Skolfrånvaro ett växande problem i Åboskolorna – närvaroteamet vid S:t Olofsskolan satsar på att ingripa tidigt
Från och med i höst jobbar det så kallade närvaroteamet vid S:t Olofsskolan i Åbo med att förebygga skolfrånvaro. Teamet betonar tidigt ingripande och samarbete mellan hemmet och skolan.
Många skolor kämpar med att bromsa problematisk skolfrånvaro trots att det finns åtgärdsprogram, framkommer det i Spotlights granskning.
Skolfrånvaro är ett växande problem också i de svenskspråkiga skolorna i Åbo.
Skolfrånvaro har ökat i S:t Olofsskolan och frånvaron är under lupp i Åbo som helhet, berättar Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning i Åbo.
För att ta tag i skolfrånvaro har S:t Olofsskolan ett så kallat närvaroteam, som inledde sitt arbete i höst.
Teamet består av speciallärare Jessica Nurmi och elevhandledarna Kim Johansson och Benjamin Kroksjö vars uppgift är att förebygga skolfrånvaro.
Trots att frånvaron är godkänd i Wilma, betyder det inte att den inte skulle vara problematisk.
Kim Johansson, elevhandledare
Enligt Kim Johansson handlar det mycket om just det förebyggande arbetet.
– Det handlar om att försöka upptäcka mönster. Ofta börjar det med att en elev är försenad eller frånvarande under vissa lektioner eller vissa dagar, vilket kan ha att göra med exempelvis ångest inför prov, presentationer eller svårigheter med att delta i gymnastiken, säger Johansson.
Hur allvarlig är situationen gällande skolfrånvaro vid S:t Olofsskolan?
– Jag har inte siffror från övriga Finland, men jag vill hoppas och tro att frånvaron vid S:t Olofsskolan inte märkbart avviker från det övriga landet, säger Johansson.
Johansson inflikar att skolfrånvaro är en växande problematik också i lågstadieskolorna.
– Om en elev har närvaroproblem i lågstadiet är problemen ofta redan mycket allvarligare när eleven kommer till högstadiet. Det här är något som vi måste jobba med och vi behöver verktyg för att ingripa tidigt. Jag tror att många skolor är lite vilsna med det här, men det positiva är att man nu äntligen verkar vakna till denna problematik, säger Johansson.
Tidigt ingripande gav bra resultat
Närvaroteamet vid S:t Olofsskolan har tillsammans med skolpsykologen förberett sitt arbete genom att samla in information under våren. Teamet har varit i kontakt med skolor i både Finland och Sverige och sedan utformat en egen modell och egna metoder att använda sig av.
– Vi provade oss fram under våren och märkte att tidigt ingripande och anpassningar till elevens skolgång ledde till att eleven också kom tillbaka till skolan, säger Jessica Nurmi.
Nurmi säger att närvaroteamet också märkte att det är viktigt att eleven vet om att hen är saknad i skolan när hen är borta.
– Om ingen bryr sig eller reagerar på att eleven är borta funderar eleven över varför hen ens borde vara i skolan. Därför är det viktigt att vi säger till eleverna att vi saknar dem varje dag som de är borta, säger Nurmi.
Närvaroteamet vid S:t Olofsskolan jobbar enligt en trestegsmodell.
– Först måste vi hitta orsaken till frånvaron, sedan följer vi upp det enskilda fallet tillsammans med stöd från hemmet, och försöker hitta en lösning, säger Benjamin Kroksjö.
Lovlig frånvaro kan också vara problematisk frånvaro
Enligt närvaroteamet är så gott som all skolfrånvaro vid S:t Olofsskolan så kallad lovlig frånvaro, det vill säga att vårdnadshavaren har meddelat om en frånvaro i förväg eller godkänt den i efterhand.
Olovlig frånvaro sker sällan, och då handlar det främst om att en elev lämnat skolan under dagen utan en förklaring, eller att vårdnadshavaren inte godkänt en frånvaro i Wilma.
Den lovliga frånvaron kan vara exempelvis ett sjukfall eller en semesterresa, men den lovliga frånvaron innefattar också frånvarofall som egentligen inte är godkända.
– Trots att frånvaron är godkänd i Wilma, betyder det inte att den inte skulle vara problematisk. En del vårdnadshavare ser att den unga har det svårt, men har själva slut på orken och antecknar en frånvaro som lovlig trots att den egentligen inte är det, säger Johansson.
Johansson betonar att det är viktigt att vårdnadshavare som kämpar med det egna barnets frånvaro tar kontakt med skolan med låg tröskel.
– Ifall vårdnadshavare kvitterar frånvaron som lovliga utan att ta kontakt med skolan kan det ta längre innan vi upptäcker problematisk frånvaro, säger Johansson.
Hur ska man rent konkret ingripa i frånvaron så tidigt som möjligt?
– För det första måste varje lärare vara noga med att hålla koll på frånvaron, så att vi har tillförlitlig statistik. Sedan kan klassföreståndaren diskutera frånvaron med eleven, och sedan om frånvaron är fortgående kopplas vi och vårdnadshavaren in, säger Johansson.
Johansson betonar att vårdnadshavare och skolan tillsammans bär ansvaret för att förebygga elevens skolfrånvaro, och att ansvaret inte ensamt kan ligga på skolan i de utmanande fallen.
– Om utmaningarna blir för stora kan det hända att skolan behöver hjälp som kräver expertis såsom ungdomspsykiatri, och då är det ofta fråga om långa processer. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte sker över en natt för de svårare fallen, utan att det ofta är en mångårig process där man steg för steg försöker få eleven att återvända till skolarbetet, säger Johansson.
