Strömsös trädgårdsexpert svarar på tittarnas frågor om höstsådd, sniglar, kompost och no dig-metoden

Under det senaste året har vi sänt live flera gånger från Strömsös trädgård. Tittarna har kunnat ställa frågor till vår trädgårdsexpert Lena Gillberg och få svar direkt i programmet.

I den här artikeln har vi samlat ihop frågor och svar från direktsändningarna och längst ner hittar du en tabell i vilken du snabbt kan hitta lösningen på eventuella problem du har med kompostering. Vill du titta på live-sändningarna hittar du dem här.

Frågor om höst- och vårodling

Fråga: Är det faktiskt så att man inte behöver gödsla på våren om man har satt kompost på hösten?

Svar: Så är det. Komposten lagrar näring väldigt effektivt. Näringskrävande grödor och trädgårdsväxter kan dock behöva tilläggsnäring, t.ex. ett lager till kompost under säsongen.

Fråga: Om man lägger obrunnen gödsel på hösten som underlag, hinner det brinna lagom över vintern?

Svar: Ja, om man inte lägger den alltför sent så att den hinner frysa innan den brunnit klart.

Fråga: Finns det någonting man kan så direkt nu i höst i sin no dig-rabatt?

Svar: Ja. Se och läs mer om sensommarsådd och höstsådd på Strömsös sidor eller titta via Arenan.

Problem med sniglar

Fråga: Jag har en massa snäckor och nu också mördarsniglar. Hur tacklar man dem i nog dig-landet? Har på känn att de gottar sig och lägger ägg i täckmaterialet.

Svar: Om man har problem med sniglar kan man undvika att täckodla. Kompostera istället avfallet och lägg den färdiga kompostjorden i odlingen på hösten.

Fråga: Blir inte sniglarna kvar om du låter bladen ligga kvar från salladen? Mina salladsblad är fulla med sniglar.

Svar: Har man problem med sniglar kan man lägga blasten på komposten istället, så kommer de tillbaka till odlingen i form av jord senare istället.

Fråga: Kan man använda morots- och potatisblast, alltså bara lämna kvar på landet?

Svar: Ja, det kan man. Har man problem med sniglar kan man lägga blasten på komposten istället.

Odla potatis med no dig-metoden

Fråga: Testade no dig med potatis i år och myllade på precis som vanligt, men jag fick en hel del gröna potatisar. Vad gjorde jag månne för fel?

Svar: Gröna potatisar betyder att solen kommit åt. Mylla på mera jord.

Fråga: Hur planterar man potatisar med no dig-metoden?

Svar: Man lägger potatisen på marken och fyller på med 10 cm kompostjord. Sedan myllar man som vanligt och tillför vid behov mer kompostjord. Potatisen växer ju uppåt från själva sättpotatisen så ju mera man kupar desto mer potatis får man. Potatisen får inte komma i kontakt med solljus, då blir den grön och oätlig. Här kan du läsa mer om olika sätt att odla potatis.

Fråga: Jag täckodlade potatis under halm i somras. Många potatisar blev gröna, för lite halm på vissa ställen antagligen. Men jag läste att man kan spara de gröna potatisarna och använda som sättpotatis följande år. Vad tror ni om det?

Svar: Potatisen blir grön om den kommer i kontakt med solljus. Grön potatis kan man fint använda som sättpotatis

Kartong eller tidningspapper?

Fråga: Kommer det inte upp extra mycket ogräs om man lämnar kvar rötterna då man odlar med kartong som underlag?

Svar: Kartongen kommer att stoppa rötterna från att orka tränga igenom och då kartongen är förmultnad har även rötterna hunnit dö. Har man besvärliga rotogräs på stället där man tänkt sin no dig-odling kan man försöka få upp det mesta med så mycket rötter som möjligt, innan man lägger på kartong.

Fråga: Tidningspapper, var kan man använda det?

Svar: Tidningspapper går att använda på samma sätt som kartong, dvs. som underlag då man startar sin no dig-odling, eller i komposten som “brunt” material att varva med det gröna.

Fråga: Tänker också på tidningspapper som alternativ - om man använder det, hur tjockt lager behöver det vara? Det förmultnar väl snabbare än papp.

Svar: Olika typer av ogräs växer olika snabbt genom tidningspappret. Se vad du har och lägg utgående ifrån det. Maximalt en utvikt tidning och lägg omlott så att rötterna har svårare att söka sig upp mellan tidningarna.

