Tiina Pitkäjärvi får första pris i Solveig von Schoultz-tävlingen med dikter om den lilla vardagen och de stora tankarna
Med sex dikter övertygade Tiina Pitkäjärvi juryn i årets Solveig von Schoultz-tävling. "Dikternas ömsinta uppmärksamhet öppnar en hel värld", skriver juryn i sin motivering.
Språkvetare och semiotiker. Uppväxt i Larsmo, bosatt i Berlin. Nybliven doktor i nordiska språk. Ungefär så kan man i korta drag beskriva årets vinnare av Solveig von Schoultz-priset.
– Jag säger att jag är språkvetare, men ännu hellre säger jag att jag är semiotiker. Det låter lite pretentiöst och det är väl ingen som vet vad det är, säger Tiina Pitkäjärvi och förklarar att semiotik är läran om hur vi kommunicerar och om alla tecken.
Den här sommaren blev Pitkäjärvi klar med sin doktorsavhandling i nordiska språk från Uppsala universitet. Eller, avhandlingen var i stort sett klar redan tidigare men det var först i somras som hon försvarade den. Ett arbete som hon har hållit på med i nästan tio års tid. Var det kanske så att hon skrev dikter som en motvikt till det akademiska?
– Jag skulle nästan önska att det var en motvikt, men om man är väldigt fokuserad på någonting annat så lämnar både läsandet och skrivandet, säger hon.

Tiina Pitkäjärvi vinner Solveig von Schoultz-tävlingen med dikter som öppnar nya världar
Det ständiga skrivandet
Men Pitkäjärvi hade inte lämnat skrivandet helt och hållet. För trots att det akademiska har tagit upp mycket av hennes tid under de senaste åren har hon också skrivit annat än en doktorsavhandling.
– Jag har alltid skrivit, och jag har ett dokument på datorn som alltid fylls på.
Hennes dagböcker som hon har skrivit sedan hon var sex år gammal vittnar även de om ett skrivande som inte har upphört sedan flera år tillbaka.
Coronapandemin blev också något av ett ofrivilligt andningshål för Pitkäjärvi då hon plötsligt fick mera tid över för annat än akademisk text. Det var i samband med det som dikter började kristalliseras ur dokumentet på datorn.
– Förra året när det var coronatider gick saker väldigt långsamt i Uppsala och jag hade ett halvår när jag bara väntade och väntade. Jag hade ingen tidtabell och det kom ingen respons så jag visste inte vad min tidtabell var. Då fick jag lite mera tid att jobba med de här dikterna.
Sex dikter om det stora och det lilla
Efter att ha funderat, pusslat ihop och bearbetat text ur dokumentet på datorn bestämde Pitkäjärvi sig för att några av texterna passade för att bli dikter.
– Nu när jag ser på dikterna så ser jag att det finns en variation i tid i dem. Vissa hänvisar till sånt som har hänt de senaste månaderna innan jag skickade in dikterna och vissa har funnits med en längre tid.
Men det är ju ofta så det är, när man står och diskar så står man och tänker på någonting jättestort.
Pitkäjärvi vill låta andra läsa dikterna hur de vill, och anser inte att det är hon som ska analysera dikterna men kan berätta så mycket som att hon har inspirerats av vardagliga situationer.
– Den lilla vardagen är oftast där, för det är den man lever i men så finns det kanske alltid tankar och reflektioner i bakhuvudet som är lite större än så. Men det är ju ofta så det är, när man står och diskar så står man och tänker på någonting jättestort.
Österbottniska dikter gick hem hos juryn
Vartannat år gäller Solveig von Schoultz-tävlingen dikter och vartannat år noveller, och i år var det alltså dikter som efterlystes. Sammanlagt 156 bidrag skickades in och det råkade sig så att samtliga pristagare och hedersomnämnda har rötter i Österbotten. Och inte bara har de rötter i Österbotten, utan ursprunget syns även i de prisbelönta bidragen.
Andra pris tilldelas Ricky Lindén för en diktsvit om fem dikter på Närpesdialekt och Hannele Luhtasela får tredje pris för sina dikter som rör sig genom den österbottniska skärgården.
Även i Pitkäjärvis dikter syns det spår av hembygden och en av dikterna har hon också namngett efter den.
Österbotten
Vi minns nostalgiskt, klumpigt och fragmenterat
det sanna blandas med det vi ville vara sant
Minnen är mera än individuella synapsresor i våra hjärnor
/
67 skottkärror sen igår skriver hon min mor
/
De har kommit nu
byggkarlarna som lägger grunden
En föll från taket
Kördes till HVC av sin bror
det var inte så allvarligt
/
Det hade bildats kondens på insidan av glaset
som stod och torkade uppochnervänt i solen, på en kökshandduk
fukten doftade Kanarieöarna, kanske associationer av fukt
svett
tung luft
Minnet som något komplicerat konstruerat
som något mer mödosamt än att bara tänka tillbaka
och perfekt återge en detalj ur en historia