Hoppa till huvudinnehåll

Vega

Att gå i pension är ett nytt skede i livet – Britten Lindroos medverkar i tv-serien Sista dagen på jobbet

Uppdaterad 13.09.2022 07:44.
Britten Lindroos sitter i en röd trädgårdsgunga.
Bildtext Britten Lindroos berättar om tiden kring sin pensionering i tv-serien Sista dagen på jobbet.
Bild: Jessica Morney / Yle

När frågor som "är du pensionär?" eller "är du på väg att bli pensionär?" började dyka upp i Britten Lindroos Facebookflöde fick det henne att stanna upp och börja läsa. Hon insåg att hon är precis i det skedet av livet.

– Vi har alla en berättelse. Din är inte bättre eller värre än min, utan det är bara att frimodigt berätta. Och varför skulle någon annans berättelse vara viktigare än min?

Britten Lindroos skrev till produktionsbolaget Eva Lingon. Hon berättade om sin livssituation, men lockade inte med någon speciell morot då hon skrev sitt brev.

– Min morot kom lite senare, då beskedet kom att jag skulle få mitt andra barnbarn.

Britten valdes ut som en av sex personer som nu berättar om sitt liv i övergångsskedet mellan yrkesliv och pensionärstillvaro i tv-serien Sista dagen på jobbet.

Sista dagen på jobbet - Spela upp på Arenan

Pension och återhämtning


Att gå i pension är verkligen ett nytt skede i livet för Britten Lindroos, efter att ha jobbat sedan tonårens somrar. Nu behöver hon plötsligt inte längre se på klockan utan hon får stiga upp när hon vaknar och sen "bara vara".

– Jag har varit ledig sedan i maj. Men ännu har jag inte kommit till det skedet att jag har lust att göra något extra.

Tröttheten har börjat lägga sig. Kroppen gör inte lika ont längre

― Britten Lindroos

Britten arbetade som städare de sista fem åren av sitt yrkesliv och det tog hårt på kroppen.

– Den första månaden jag var ledig var jag helt enkelt trött. Jag sov långa nätter och sov på eftermiddagen. Men den tröttheten har börjat lägga sig. Kroppen gör inte lika ont längre då jag själv får välja mina rörelsemönster. Jag blir inte som ny, men nog ska jag börja må bra igen.

Inför pensioneringen hade Britten Lindroos många funderingar och frågetecknen var många.

Ett äldre par funderar tillsammans, kvinnan sitter och tittar upp på mannen som står bredvid.
Bildtext Britten Lindroos funderar på partiell förtida ålderspension tillsammans med sambon Mikael Mäkelä.
Bild: Rasmus Tåg / Eva Lingon Ltd. Oy Ab

Prövat på många olika yrken

– Min sambo Mikael Mäkelä var pensionär sedan tidigare, men jag hade tyckt att inte kan jag gå i pension redan nu. När jag sedan faktiskt började fundera på partiell förtida ålderspension var det så mycket jag inte visste. Hur går det till? Hur invecklat är det?

Britten Lindroos bor i Nykarleby sedan sex år tillbaka. Hon flyttade till barndomens hemtrakter från Karis där hon bodde i 34 år.

Under sin yrkeskarriär har Britten Lindroos prövat på vitt separata arbeten. Hon har bytt modigt mellan olika branscher, utan tveksamhet.

– Och det finns inget skulle jag vilja byta bort, säger Britten.

I sin ungdom utbildade hon sig inom sjukvården och jobbade ett antal år på Ekåsens mentalsjukhus. Efter några år sökte Karis församling en barnledare som skulle bygga upp barnarbetet. Britten fick jobbet och gick samtidigt en utbildning.

– Så kom jag på att jag skulle bli företagare. Då köpte jag en leksaksbutik i Karis.

Britten drev butiken i sjutton år. Sedan började jag se trenderna i samhället med näthandel och supermarketar. Karis ligger bara en timme från Helsingfors.

– Då tänkte jag att nu är det dags att sluta innan det går på tok ekonomiskt.

Innan Britten slagit in sista summan i kassan hade hon nytt jobb. Den här gången blev hon husmor på ett privat vårdhem i Karis och där jobbade hon i fyra år.

