och om möjligt mer ekologiska råvaror. Målet är att alla har mer grönsaker och mer växtprotein på tallriken.
Skoleleverna ska engageras och vara med i utvecklingsarbetet.
Målet är att varje skola ska kunna erbjuda ett hälsosamt mellanmål utöver den lagstadgade skollunchen.
Också hemmen behöver få mer information om skolmaten och dess betydelse för hälsan och inlärningen.
Godare och mer uppskattad skolmat – mer fokus på upplevelsen
Virpi Kulomaa sitter i en arbetsgrupp som fått i uppdrag att kartlägga skolmaten. I november ska rapporten publiceras och den innehåller många förbättringsförslag. Det har varit viktigt för arbetsgruppen att involvera skolbarnen, att göra deras röst hörd och få dem delaktiga i utvecklingsarbetet.
Då arbetsgruppen intervjuat elever och frågat dem vad de tycker att är viktigast med skolmaten har många inte alls kommenterat det som finns på tallriken. Nej, högst upp på önskelistan finns tillräckligt med tid att äta, matro och stora bord där hela kompisgänget kan sitta tillsammans.
I Finland kunde vi bli betydligt bättre på att värdesätta mat. Allt från hur vi behandlar råvarorna till hur vi äter och dukar upp maten.
‒ Att skolbarnen får sätta sig vid ett trivsamt lunchbord och njuta av maten i lugn och ro är vad skolorna ska satsa på, säger Virpi Kulomaa.
Mot en grönare, växtbaserad kost
Ett av målen med skolmatsreformen är att maten ska bli mer inhemsk, ekologisk och dessutom smaka bättre. Arbetsgruppen vill uppmuntra skolköken att utveckla recepten och få in mer grönt och växtprotein på tallriken. Målsättningen är att alla elever ska ha tillgång till vegetarisk kost varje dag. Den vägen lockar man också sådana elever som inte är vana vid vegetarisk kost att äta mer grönt.
På centralköket i Borgå är man ambitiös. Här vill man vara en föregångare vad beträffar att utveckla skolmaten. Det finns barn som är kräsna och rädda för främmande smaker och så har vi de världsvana barnen som inte ryggar tillbaka för orientaliska rätter med mycket kryddor. Att hitta en medelväg som passar alla och som följer näringsrekommendationerna är utmanande, menar Johannes Lohi, produktionschef på Borgå centralkök.
‒ Vår ambition är att barnen ska få pröva på sådana rätter som de nödvändigtvis inte äter hemma. Vi ska också lyckas styra konsumtionen mot ett mer hållbart håll. Men det allra viktigaste är ändå att få alla barn att äta, menar han.
Det finns fortfarande fördomar mot den vegetariska kosten. När barnen själva får vara med om att påverka utbudet går det bättre.
‒ Spenatplättar, purésoppa och ärtsoppa har fått godkänt bland de vegetariska rätterna.
I våras fick Johannes Lohi höra om en matvägrartrend i en av skolorna. Där fanns en grupp elever som överhuvudtaget inte åt skollunch. Han besökte skolan och höll en föreläsning för barnen om maten och vikten av att äta regelbundet. Det visade sig att de struntat i lunchen på grund av en attityd de kollektivt anammat. Maten smakade facto helt okej, tyckte de, det var attityden som var felaktig. Ofta späds fördomarna på hemifrån, berättar Lohi.
Fördomar och ovana står i vägen för den vegetariska maten
Några kilometer från centralköket finns Strömborgska skolan, en sammanhållen grundskola från förskola ända upp till årskurs nio. Skolan är ny och matsalen är rymlig och fräsch och påminner om en lunchrestaurang. Trots det, är det trångt under lunchtid. Närmare femhundra elever ska hinna äta i matsalen som rymmer dryga 120 matgäster åt gången.
För ungdomarna i årskurs 7‒9 har man infört en flexibel mattid. Det innebär att lunchrasten är 45 minuter lång och alla får själva välja om de börjar med lunch eller går på rast först. På det här sättet vill skolan garantera att de som vill sitta länge vid lunchbordet har tid för det.
I dag står det grönsaksbitar med currymajonnäs på menyn. Det råkar finns ett köttalternativ på lunchbordet. De flesta barnen valde att ta av kycklingbullarna hellre än av de vegetariska kroketterna.
‒ Det finns fortfarande fördomar mot den vegetariska maten, berättar rektor Carola Wiksten. Om det finns ett köttalternativ väljer barnen oftast det.
Men det finns också helvegetariska dagar, och då går spenatplättar och grönsakstortilla bäst åt.
‒ Vi är inte så vana vid vegetarisk mat, säger eleverna Tara Vehviläinen och Leona Mattila. Hemma äter vi aldrig helvegetariskt.
Det gäller att vänja sig, tror de. Att våga pröva mer och inte ha fördomar. Grönsakstortilla hör till en av favoriterna bland skolmaten. Hemma serveras det malet nötkött eller kyckling som protein i tortillan, men skolans helvegetariska tortillor gillar de nog också.
På ministeriet funderar man i ännu större banor gällande skollunchen och dess möjligheter. Här grubblar de över matens roll överlag. De vill få ungdomarna att förstå sig på hållbar matproduktion. De vill att ungdomarna får en inblick i hela produktionskedjan. Att skollunchen kunde vara något mycket mer än ett varmt mål mat om dagen. Att maten skulle engagera oss alla från producent till konsument och att vi alla skulle värdesätta det vi äter. Lunchbordet är en ypperlig plattform att lära ut sådant, resonerar man på ministeriet.
