Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Kommunalt energispartalko under uppsegling i Österbotten – sänkt inomhustemperatur övervägs på flera håll

En hand justerar temperaturen på ett värmeelement.
Bildtext Dags att skruva ner inomhustemperaturen, också i kommunala fastigheter. Men hur kallt som helst funkar inte, då förloras trivseln, säger de tjänstemän som Yle Österbotten talat med.
Bild: Lehtikuva

Flera österbottniska kommuner diskuterar nu konkreta lösningar för att spara el i vinter – dels för att delta i det nationella energispartalkot som efterlyses på bred front och dels för att sänka sina egna kostnader.

Yle Österbottens rundringning till Vörå, Korsholm, Nykarleby och Kristinestad visar att energisparande är ett högaktuellt kommunalt samtalsämne. Samtliga har frågan på agendan och någon typ av konkreta åtgärder är aktuella i vardera av de fyra kommunerna.

Ronny Haglund är fastighetschef i Korsholm, som har en del kommunala fastigheter som står helt tomma.

– Vi har en del byggnader som har stått tomma en längre tid, och nu överväger vi att sänka temperaturen kraftigt i dem eller låta dem stå helt kalla, säger Haglund.

Hit hör en del egnahemshus som kommunen äger, men som exempel nämner Haglund även Solf gamla skola.

– Där har vi redan idag en låg temperatur, men man kunde sänka den ytterligare.

Tankar finns även på att sänka temperaturen i fastigheter som är i ständig användning, exempelvis skolor och bibliotek. Det här är ändå inte lika enkelt, människor är olika och att bara vrida ner temperaturen hur som helst går inte enligt Haglund.

– Det är ju viktigt att man trivs med den verksamhet som bedrivs i huset.

Ronny Haglund, fastighetschef på Korsholms kommun vid Solf gamla skola.
Bildtext Ronny Haglund är Fastighetschef i Korsholm, en kommun med en del tomma fastigheter som man överväger att låta stå kalla i vinter.
Bild: Anna Ruda / Yle

Frågan diskuteras ändå enligt Haglund och likadant är det i Vörå, berättar Johan Strand som är kommunens fastighetschef.

– Absolut är det en möjlighet vi diskuterar. Tack vare fjärrövervakningen som ju finns i de flesta större byggnader idag så är det ju betydligt lättare att utföra och följa upp, säger Strand.

Vörå ser också över sina elavtal för att på alla vis kunna sänka sina utgifter i vinter. Men det handlar inte endast om att spara pengar. Strand resonerar som så att alla, även kommunerna, måste dra sitt strå till stacken i det nationella energispartalko som nu efterfrågas.

– Det är många bitar att ta tag i. Och med den moderna hustekniken finns stora möjligheter, men också stora utmaningar, säger Strand.

Ventilation knepig att förstå – och riskabel att spara in för mycket på

En sådan utmaning enligt Strand är ventilationssystemen.

– Även ventilationen ser vi över, för att få optimerat det så att tomma utrymmen inte ventileras, och att man sparar nattetid. Men idag är det så invecklade ventilationssystem i stora byggnader att varken de som planerar eller monterar dem har fullständig koll på hur de fungerar. För oss som slutanvändare så är det ibland jättesvårt, man borde vara ingenjör för att förstå de här systemen, säger Strand.

Hans kollega i Korsholm, Ronny Haglund, påpekar att det dessutom finns risker med att spara för mycket på ventilationen. Den fallgropen försöker Korsholms kommun undvika att trilla ner i.

– Risken med att ställa ner ventilationen för mycket är att man på sikt skapar problem med inomhusluften. Vi är försiktiga med den biten, en fastighet behöver ventilation oavsett om det är människor i den eller inte, säger Haglund.

Gatlykta, strax innan den slocknar i morgonljuset.
Bildtext Belysning kostar också kommunerna en hel del. I Korsholm överväger man att låta bland annat skol- och daghemsgårdar stå mörka nattetid.
Bild: Yle/Rolf Granqvist

I Kristinestad går tf tekniska direktören Markku Niskalas tankar i liknande riktning.

– Vi vill ju inte utsätta vår personal för dålig inomhusluft. Om vi vidtar åtgärder som att minska ventilation eller sänka inomhustemperaturen så borde det vara genomtänkt och beslutat i behöriga organ, säger Niskala.

Några sådana beslut är ännu inte fattade i Kristinestad, men kommer att tas upp till vidare diskussion i stadens ledningsgrupp snart enligt Niskala.

– Före vintern kommer vi nog att fatta någon typ av beslut.

Han påpekar att man ändå inte kan dra alla utrymmen över en kam, varken när det gäller ventilation eller uppvärmning.

– Anställda som har sittande kontorsarbete ska ha högre temperatur, medan den kan vara lägre för dem som har fysiskt arbete. Också de äldre och barn måste vi särskilt ta i beaktande.

Sänkt förbrukning sparar snabbt pengar

Inom kommunerna är man ändå medvetna om att det finns pengar att spara på att sänka temperaturen.

– I allmänhet säger man ju att man sparar fem procent av uppvärmningskostnaderna om man sänker inomhustemperaturen med en grad och det är ganska mycket, säger Niskala.

I Vörå tittar man på att åtminstone sänka temperaturen litegrann åtminstone i en del av fastigheterna, berättar Johan Strand.

– Vi har diskuterat att om det är 22 eller rentav 23 grader inomhus så kunde man sänka till 21 grader och det betyder ganska mycket just när det gäller förbrukningen, säger Strand.

Också inom belysning kan man spara pengar. Det här är aktuellt bland annat i Korsholm, som har planer på att låta gårdsplaner vid skolor och daghem stå oupplysta nattetid.

– För att undvika att det blir ofog kommer vi att satsa på belysning av fasader, men vi släcker på gårdsplan, säger Ronny Haglund.

Nykarleby satsar på kampanj - och lånar ut värmekameror

Också i Nykarleby har utmaningarna inför den stundande hösten och vintern diskuterats, berättar kommunsekreterare Sven Söderholm.

Enligt Söderholm har kommunerna i norra svenska Österbotten pratat ihop sig, och stadsdirektörerna har tillsammans diskuterat vilka problem man kan stå inför. Det har resulterat i flera konkreta planer.

– Vi kommer bland annat att föra en gemensam energisparkampanj. Och tillsammans med Nykarleby kraftverk köper vi in värmekameror som kan lånas av invånare från biblioteket.

Med en värmekamera kan man själv identifiera vilka energi- och värmebovar som finns i hemmet och sedan förhoppningsvis även åtgärda dem.

– Initiativet kom från kraftverket och det är förstås de skenande energipriserna som har gjort att tanken dök upp, säger Söderholm.

Nykarleby Bibliotek
Bildtext Snart kan man här vid Nykarleby bibliotek låna en värmekamera för att undersöka om och var det egna hushållet läcker värme.
Bild: YLE/Chanette Härus

Inom kommunerna inser man också att det finns en positiv sida med att nu av nöden pressas till handling. I framtiden kommer kommunerna att vara betydligt mer slimmade vad gäller utgifterna för el, uppvärmning och ventilation. Samtidigt bidrar man till att alltmer fokus hamnar på klimatsmarta lösningar.

Ibland får man också tajmingen helt rätt, säger Markku Niskala i Kristinestad.

– Vi har just kört igång uppvärmningen vid Åldersro, ett ålderdomshem i Perus, där vi byter från olja till flisvärme. Det är nog en fullträff att det råkade bli just den här hösten!