– Vid den tiden började jag känna en dragning tillbaka till Nykarleby. Jag tänkte "nej, nej, nej", men så pratade jag med min sambo och mina tre barn. Jag sa att jag funderade på att flytta tillbaka till Nykarleby. Deras svar var att "ja men mamma, det har vi vetat hela tiden".

En städerska med vagn och golvmopp skymtar genom en dörr.
Bildtext Britten Lindroos har jobbat som lokalvårdare i Nykarleby stadshus de sista åren av sitt yrkesliv.
Bild: Rasmus Tåg / Eva Lingon Ltd. Oy Ab

Nytt jobb dagen efter flytten till Nykarleby

Britten Lindroos började höra sig för om jobbmöjligheter i Nykarleby. Via vänner fick hon höra att Nykarleby stad ständigt sökte vikarier inom kök och städning.

– Jag tänkte att det är ingen skillnad vad jag gör. I samband med ett sommarbesök talade jag med chefen och hon sa att det finns alltid jobb.

Brittens och Mikaels flyttlass lämnade Karis den 15 oktober 2016. På måndag morgon den 17 oktober stod jag i ett dagiskök och började min nya karriär, skrattar Britten. Min sista karriär. Kanske.

Kan nu tillbringa mycket tid hos barnbarnet i södra Finland

Men hur var det då med moroten som dök upp efter att Britten tagit kontakt med produktionsbolaget Eva Lingon?

Både dottern och dotterns man är frilansare. När dottern berättade att barn nummer två var på väg förstod Britten att en gängse föräldraledighet inte var aktuell.

– Då insåg jag att nu är det dags att anhålla om pension. Då skulle jag få möjlighet att att åka ner till södra Finland och vara tillsammans med barnet.

Jag kan säga att jag aldrig tidigare har cyklat hem tre gånger förr från jobbet. Men det fick jag lov att göra en inspelningsdag

― Britten Lindroos

Under hela senaste vinter reste Britten Lindroos av och an mellan Nykarleby och Ingå för att vara tillsammans med lille Sigvard.

– Några gånger per månad satt jag, med munskydd på, på tåget tillsammans med alla andra som satt där med munskydd.

Britten uppskattar tiden med barnbarnet, inte minst för att den är så fri från all stress.

– Det är ett slags lugn att vara med Sigvard. Hans föräldrar sitter och jobbar på varsitt håll, medan den här herrn och jag håller på för oss själva.

En kvinna sitter med sitt barnbarn i famnen i ett hem.
Bildtext Efter att Britten Lindroos gick i partiell förtida ålderspension kunde hon spendera tid med barnbarnet Sigvard i Södra Finland.
Bild: Rasmus Tåg / Eva Lingon Ltd. Oy Ab

Alla har en berättelse

Tv-teamet följde Britten Lindroos under ett par dagar i Nykarleby och en dag i Ingå.

– Det var som en ny värld. Jag har blivit intervjuad tidigare, för radio och tidningar. Men det här var annorlunda, då det var en hel tv-serie.

– Det var intressanta dagar. Jag var egentligen inte spänd under inspelningarna. Jag gjorde min egen sak och produktionsbolaget vägledde mig så jag behövde aldrig vara osäker.

Britten ville få fram budskapet att vi alla har en berättelse värd att berätta.

– Jag kanske fick söka efter det jag ville säga under inspelningarna, men det gjorde inget. Jag visste ju att de skulle redigera materialet. Ibland började jag gråta eller gapskratta och nog svamlade jag säkert något också. Men jag tycker att jag fick fram det jag ville säga, att man ska våga och se möjligheterna. Ibland blir det tokigt, men då måste man gå vidare och korrigera. Vi kan inte gå bakåt.

Och även om Britten Lindroos lämnat yrkeslivet så tror hon att hon ännu inte sett allt. Hon säger att det känns som att hon har en bok framför sig som hon ännu inte öppnat.

– Man kan kanske se det som att jag är en väldigt rastlös person. Men jag tycker ändå inte att jag är det. Under livet har nya dörrar öppnats och då har jag konstaterat att nu kan jag gå vidare igen. Men i framtiden kommer jag inte att vara fullt så dumdristig som jag varit. Jag ska inte flytta så mycket eller göra andra stora förändringar. Kanske.

Sista dagen på jobbet sänds i Yle Fem på måndagar kl. 19 med start 12.9.