Slutdebatt i svenska valkampanjen: Klara alternativ med många påhopp

Partiledarna i den sista valdebatten inför söndagens val var oeniga om det mesta. Socialdemokraternas regering fick mycket kritik. Fyra borgerliga partier erbjuder "nystart" med mer kärnkraft, stoppad invandring och strängare straff.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson påpekade några gånger att hon har varit statsminister bara i nio månader. Hon vädjade om en hel mandatperiod för att fortsätta sin socialdemokratiska politik i Sverige.

Men hon fick försvara sig mot många påhopp från i synnerhet Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Moderaternas Ulf Kristersson.

De kritiserade regeringen och de tre stödpartierna Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för allvarliga problem inom många samhällssektorer.

Många elever klarar sig inte igenom skolan, framförallt för att de inte kan tillräckligt bra svenska. Kriminaliteten har inte minskat som regeringen säger, den har ökat, enligt oppositionen.

Därför tävlade nu oppositionen och Socialdemokraterna om vem som vill ha högre straff, fler poliser med bättre arbetsmöjligheter, och utvisning av utländska brottslingar. Det vill nu alla partier, men på vänstersidan betonades också skolans och socialtjänstens roll.

De borgerliga partierna kritiserades att för att vilja sänka skatterna i stället för att bygga billiga bostäder och garantera jobb åt alla.

Partiledarna undviker tal om livsstilsförändringar

Partiledarna fick svara på frågan om svenskarna måste lägga om sin livsstil för att få ner utsläppen som förorsakar klimatförändringar.

Miljöpartiets Märta Stenevi såg det som nödvändigt och ansåg att de som drabbas tvingas göra det. Det har redan skett efter torka och bränder i Spanien, översvämningar i Tyskland och Pakistan, men också på orter i Sverige.

Jimmie Åkesson ansåg att höga bränslepriser redan tvingar till omställning. Men världen blir inte bättre av att vi får det sämre. Världens högsta dieselpriser i Sverige gör inte att asfalten slutar smälta i Indien, sa Åkesson. Han ansåg att svensk politik länge har präglats av hybris. Han ville skära ner både i bistånd och invandringskostnader.

Kan EU hjälpa ner elpriserna?

Statsminister Magdalena Andersson kritiserades för att överdriva socialdemokraternas roll i EU. Hon sa också att hon har lagt valarbete åt sidan för att driva energipolitiken.

Magdalena Andersson kallade resultaten från fredagens energiministermöte i EU en framgång. Hon hävdade att EU-mötet kan innebära halverade elpriser i södra Sverige.

Visserligen fattades inga formella beslut, men det fanns en viktig enighet om flera frågor. Då kan det bli enighet, sa statsministern och hänvisade till sin erfarenhet. Hon nämnde också gemensamma aktioner tillsammans med Finland och Danmark, och väntade resultat redan på tisdag.

Moderatledaren Ulf Kristersson höll inte med. Han ansåg att socialdemokraterna alltför ofta bara hoppas att EU ska lösa problem som man har skapat själv i Sverige, till exempel invandringspolitiken.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar ville införa "Sverigepriser" på elektriciteten, så att elleverantörerna skulle sänka priserna för sina svenska kunder, medan till exempel Finland skulle betala mer. Det strider dock mot EU:s konkurrenslagstiftning påpekar experterna. Ett högkostnadsskydd för el kunde alla däremot enas om.

Mer kärnkraft om de borgerliga partierna vinner

Elpriserna började gå upp när regeringen avvecklade kärnkraftverket Ringhals, det var inte Putins del, sade Kristersson. Han lovade betydligt fler kärnkraftverk om de borgerliga partierna vinner valet. Liberalernas Johan Pehrson ville börja med att återstarta Ringhals.

Ebba Busch från Kristdemokraterna ville se 10-12 nya kärnkraftverk de kommande åren. Jimmie Åkesson sa att kärnkraften ger stabilitet. Han talade också för mer väderoberoende energi.

Inget parti sa direkt nej till kärnkraften på vänstersidan heller, men Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar ansåg att det inte finns någon elbrist i Sverige, problemet ligger i priserna.

Centerns Annie Lööf betonade vind och sol som energikällor och talade också för energieffektivisering.

Miljöpartiets Märta Stenevi sa att kärnkraften tas upp mest som en snuttefilt, som den enda lösningen på energiproblemen i debatterna. Det lägger mycket av ansvaret för klimatomställningen på individerna.

Kan boendeort avgöra vården?

Förutom elpriserna och klimatet delades SVT-debatten upp i avsnitt om vården, skolan, segregationen och kriminaliteten. I Sverige är det fullsatt och kö både till sjukhusen och till fängelserna, sades det.

Magdalena Andersson tillbakavisade kritiken om att inget har hänt som förbättrar sjukvården; under coronakrisen fick vården ju pengar på öppen räkning.

Staten borde ha större ansvar för vården, anser Kristdemokraterna som vill lägga ner de 21 sjukvårdsregionerna. Nu kan boningsorten avgöra både kvalitet och omfattning på vården. Sjukvården ska inte vara ett postkodslotteri, sa Ebba Busch.

Liksom med skolorna varnade vänsterpartierna för privata lösningar, där vinsterna går till utländska riskkapitalbolag.

Högt tonläge, men inget om Nato

Varken ekonomi eller skattepolitik debatterades den här gången. Ukraina och Ryssland nämndes få gånger, men ingen talade om säkerhetspolitik eller Nato.

Valet i Sverige hålls på söndag. Debatten har böljat mellan de "rödgröna" och "blåbruna" alternativen, i ett högt tonläge.

I ett kort meningsutbyte på fredag kväll citerade Annie Lööf tidningsuppgifter om att både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har både högerextrema, nazister och "nyssnazister" som kandidater på sina listor. Det förnekade Jimmie Åkesson bestämt. Om det finns någon kvar kommer de inte att vara valbara på söndagen, sa han.