Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Läkare i Sverige tvingas välja vilka patienter som får plats på akuten – ändå är vården ingen stor valfråga

Valaffischer i Stockholm vid Sergels torg.
Bildtext Vård och omsorg bedöms ha fått väldigt lite uppmärksamhet i den svenska valrörelsen, som till stor del fokuserat på gängbrottsligheten.
Bild: Daniel Ivarsson / Yle

Är det privatiseringens fel att akutvården har platsbrist, eller är problemet att väljarna inte vet vem som bestämmer? Söndagens val i Sverige är också ett regionval om vården. Larmen från vårdpersonalen har duggat tätt.

Vårdpersonalen har vädjat och varnat om brister i den svenska vården på många olika sätt de senaste åren, i kampanjer, uppror, debattartiklar och personalenkäter.

Barnmorskeupproret om krisen på BB fick mycket uppmärksamhet för ett par år sedan, och på ett liknande sätt har nu Stockholms sjukvårdsupprop trappat upp kampanjen inför valet. Och i en färsk debattartikel i DN vädjar akutläkare i Stockholm till väljarna att tänka på bemannings- och vårdplatsbristen när de röstar.

Svåra etiska val påverkar arbetshälsan

I en färsk enkät från Sveriges läkarförbund uppger en av sju läkare att de tvingat skicka hem patienter som borde ha lagts in, men som det inte fanns plats för. Det här är ett stort arbetsmiljöproblem för särskilt sjukhusläkarna.

– Det är en etisk stress att behöva välja mellan patienter, säger Marina Tuutma, andra vice ordförande på Sveriges läkarförbund.

– Att välja vem man skickar hem och sedan försöka fortsätta livet med sin familj, men hela tiden undra: hur gick det med patienten jag skickade hem?

Marina Tuutma, vice ordförande för Sveriges Läkarförbund
Bildtext Marina Tuutma är vice ordförande på Sveriges läkarförbund och ser personalbristen som en orsak till att många yngre läkare överväger att lämna branschen.
Bild: Daniel Ivarsson / Yle

Problemet med överbeläggningar återfinns i hela vårdkedjan och skapar en ond cirkel, beskriver Tuutma. Patienter kan bli inlagda på en annan vårdplats än de behöver, till exempel så att en hjärtsviktspatient hamnar på ortopedin. Bristen på vårdplatser påverkar också vårdköer eftersom operationer inte kan utföras om inte eftervården kan garanteras.

Resursbristen är också något som gör att särskilt yngre läkare överväger att lämna branschen, vilket i sin tur riskerar göra läget värre.

Klassiska argument för och emot vinst och privatisering

När Sverige går till val på söndag är det till riksdagsval, regionval och kommunalval samtidigt. Det är hos regionerna som ansvaret för vården ligger, och det är hos regionpolitikerna debatten om vården sker.

I Region Stockholm, med 26 kommuner och nästan 2,5 miljoner invånare, är debatten intensiv: regionen har gått på plus i många år och visar i år ett överskott på 1,8 miljarder kronor.

Vinstsiffrorna i ett läge där det är brist på akutvårdplatser får vänsteroppositionen att gå i taket.

Aida Hadzialic (S) vid valstuga i Stockholm
Bildtext Oppositionsregionråd Aida Hadzialic (S) tycker den utökade privatiseringen är grundproblemet för Stockholms vårdplatsbrist.
Bild: Daniel Ivarsson / Yle

För socialdemokraten och oppositionsregionråd Aida Hadzialic är det uppenbart vad problemet beror på:

– Vi vill ta tillbaka kontrollen över sjukvården. Vi har Sveriges mest privatiserade vård i Stockholm vilket har lett till splittrade vårdkedjor och dessvärre att skattepengarna inte används ändamålsenligt, säger Hadzialic.

Vi har Sveriges mest privatiserade vård i Stockholm vilket har lett till splittrade vårdkedjor

― oppositionsregionråd Aida Hadzialic (S)

Diskussionen är inte ny. Socialdemokraterna har suttit i opposition i Region Stockholm i sexton år. Det är en koalition med moderaterna som starkaste parti som styrt under redan fyra mandatperioder.

Under den tiden har privatiseringen drivits för långt, anser Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men den högsta ansvariga, moderaternas Irene Svenonius som är finansborgarråd i Region Stockholm, är av helt annan åsikt.

– I Region Stockholm har vi Sveriges kortaste väntetider tack vare att den offentliga vården och den privata vården arbetar sida vid sida. Inget annat län har ett så stort utbud av vård där patienten får välja själv.

Inget annat län har ett så stort utbud av vård där patienten får välja själv

― finansborgarråd Irene Svenonius (M)

Efter flera år av mediestorm kring vårdpengarna är Svenonius van vid att försvara de ekonomiska besluten kring vården. Hon listar vant att sjukvårdens miljardbudget har fått tillskott varje år och att också mängden personal ökat. Att ha ekonomin i skick är viktigt, och privatiseringen är en del av framgången, säger Svenonius.

– Jag skulle säga att det är nyckeln, släpp in entreprenörskap, låt sjukskötare och läkare driva egna företag, se till att vi har många vårdgivare och valfrihet och samma spelregler oavsett om det är offentligt eller privat drivet. För då blir det mera vård och kortare vårdköer för den som är sjuk.

Irene Svenonius (M) intervjuas vid valstuga i Stockholm
Bildtext Finansborgarråd Irene Svenonius (M) menar att privatiseringen ger mer vårdpersonal och kortare vårdköer.
Bild: Daniel Ivarsson / Yle

Oppositionens Aida Hadzialic invänder kraftigt.

– Trots att vi är den rikaste regionen i landet förmår vi inte att finansiera våra sjukhus och vårdcentraler. Vi har vårdpersonal som larmar om att patientsäkerheten är hotad. Då vill jag mena att man misslyckas med styrningen, ledarskapet, ekonomin och sjukvården.

Kritiken mot privatiseringen handlar också om att vårdföretagen är mer intresserade av områden med rika kunder som kommer in för lönsamma besök. Den fria etableringsrätten leder till att det finns fler vårdcentraler i Östermalm än i Järva.

Vården osynlig i valrörelsen

Nu tävlar politiker i regionerna med vallöften om vården och hur pengarna ska fördelas, men frågan är om det spelar någon roll. Vården har inte blivit någon stor fråga i valrörelsen.

Och att partierna debatterar om huruvida privatisering är bra eller dåligt ser Läkarförbundet som fel fokus.

– Egentligen är det inte alls det som är grundproblemet, säger Marina Tuutma.

– Grundproblemet är hur vi prioriterar våra resurser, får man betalt för det uppdrag man har blivit ålagd att genomföra?

Valstugor i blått och rött i Stockholm
Bildtext Valstugorna fyller stadsbilden i Stockholm. Valet hålls på söndag den 11 september.
Bild: Daniel Ivarsson / Yle

En oro som lyfts i kampanjen Stockholms Sjukvårdsupprop är att det finns en okunskap om vem som bestämmer om vården i Sverige. En enkät från SVT tidigare i år visade att inte ens hälften av väljarna vet att det är regionvalet som avgör hur vården ordnas, inte riksdagsvalet.

Den oron ser också Tuutma.

– Det är en utmaning om befolkningen inte riktigt förstår var de vårdrelaterade besluten tas.