Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Skolfrånvaron ökade under coronatiden – ny rapport lyfter fram att det saknas tydliga system för att förebygga att elever inte kommer till skolan

Eeva-Liisa Markkanen är värderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Bildtext Svenska Yles rapportering förstärker vår bild av skolfrånvaro och dess orsaker, säger Eeva-Liisa Markkanen vid Nationella centret för utbildningsutvärdering.
Bild: Anna Savonius / Yle

Svenska Yles rapportering om skolfrånvaro är chockerande och berörande, säger utbildningssakkunnig. Ny rapport bekräftar ungdomarnas berättelser.

På måndag publicerade Svenska Yle en granskning som visade att skolfrånvaro är ett problem som kan pågå länge utan att skolan tar tag i problemet. Coronaåren har förvärrat problemen.

Nu bekräftar en färsk rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU, ungdomarnas berättelser.

Vi bad utvärderingsexperten Eeva-Liisa Markkanen kommentera Yle Spotlight.

Hon säger sig vara både berörd och chockad över hur ensamma elever med hög skolfrånvaro och deras föräldrar var i programmet.

– Mycket av det familjerna berättade känner jag igen via iakttagelser på jobbet, söger Markkanen.

Hon säger att det nu behövs nationella riktlinjer för hur man ska göra när frånvarotimmarna hopar sig. Som det är nu varierar tolkningarna för mycket.

Tidigt ingripade viktigt

Tidigare forskning visar att två till tre procent av skoleleverna har problem med att komma till skolan, men mörkertalet är stort, särskilt under och efter coronatiden.

Det saknas en enhetlig och nationell styrning

― Eeva-Liisa Markkanen, NCU

Eeva-Liisa Markkanen säger att det saknas ett system för hur man kunde förebygga skolfrånvaro i dag. Under hälften av utbildningsanordnarna, som svarade på NCU:s enkät följde med skolfrånvaro systematiskt i skolan. De andra gjorde det inte.

– Det är också svårt att föra bok över elevers frånvarotimmar i skolan, då enhetlig praxis om både bokföring och åtgärder fattas, säger Markkanen.

– Vi behöver se orsakerna till frånvaron för att kunna hjälpa familjerna på rätt sätt, kommenterar Markkanen. Tidigt ingripande är viktigt, därför kan föräldrarna ta kontakt med skolan tidigare hellre än senare.

– Ifall vi inte känner till orsakerna bakom skolfrånvaron är det svårt att veta vad man borde göra.

Undervisningsminister Li Andersson.

Li Andersson: "Det behövs en nationell modell för hur man jobbar med skolfrånvaro"

Undervisningsminister Li Andersson (Vf) vill att skolorna blir bättre på att förebygga skolfrånvaro. För att det ska lyckas behöver skolorna bli mera mångprofessionella och eleverna få mera stöd i skolan, anser Andersson.

Samarbete och förtroende centralt

Markkanen medger att det är svårt för föräldrar, vars barn vägrar gå till skolan. Det behövs samarbete, förtroende och konkreta lösningar.

– Det är viktigt att föräldrarna är aktiva men stödåtgärder borde vara lättare tillgängliga. De borde inte kräva så mycket egen aktivitet från föräldrarnas sida.

Den nya rapporten visar stor skillnad i hur många frånvarotimmar som behövs för att skolan ska ingripa. Det finns inte heller någon nationell plan kring var gränsen ska dras, när någon måste reagera.

– Under hälften av utbildningsanordnarna, alltså kommunerna, svarade att de följer med skolfrånvaro i skolorna. Resten gör det således inte. Mörkertalet är stort här.

Hur mycket handlar det om brist på resurser?

Under coronatiden har betydelsen av skolhälsovården och olika former av stödtjänster med låg tröskel visat sig vara guld värda, både ute i samhället men också i skolorna.

Markkanen medger att skolfrånvaron kräver resurser, familjerna behöver tjänster för att få hjälp.

– Det är klart att det krävs resurser för att åtgärda skolfrånvaro. Skolorna behöver ge akt på gruppstorlekarna för att lärarna ska kunna se sina elever och identifiera problem. Vi behöver också effektivera samarbetet mellan skolorna och social- och hälsovårdens tjänster, konkretiserar Markkanen vidare.

På frågan om skolfrånvaron gäller allt yngre elever ger Markkanen inget entydigt svar.

– Det är svårt att svara på den frågan, vår utvärdering räcker inte till här.

Eleverna vet inte vad de kan önska sig då de inte kommer ihåg hur det var innan coronan.

― Utvärderingsexperten Eeva-Liisa Markkanen

Till sist summerar Markkanen intressanta synpunkter ur enkätsvaren. Över 3 600 familjer svarade. 140 svar kom in från skolornas personal.

– Nu måste undervisningen ta några steg tillbaka. Det behövs inga temadagar utan hela undervisningen ska handla om det här: att bli bekanta med varandra igen.

Hon säger att många traditioner måste synliggöras på nytt. Det finns elever som inte känner till hur man brukade göra på rasterna eller i samband med olika fester i skolan.

– Vuxna behöver ordna tid för de här aktiviteterna, eleverna känner inte till vad de kunde önska, för de minns inte hur det har varit.

Skolfrånvaron väcker diskussion

Under de senaste dagarna har flera olika aktörer kommenterat skolfrånvaro, bland dem Finlands Svenska Lärarförbund. Det behövs både handlingsplaner och stödfunktioner för att åtgärda problemet.

– Lärarna har tystnadsplikt och kan därför inte delta i granskande program, fastslår FSL:s ordförande Inger Damlin.

Rapporten från Nationella centret för utbildningsutvärdering presenterades på onsdag 7 september.

Här kan du se Spotlights granskning av skolfrånvaron:

Skolvägrare mot sin vilja - Spela upp på Arenan