Fråga: Ser att ni började med jord på wellpapp. Kan man börja med bara gräsklipp och/eller löv?

Svar: Vi har kartong underst för att förhindra att gräset kommer upp. Har du en ogräsfri jord under kan du bra börja med andra material. Kompost är färdigt nedbrutet vilket gör det till ett bra växtunderlag.

Fråga: Kommer kartongen att förmultna småningom?

Svar: Ja, det går ganska snabbt.

Fråga: Kommer det trycksvärta från tidningspapper?

Svar: Ja.

Fråga: Jag trodde man skulle lägga grenar först på kartongen, sen löv och sen först kompost ovanpå, så har jag odlat, men var det alltså sämre?

Svar: Man tar det man har. Har man färdig kompost kan man lägga det. Materialet som är färdigt förmultnat har man i komposten tills det är klart att användas. Om du lagt löv i botten kommer de nog att förmultna de också väldigt snabbt.

Fråga: Det är väl bra att odla tätare än vanligt, speciellt med den här metoden? För att lämna smalt med utrymme för ogräs?

Svar: I teorin ja, eftersom no dig-odlingen bättre håller på både näring och vatten, men om man avviker från rekommenderade planteringsavståndet, bör man vid behov tillföra mer näring eftersom avstånden är satta för att undvika konkurrens. Om man vill odla tätt skulle jag rekommendera att man följer planteringsavståndet och använder detsamma för radavstånd (som i många fall är ett längre avstånd).

No dig är lämpligare för mindre odlingar

Fråga: Går no dig att göra i en större skala?

Svar: Intressant! Blir nog en utmaning att sprida ut kompost på större åkrar, därför vänder man istället befintlig jord och tillsätter gödsel, som i sin tur lakas ur snabbare, med övergödslade sjöar, vattendrag och hav som resultat. Därför har vi i våra mindre trädgårdar möjlighet att odla mer effektivt och miljövänligt med no dig-metoden.

Fråga: Om man har ett land fullt med ogräs, hur blir man av med dem?

Svar: Man kan luckra försiktigt med en grep och ta bort det värsta rotogräset med rot utan att gräva, annars går det också att lägga ett tjockare lager kartong under lagret med kompost.

Fråga: Ska man variera grödorna i en no dig-odling eller kan man odla samma sak varje år?

Svar: Växelodling är bra eftersom det förhindrar jordtrötthet, som kan uppstå ifall man odlar samma gröda på samma ställe år efter år. I no dig tillför man ny frisk jord varje år som håller jorden frisk, därför är inte växelodling lika viktigt då.

Fråga: Binder no dig mera kol?

Svar: Den kanske inte binder mera kol, men eftersom man inte gräver så kommer kolet att stanna i marken istället för att frigöras som koldioxid till luften.

Frågor om kompost

Fråga: Hur vet man att komposten är färdig?

Svar: Komposten är färdig då du inte känner igen det du lagt dit, då allt avfall förmultnat.

Fråga: Kan man använda bajs från ett komposterande utedass i odlingen?

Svar: Kompost från dasset bör brinna minst två år innan det används i trädgården. Kolla reglerna med din kommun.

Fråga: Bokashi eller "vanlig" kompostmetod, den bästa är säkert den som blir av, men är någon av dem bättre? Är bokashi till exempel surare och bättre för växter som gillar sur jord?

Svar: Du kan gärna blanda båda typerna av kompost. Bokashi är inte surare än vanlig kompost efter att den är klar, dvs. två veckor ute i jordstation efter efterjäsningen. Det är helt super att blanda i jorden.

Fråga: På tal om svamptrådar i jordmånen - i mitt no dig-land dyker det upp svampar ovan jord. Vad handlar det om?

Svar: Det verkar som att jorden är sur. Det kan den bli om man komposterar till exempel mycket ekblad eller andra sura bruna material. Pröva variera med fler olika typer av brunt material. Kalcium finns naturligt I bland annat löv från körsbär, ask, lönn och rosor. Blir det inte bättre kan du ta ett enkelt pH-test och eventuellt vända och blanda ner biokol eller aska med försiktighet i komposten (max 2 dl per 100 l kompost) eller kalka odlingen. Det här kan hjälpa till att balansera pH värdet.