Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Rysk domstol stoppar den oberoende tidningen Novaja Gazeta: "Yttrandefriheten har begränsats mer nu än under Sovjettiden"

På bilden syns Novaya Gazetas chefredaktör Dmitrij Muratov. Han står på en scen och talar.
Bildtext Chefredaktören Dmitrij Muratov, som ifjol tog emot Nobels fredspris, har kallat domen mot tidningen Novaja Gazeta som politisk och att den saknar juridisk grund.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

En domstol i Moskva har beslutat att dra tillbaka den oberoende ryska tidningen Novaja Gazetas tillstånd. "Det här är tydligt ett politiskt beslut", säger Salla Nazarenko, expert på internationella frågor vid Finlands Journalistförbund.

På måndagen kom beskedet att den oberoende tidningen Novaja Gazetas medielicens upphävs. Det här innebär att tidningen inte längre får verka inom Rysslands gränser.

Det var den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor som anmält tidningen, med hänvisning till att tidningen inte kunnat redovisa dokument gällande ett ägarbyte år 2006.

Novaja Gazetas chefredaktör Dmitrij Muratov var på plats i rätten i Moskva och sade efteråt att domen var politiskt motiverad, “utan någon som helst laglig grund”, rapporterar Reuters.

Salla Nazarenko, expert på internationella frågor vid Finlands Journalistförbund, säger också att det är tydligt att beslutet kommit ovanifrån.

– Jag läste på Novaja Gazetas hemsida att tidningen lämnat över alla dokument som bevisar att det saknas juridisk grund för att stänga ned (tidningens verksamhet). Eftersom det inte längre finns självständiga domstolar i Ryssland är sådana här politiska beslut möjliga.

Pausade utgivningen i mars i år

Novaja Gazeta grundades år 1993, bland annat tack vare ekonomiskt stöd från den förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Den oberoende tidningen har under åren exempelvis rapporterat om korruption och brott mot mänskliga rättigheter och blivit känd som en kritisk granskare av makten i Ryssland.

– Novaja Gazeta har varit mer än en tidning. Sedan tidningen grundades har den systematiskt fungerat som en försvarare av rysk demokrati, säger Nazarenko.

På bilden ses Novoja Gazetas chefredaktör Dmitrij Muratov hålla i en svartbild på den förra Sovjetledaren Mihail Gorbatjov.
Bildtext Chefredaktören Dmitrij Muratov, som ifjol tog emot Nobels fredspris, har stannat kvar i Ryssland efter att kriget börjat. Muratov ledde Michail Gorbatjovs begravningståg den 3 september.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Liksom flera andra oberoende nyhetsmedier i Ryssland påverkades tidningen av de drakoniska censurlagar som instiftades i landet i mars, kort efter att kriget i Ukraina inletts.

Novaja Gazeta beslöt också att pausa sin utgivning i Ryssland den 28 mars i år efter att ha fått en andra varning från Roskomnadzor.

Varningen handlade då om att tidningen inte hade markerat att en välgörenhetsorganisation benämnts som en “utländsk agent” av ryska myndigheter.

– Tidningens ledning sade då att de inte kunde fortsätta verksamheten under de rådande omständigheterna, säger Nazarenko.

Nya sätt att vara verksam

Under de senaste månaderna har Novaja Gazeta ändå hittat sätt att fortsätta sin verksamhet.

Ett tiotal av tidningens journalister valde att flytta utomlands och startade i våras Novaja Gazeta Europe. I juli startades dessutom en ny publikation, Novaja rasskaz-Gazeta, som använde sig av en norsk webbdomän.

Men Novaja rasskaz-Gazetas sajt blockades i Ryssland efter sju dagar, eftersom sajten enligt Roskomnadzor “misskrediterade” den ryska armén.

– De krävde att blockera tillgång inte bara till en specifik text eller texter, men till hela hemsidan direkt. Uppenbarligen gjorde de detta på grund av vårt sätt att tänka, skrev teamet bakom Novaja rasskaz-gazeta i ett uttalande då.

Ryska myndigheter har också blockerat Novaja Gazeta Europe.

På den svartvita bilden syns en kvinna med axellångt hår och glasögon. Hon står framför en mörk vägg och tittar in i kameran.
Bildtext Salla Nazarenko, expert på internationella frågor vid Journalistförbundet.
Bild: HELI SAARELA

Värre än på Sovjetunionens tid

Domen mot Novaja Gazeta innebär enligt Salla Nazarenko ytterligare ett steg tillbaka för pressfriheten i Ryssland.

– De senaste tjugo åren har journalister förföljts allt mer och det har ökat sedan Krimannekteringen 2014. Nu sedan februari har yttrandefriheten i Ryssland begränsats mer både när det gäller skala och takt jämfört med under Sovjettiden.

– Ryska oberoende medier arbetar för tillfället från utlandet. Det kan finnas lokala mindre nyhetsförmedlare som verkar på plats men de kan inte rapportera fritt om kriget på annat sätt än det som ryska staten godkänt. Folk i Ryssland tar del av oberoende medier via Telegram, Youtube och med VPN-anslutning.

Nazarenko säger att domens syfte är att signalera åt det ryska folket att opatriotiska medier inte är tillåtna. Men för omvärlden leder domen antagligen till ökat stöd för Novaja Gazeta och att klyftan mellan västvärlden och den ryska ledningen ökar.

"Kriget är helt dåraktigt"

Novaja Gazetas chefredaktör Dmitrij Muratov meddelade utanför rätten i måndags att tidningen kommer att överklaga beslutet.

– Vi vet sannolikt redan vad resultatet (av överklagandet) kommer att bli. Jag tror att domen redan har blivit skriven, den har bara inte annonserats än, sade Muratov.

Nazarenko är ändå optimistisk angående Novaja Gazetas framtid.

– Den här historiska tidningen fortsätter nog sin verksamhet, på ett eller annat sätt. Det här kriget är helt dåraktigt och kan inte fortsätta i all evighet. Jag tror att Novaja Gazeta kommer ha en plats i det ryska medielandskapet i framtiden, men när det sker återstår att se.

Källa: AFP, AP, Reuters