Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kommunförbundets juridiska direktör om situationen i Kaskö: ”Stadsstyrelsen och de förtroendevalda måste ta ansvar och lösa problemet”

Från 2022
Man i kostym står framför en vägg.
Bildtext Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet, säger att situationen i Kaskö är ovanlig.
Bild: Suomen Kuntaliitto ry

En kommun är skyldig att ordna service för sina invånare. Det säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden på Kommunförbundet.

I Kaskö tampas man med en del problem för tillfället. Förra veckan sade stadsdirektören Minna Nikander upp sig och sedan tidigare saknar man både ekonomisk direktör och byggnadsingenjör. Dessutom har staden stora problem med ekonomin.

Juha Myllymäki, direktör för den juridiska enheten på Kommunförbundet, säger att det är kommunens ansvar att ordna service för sina invånare.

– För att kunna göra det behövs förstås tjänsteinnehavare. Nu är det stadsstyrelsens och ledamöternas jobb att se till att förvaltningen har tillräckliga resurser och att det finns tjänsteinnehavare.

Nu är det stadsstyrelsens och ledamöternas jobb att se till att förvaltningen har tillräckliga resurser och att det finns tjänsteinnehavare

Juha Myllymäki

Enligt Myllymäki är det ovanligt att så många ledande tjänstemän säger upp sig på så kort tid som har varit fallet i Kaskö i år.

Om en kommun inte klarar av att sköta sina lagstadgade uppgifter kan finansministeriet bli tvunget att ingripa. Det här kan hända bland annat ifall kommunen har exceptionella svårigheter inom förvaltningen.

– Det är en ganska grov situation. Vi talar om tjänstebrott och sådana saker, och det är inte något vi har i Kaskö just nu, säger Myllymäki.

Svår ekonomisk situation

En annan situation där staten kan ingripa i de kommunala angelägenheterna är om kommunen har en speciellt svår ekonomisk ställning. För Kaskös del visade bokslutet för år 2021 ett underskott på drygt en miljon euro.

Enligt tidigare ekonomidirektören Esa Högnäsbacka kan man redan börja tala om Kaskö som en kriskommun.

Tre kvinnor går på en tom gata. På vardera sidor syns gamla trähus.
Bildtext Kaskö tampas med stora problem för tillfället.
Bild: Yle/Juho Teir

I kommunallagen har man specificerat vilka kriterier som gäller för att en kommun ska räknas som kriskommun.

– De gäller bland annat underskottet, skattenivån och lånenivån. Man jämför dem med andra kommuner och analyserar hur man har hamnat i en sådan situation, berättar Myllymäki.

Våren 2021 godkände Kaskös stadsfullmäktige ett balanseringsprogram för stadens ekonomi. Enligt programmet ska bokslutet för 2023 uppvisa ett överskott.

Lyckas man inte balansera ekonomin kan det bli aktuellt med kriskommunsförfarande.

Tvångssammanslagning inte omöjligt

Enligt Myllymäki är kriskommunsförfarandet en väldigt detaljerad process.

– Fullmäktige måste göra upp en plan för hur man tar sig ur problemen och balanserar ekonomin, och det gör man tillsammans med en utvärderingsgrupp.

Kommunen måste vara tillräckligt stark ekonomiskt för att garantera att alla invånare får service

Juha Myllymäki

Om kriskommunsförfarandet inte ger resultat finns en möjlighet att man tvingas till en kommunsammanslagning.

– Bakom det här ligger förstås idén att kommunen måste vara tillräckligt stark ekonomisk för att garantera att alla invånare får service, säger Myllymäki.

I september 2019 röstade Kasköborna om en sammanslagning med Närpes. Den gången röstade 55 procent mot en fusion.

Om man ser det ur den andra kommunens synvinkel, kan man rent juridiskt bli tvingad till att fusioneras med en kommun som är i kris?

– Det är möjligt. Därför är det förstås viktigt att hitta en lösning som båda kommunerna kan acceptera.